"Djävulsdyrkare", trollkarl eller schaman: det europeiska mötet med buoin hos kanadensiska mi'kmaqindianer

Författare

Anne-Christine Hornborg

Redaktör

Thomas P. Larsson

Summary, in Swedish

Att kalla vissa historiska ledargestalter hos de kanadensiska mi'kmaqindianerna "schamaner" är inte oproblematiskt. De historiska texterna från 1600-talet nedtecknades av författare som inte behärskade mi'kmaqspråket, inte var intresserade av ursprungskulturen och dessutom skrev sina berättelser i syfte att visa missionens förträfflighet. Frågan är om det är fruktbart att applicera termen på de få beskrivningar som de tidiga historiska källorna ger av buoinen. Om dessutom det främsta syftet i ursprungstexten inte är att beskriva hans verksamhet utan missionens framgång, och bilden av motståndaren fungerar som ett bihang till historien om segraren, så är det vanskligt att tro sig ha funnit en beskrivning som inte ens författaren till texten själv låtsas erbjuda. Den ena faran är att schamanmallen påverkar läsaren så att de luckor som texten uppvisar omedvetet fylls med ett innehåll som saknar historisk grund. Den andra är att 1800-talsskildringarna antas komplettera 1600-talsskildringar, när i själva verket buoinen som företeelse fundamentalt förändrades under flera hundra års kolonisering.

För de tidiga missionärerna är buoin en djävulsdyrkare, i 1800-talets legender framträder han som en trollkarl, och moderna forskare framställer honom som en schaman. Det är kanske dags att se lika klarsynt på kultur och tradition som den 1600-talsmi'kmaq gjorde som gav en missionär svar på tal, då denne envisades med att vilja likställa buoinens verksamhet med trollkarlens: "Detta är infödingens sätt att göra saker. Du kan följa ditt sätt och vi följer vårt, var och en föredrar sitt eget sätt."

Avdelning/ar