Essays on Incomplete Information in Financial Markets
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen består av tre essäer som behandlar effekterna av inkomplett information i de finansiella marknaderna. Av dessa essäer är två teoretiska och en är huvudsakligen empirisk. Samtliga essäer undersöker effekterna av parameterosäkerhet, och de använder sig av kontinuerliga modeller.
Den första essän, "The Effect of Information Quality on Optimal Portfolio Choice", analyserar portföljvalen hos tre typer av agenter, som har tillgång till olika informationsmängder. Dessa tre typer av agenter motsvarar företagsledare, börsmäklare respektive småsparare, och i essän kallar vi dem "fullständigt informerade agenter" ("fully informed agents"), "insiders" och "outsiders". De fullständigt informerade agenterna antas känna till ekonomins sanna dynamik, medan insiders och outsiders måste lära sig denna från realiseringarna av olika signaler. Medan "outsiders" enbart använder realiserade aktiekurser i sitt lärande, så har "insiders" även tillgång till en privat signal. Denna essäs bidrag till litteraturen är tre. Det första bidraget är en explicit lösning av insiderns portföljvalsproblem i sluten form. Det andra bidraget är en komparativ analys av de olika agenternas lösningar. Det tredje bidraget är en kalibrering av modellen till amerikanska data, där vi gör en jämförelse av såväl agenternas skattningar som deras optimala portföljer.
Den andra essän, "Expected Life-Time Utility and Hedging Demands in a Partially Observable Economy", analyserar en representativ agents förväntade nytta över livet och den individuelle agentens hedgnings-efterfrågan i en Lucas-ekonomi, i vilken den totala utdelningens driftterm är okänd och återvänder till ett visst medelvärde. Ett uttryck för den delvis informerade agenten härleds, och hans hedgnings-efterfråga analyseras. Vi visar att hedgnings-efterfrågan består av två komponenter. I det fall då det finns en negativ korrelation mellan den sanna drifttermen och förändringen i utdelningen, så kommer de två hedgnings-komponenterna att verka i motsatta riktningar och om vi antar en positiv riskpremie, så kan en konservativ agent ha en positiv hedgnings-efterfrågan. Detta resultat kontrasterar resultaten i Brennan (1998), som analyserar optimalt portföljval i det fall då agenterna lär sig om en konstant driftterm i aktieavkastningarna.
I den tredje essän, "Can An 'Estimation Factor' Help Explain Cross-Sectional Returns?", visar vi först i en teoretisk modell att riskpremien på en godtycklig tillgång inte bara beror på dess kovarians med marknadsportföljen, utan även på dess kovarians med förändringar i den representativa agentens skattningar. Sedan testas denna modell med hjälp av en metod som heter GMM (Generalized Method of Moments), och modellen jämförs med Fama-Frenchs trefaktorsmodell. Vi finner vissa tecken som tyder på att den s k estimeringsfaktorn (den representative agentens bästa skattning av driften i den totala utdelningstillväxten) är prissatt. En betingad version av vår modell visar sig vara lika bra (i termer av prissättningsfel) som en betingad version av Fama-Frenchs modell, och en statisk version av vår modell visar sig också vara lika bra som en statisk version av Fama-Frenchs modell. Våra resultat visar att estimeringsfaktorns inverkan är statistiskt och ekonomiskt signifikant.
Avhandlingen består av tre essäer som behandlar effekterna av inkomplett information i de finansiella marknaderna. Av dessa essäer är två teoretiska och en är huvudsakligen empirisk. Samtliga essäer undersöker effekterna av parameterosäkerhet, och de använder sig av kontinuerliga modeller.
Den första essän, "The Effect of Information Quality on Optimal Portfolio Choice", analyserar portföljvalen hos tre typer av agenter, som har tillgång till olika informationsmängder. Dessa tre typer av agenter motsvarar företagsledare, börsmäklare respektive småsparare, och i essän kallar vi dem "fullständigt informerade agenter" ("fully informed agents"), "insiders" och "outsiders". De fullständigt informerade agenterna antas känna till ekonomins sanna dynamik, medan insiders och outsiders måste lära sig denna från realiseringarna av olika signaler. Medan "outsiders" enbart använder realiserade aktiekurser i sitt lärande, så har "insiders" även tillgång till en privat signal. Denna essäs bidrag till litteraturen är tre. Det första bidraget är en explicit lösning av insiderns portföljvalsproblem i sluten form. Det andra bidraget är en komparativ analys av de olika agenternas lösningar. Det tredje bidraget är en kalibrering av modellen till amerikanska data, där vi gör en jämförelse av såväl agenternas skattningar som deras optimala portföljer.
Den andra essän, "Expected Life-Time Utility and Hedging Demands in a Partially Observable Economy", analyserar en representativ agents förväntade nytta över livet och den individuelle agentens hedgnings-efterfrågan i en Lucas-ekonomi, i vilken den totala utdelningens driftterm är okänd och återvänder till ett visst medelvärde. Ett uttryck för den delvis informerade agenten härleds, och hans hedgnings-efterfråga analyseras. Vi visar att hedgnings-efterfrågan består av två komponenter. I det fall då det finns en negativ korrelation mellan den sanna drifttermen och förändringen i utdelningen, så kommer de två hedgnings-komponenterna att verka i motsatta riktningar och om vi antar en positiv riskpremie, så kan en konservativ agent ha en positiv hedgnings-efterfrågan. Detta resultat kontrasterar resultaten i Brennan (1998), som analyserar optimalt portföljval i det fall då agenterna lär sig om en konstant driftterm i aktieavkastningarna.
I den tredje essän, "Can An 'Estimation Factor' Help Explain Cross-Sectional Returns?", visar vi först i en teoretisk modell att riskpremien på en godtycklig tillgång inte bara beror på dess kovarians med marknadsportföljen, utan även på dess kovarians med förändringar i den representativa agentens skattningar. Sedan testas denna modell med hjälp av en metod som heter GMM (Generalized Method of Moments), och modellen jämförs med Fama-Frenchs trefaktorsmodell. Vi finner vissa tecken som tyder på att den s k estimeringsfaktorn (den representative agentens bästa skattning av driften i den totala utdelningstillväxten) är prissatt. En betingad version av vår modell visar sig vara lika bra (i termer av prissättningsfel) som en betingad version av Fama-Frenchs modell, och en statisk version av vår modell visar sig också vara lika bra som en statisk version av Fama-Frenchs modell. Våra resultat visar att estimeringsfaktorns inverkan är statistiskt och ekonomiskt signifikant.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2005
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Economic Studies
Volym
no. 124
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Economics, Lund University
Ämne
- Economics
Nyckelord
- ekonomiska system
- ekonomisk politik
- Financial science
- Finansiering
- ekonomisk teori
- economic policy
- Nationalekonomi
- ekonometri
- Economics
- econometrics
- economic theory
- factor pricing models
- hedging demands
- estimation risk
- partial information
- learning
- economic systems
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0029
Försvarsdatum
14 januari 2005
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Sal EC3:210, Holger Crafoords Ekonomicentrum i Lund
Opponent
- David Feldman (Professor)