Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Thyroid hormones and breast cancer-prospective studies on incidence, mortality and prognostic factors

Författare

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Sköldkörtelhormoner och bröstcancer



Insjuknandet i sköldkörtelsjukdomar är liksom bröstcancer vanligast hos kvinnor efter klimakteriet och ett eventuellt samband har diskuterats i över ett sekel. Experimentella studier har visat att sköldkörtelhormoner påverkar både utveckling av normala bröstceller och tillväxt av bröstcancerceller. Det finns också belägg för att sköldkörtelhormon och östrogen binder till samma receptor i bröstcancerceller och har en samverkande effekt på bröstcancercellens tillväxt.



De senaste 50 åren har det publicerats ett flertal kliniska och epidemiologiska studier om sköldkörtelsjukdomar och sköldkörtelhormoner och deras eventuella samband med bröstcancer. Resultaten från dessa studier har varit motstridiga och de är svårtolkade då majoriteten av undersökningarna är tvärsnittsstudier som mätt hormonnivåer eller påvisat sköldkörtelsjukdom hos patienter som redan har bröstcancer. Sådana studier undersöker med andra ord både exponering och effekt på samma gång, vilket gör det svårt att bedöma eventuella orsakssamband. För att svara på frågan ifall exponeringen föregår effekten, d.v.s. om en viss typ av sköldkörtelrubbning medför en ökad risk att insjukna i bröstcancer, får man istället genomföra mer tidskrävande s.k. prospektiva kohortstudier. Sådana innebär att en kohort – en grupp individer – som inte har sjukdomen från början, i detta fall bröstcancer, delas in i undergrupper beroende på exponering, i detta fall olika nivåer av sköldkörtelhormon. Sedan följer man individerna i kohorten över tid för att se om utvecklingen av sjukdom skiljer sig mellan de exponerade och oexponerade. Kohortstudier ger på så sätt den bästa informationen om sjukdomsorsaker och det mest direkta måttet på risken att drabbas av en sjukdom.



Det övergripande syftet med denna avhandling var att just genom prospektiva kohortstudier undersöka förhållandet mellan sköldkörtelhormoner och 1) risken att insjukna i bröstcancer, 2) risken att utveckla en prognostiskt ogynnsam typ av bröstcancer och 3) risken att dö på grund av bröstcancer.



Till delarbete I, III och IV användes data från Malmö Förebyggande Medicin. Detta projekt startade 1974 vid Malmö allmänna sjukhus (numera SUS, Malmö), under ledning av professor Bertil Hood. Man bjöd in män och kvinnor födda 1926-1949, och då projektet avslutades 1991 hade 22000 personer deltagit, varav 10902 kvinnor. I projektet ingick ett frågeformulär om livsstil och socioekonomiska faktorer, deltagarna undersöktes och det togs blodprover. Blodnivåerna av sköldkörtelhormon hade mätts hos 2185 kvinnor som inte redan haft bröstcancer eller genomgått behandling för struma. Fram till utgången av december 2010 hade 149 av dem utvecklat invasiv bröstcancer (d.v.s. cancer med spridningsförmåga), och bland de 471 som dött var bröstcancer dödsorsak i 26 fall.



Till delarbete II användes material från Malmö Kost Cancer Studien (MKCS), som är en stor databas och biobank i Malmö. I början på 1990-talet bjöd man in alla kvinnor i Malmö födda mellan 1923 och 1950 och frågade om de ville delta i ett projekt där man skulle studera sambandet mellan kost och cancer. Totalt deltog 17035 kvinnor. Även här svarade deltagarna på ett frågeformulär och det togs blodprov, som djupfrystes för framtida analyser. Fram till och med december 2006 hade 766 av dessa kvinnor utvecklat bröstcancer. De som fått diagnosen bröstcancer eller uppgett att de blivit behandlade för struma när de gick med i MKCS har uteslutits från det aktuella delarbetet. Efter s.k. matchning av de återstående bröstcancerfallen för jämförelse med de kvinnor i MKCS som 2006 inte hade utvecklat bröstcancer, kom studien att omfatta 676 kvinnor med bröstcancer och 680 friska kontroller.



Sammantaget har kohortstudierna i denna avhandling visat statistiskt signifikanta samband mellan högre blodnivåer av sköldkörtelhormon; totalt T3 och fritt T4, och ökad risk för kvinnor att utveckla bröstcancer. Vad gäller totalt T3 har det också påvisats statistiskt signifikanta samband mellan högre blodnivåer och en ökad risk att utveckla bröstcancer med prognostiskt ogynnsamma egenskaper och en ökad risk för död i bröstcancer.



Med hänsyn till de erhållna resultaten och idag förekommande sätt att behandla vissa vanliga sköldkörtelsjukdomar är det angeläget att genom ytterligare studier närmare klargöra den biologiska bakgrunden till de påvisade sambanden mellan sköldkörtelhormon och bröstcancer. Ökad kunskap på detta område kan få betydelse både för att förebygga och att behandla bröstcancer, som är den vanligaste cancerformen bland kvinnor.

Publiceringsår

2014

Språk

Engelska

Publikation/Tidskrift/Serie

Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series

Volym

2014:8

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Surgery Research Unit

Ämne

  • Surgery

Status

Published

Forskningsgrupp

  • Surgery

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1652-8220
  • ISBN: 978-91-87449-88-8

Försvarsdatum

27 februari 2014

Försvarstid

09:00

Försvarsplats

Kvinnoklinikens Aula, Jan Waldenströms gata 47, ing 74, plan 3, SUS, Malmö