Sakrättsligt skydd som vilseledd? Om subjektiva inslag i traditionsprincipen

Rights in rem when misled? Subjective perception affecting perfection

Författare

Ellen Ekman

Summary, in Swedish

Till grund för bedömningen av om ett sakrättsligt moment ska anses uppfyllt eller inte, ligger som utgångspunkt objektivt verifierbara omständigheter. Beträffande traditions-principen är det enligt en traditionell tillämpning egendomens fysiska placering som avgör om sakrättsligt skydd har etablerats. Kärnan i nämnda princip utgörs idag av ett rådighetsavskärande, som innebär att en överlåtares eller pantsättares fysiska rådighet till lösöret måste avskäras, även om detta krav idag inte alltid upprätthålls. För det fall att en förvärvare eller panthavare vilseleds att tro att besittningsförhållanden ser ut på ett annat sätt än vad de egentligen gör, kan frågan uppkomma om dennes subjektiva uppfattning om lösörets placering kan medföra att sakrättsligt skydd ändå erhålls. För-värvaren eller panthavaren kan ha vilseletts av överlåtaren, pantsättaren eller annan att tro att kravet på ett fysiskt rådighetsavskärande uppfyllts, när så i själva verket inte är fallet.

Särskilt mot bakgrund av rättspraxis om hur en pant av misstag kommer ur en pantha-vares besittning, står det klart att en parts subjektiva uppfattning om besittningsförhål-landen i vissa fall kan tillmätas betydelse för den sakrättsliga bedömningen. Inom ra-men för traditionsprincipen kan en vilseledd parts subjektiva uppfattning om besitt-ningsförhållanden ligga till grund för en bedömning om rådigheten blivit erforderligt avskuren. En sådan utvidgning av traditionsprincipens innehåll ska kunna motiveras av ett särskilt syfte, såsom att tillgodose att panthavaren inte ska göra en oväntad rätts-förlust. Att däremot påstå att ett fristående subjektivt sakrättsligt moment, tillämpligt på hela det sakrättsliga spektret, existerar i svensk rätt, vore en för långtgående slutsats att dra av denna rättspraxis.

En utvidgning av traditionsprincipens innehåll enligt ovan medför vad som kan fram-stå som ett ”rättvist” rättsläge, då en vilseledd part inte tvingas lida en oväntad sakrätt-slig förlust. Fördelar likt denna kan överskugga nackdelarna med en sådan utvidgning. Nackdelar vilka enligt min bedömning är betydande, varför de inte kan bortses ifrån vid en prövning av huruvida denna rättsutveckling är lämplig. En sakrättslig prövning på subjektiv grund är av flera anledningar problematisk att praktiskt genomföra. Om traditionsprincipens innehåll i vissa situationer men inte i andra, utvidgas så att besitt-ningsbedömningen görs på subjektiv grund, skulle det medföra ökad komplexitet i den svenska sakrätten.

För att avgöra om det är lämpligt att subjektiva omständigheter får betydelse för det sakrättsliga skyddet frågar jag mig om det är traditionsprincipen som bör anpassas till aktörerna som tillämpar den, eller om det istället ska vara aktörerna som bör anpassa sig till rådande traditionsprincip. Som jag i denna framställning avslutningsvis kom-mer fram till, ställer jag mig tveksam till en modifiering av traditionsprincipens inne-håll, eftersom det sker till priset av rättens förutsebarhet.

Avdelning/ar