Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Becoming an Addict Means Coming Home : Narcotics Anonymous and the Genesis of the Global Drug Ethic

Författare

Summary, in Swedish

Med utgångspunkt i en etnografisk studie av den ideella gemenskapen Anonyma Narkomaner (NA) i Sverige och en genealogisk analys av NA:s beroendebegrepp undersöker denna studie varför personer som använder droger på sätt som anses olämpliga samtidigt betraktas som både klandervärda och oskyldiga.

Studien använder begreppet den globala drogmoralen för att benämna de principer som styr när, var, hur och av vem droger bör eller inte bör användas, som uttrycks i FN:s narkotikakonventioner – vilka alla världens länder har ratificerat, anslutit sig till eller frivilligt implementerat – samt i andra rekommendationer från FN.

Studien hävdar att en specifik tolkning av Bibelns andra skapelseberättelse, utförd av teologen och filosofen Sankt Augustinus i slutet av 300-talet, ligger till grund för den globala drogmoralen. Genom denna tolkning formulerade och etablerade Augustinus läran om arvsynden, som hävdar att människan föds med en obotlig sjukdom som tar sig uttryck i syndiga begär och att individen har ett moraliskt ansvar att neka samtycke till dessa begär.

Studien undersöker arvsyndslärans framväxt och belyser hur den utvecklades, modifierades och ifrågasattes av Martin Luther, René Descartes och John Locke, samt hur Jean-Jacques Rousseau vände den till en lära om människans naturliga godhet. Studien framhåller arvsyndslärans betydelse för Benjamin Rushs, Thomas Trotters och Magnus Huss teorier om olämpligt drickande, liksom för etableringen av normalitetsbegreppet inom vetenskapen på 1820-talet. Vidare visar studien hur dessa förändringar har format nutida föreställningar om personer som använder droger på sätt som betraktas som olämpliga.

Studien fokuserar särskilt på NA och visar att NA-gemenskapen integrerar två distinkta sjukdomsbegrepp. Det första begreppet, kallat disease i den engelskspråkiga NA-litteraturen, överensstämmer med Augustinus sjukdomsbegrepp. Detta begrepp gör ingen åtskillnad mellan hälsa och moralisk status och framhåller fullständig avhållsamhet från drogbruk som en nödvändig förutsättning för tillfrisknande från beroende. Det andra begreppet, benämnt illness, överensstämmer med Descartes’ sjukdomsbegrepp. Detta begrepp särskiljer hälsa från moralisk status och framhåller att användning av ordinerade narkotikaklassade läkemedel för behandling av fysiska och psykiska sjukdomar är förenligt med tillfrisknande från beroende.

Publiceringsår

2024-12

Språk

Engelska

Publikation/Tidskrift/Serie

Lund Dissertations in Social Work

Volym

70

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Lunds universitet, Socialhögskolan

Ämne

  • Social Sciences
  • Social Work

Nyckelord

  • Narcotics Anonymous
  • Augustine
  • Drogmoral
  • Moraliska fakta
  • Tillfrisknande
  • Narcotics Anonymous
  • Augustinus
  • Drug Ethic
  • Moral facts
  • Recovery

Aktiv

Published

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1650-3872
  • ISSN: 1650-3872
  • ISBN: 978-91-89604-77-3
  • ISBN: 978-91-89604-77-3

Försvarsdatum

24 januari 2025

Försvarstid

10:15

Försvarsplats

Sh128, Allhelgona kyrkogata 8, Lund

Opponent

  • Ekendahl Mats (Professor)