Om gemenskap : En sociologisk betraktelse
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Olika rapporter har fastslagit att de traditionella svenska folkrörelserna (såsom arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen) tappar medlemmar. Istället för att ansluta sig till ett politiskt parti eller en kyrka söker sig politiskt eller religiöst intresserade individer till nya, individualiserade, former av engagemang.
Denna avhandling studerar en grupp män och kvinnor som vidhåller ett kollektivt engagemang inom ramen för de traditionella folkrörelserna (se ovan). Den ställer frågor såsom "Hur ser deras engagemang ut?" "Vilken roll spelar upplevelsen av tillhörighet för engagemanget?" "Hur är det möjligt att vara individ och samtidigt vara en del av ett kollektiv?" "Vilka svårigheter stöter de på, i relation till motsättningen mellan individ och kollektiv?" "Hur löser de dessa problem?"
Som en hjälp i försöken att förstå förutsättningarna för kollektivt engagemang i en post- eller senmodern era använder sig denna avhandling av två olika (delvis motstridiga) teoretiska skolor: postmodernism och kommunitarism. Genom att dra från dessa skolor, samtidigt som han förutsätter en nära kunskap om de traditionella folkrörelserna, konstruerar författaren två idealtypiska begrepp: stabil gemenskap (liknande den kommunitaristiska synen) och ledig gemenskap (liknande den postmoderna synen). Dessa idealtyper används för att förstå förutsättningarna för gemenskap och gemensamt engagemang idag.
Empiriskt går det att hos de intervjuade finna ett antal strategier för hur de upprätthåller sitt engagemang. Dessa strategier innefattar: en privatisering av ideologin; ett försök att göra yrkesmässig karriär inom ramen för rörelsen; ett fenomen kallat ideella professionella; en betoning på att engagemanget kan vara en vinst för det personliga livsprojektet; att se livet som bestående av en rad faser där det är möjligt att vara olika mycket engagerad vid olika tidpunkter; att hålla organisatorisk strukturer i bakgrunden och att låta dessa främja närhet mellan och ett synliggörande av individer.
Vidare visar denna avhandling empiriskt hur de intervjuades engagemang liknar det författaren kallar stabil gemenskap. Den visar hur de intervjuade uppfattar tillitsrelationer, vilka utgår från stabil gemenskap, som något viktigt. Den visar emellertid också hur det finns en tendens (främst bland de frikyrkliga) att förvänta sig för mycket av relationerna inom en gemenskap: det vore istället viktigt för dem att inse vikten av andra typer av relationer (till exempel frändskap, den typ av relation som författaren menar är typisk för ledig gemenskap; men också vad författaren definierar som ?vänskap?) för ett upprätthållande av engagemanget. Där finns också en tendens (främst bland de aktiva inom arbetarrörelsen) att alltför snabbt slussa alltför många nya individer in i den aktiva skaran. Tillit (stabil gemenskap) tar tid att skapa: när det går för snabbt riskerar upplevelsen av tillhörighet att utebli vilket i sin tur riskerar att resultera i bitterhet och desillusionering.
Olika rapporter har fastslagit att de traditionella svenska folkrörelserna (såsom arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen) tappar medlemmar. Istället för att ansluta sig till ett politiskt parti eller en kyrka söker sig politiskt eller religiöst intresserade individer till nya, individualiserade, former av engagemang.
Denna avhandling studerar en grupp män och kvinnor som vidhåller ett kollektivt engagemang inom ramen för de traditionella folkrörelserna (se ovan). Den ställer frågor såsom "Hur ser deras engagemang ut?" "Vilken roll spelar upplevelsen av tillhörighet för engagemanget?" "Hur är det möjligt att vara individ och samtidigt vara en del av ett kollektiv?" "Vilka svårigheter stöter de på, i relation till motsättningen mellan individ och kollektiv?" "Hur löser de dessa problem?"
Som en hjälp i försöken att förstå förutsättningarna för kollektivt engagemang i en post- eller senmodern era använder sig denna avhandling av två olika (delvis motstridiga) teoretiska skolor: postmodernism och kommunitarism. Genom att dra från dessa skolor, samtidigt som han förutsätter en nära kunskap om de traditionella folkrörelserna, konstruerar författaren två idealtypiska begrepp: stabil gemenskap (liknande den kommunitaristiska synen) och ledig gemenskap (liknande den postmoderna synen). Dessa idealtyper används för att förstå förutsättningarna för gemenskap och gemensamt engagemang idag.
Empiriskt går det att hos de intervjuade finna ett antal strategier för hur de upprätthåller sitt engagemang. Dessa strategier innefattar: en privatisering av ideologin; ett försök att göra yrkesmässig karriär inom ramen för rörelsen; ett fenomen kallat ideella professionella; en betoning på att engagemanget kan vara en vinst för det personliga livsprojektet; att se livet som bestående av en rad faser där det är möjligt att vara olika mycket engagerad vid olika tidpunkter; att hålla organisatorisk strukturer i bakgrunden och att låta dessa främja närhet mellan och ett synliggörande av individer.
Vidare visar denna avhandling empiriskt hur de intervjuades engagemang liknar det författaren kallar stabil gemenskap. Den visar hur de intervjuade uppfattar tillitsrelationer, vilka utgår från stabil gemenskap, som något viktigt. Den visar emellertid också hur det finns en tendens (främst bland de frikyrkliga) att förvänta sig för mycket av relationerna inom en gemenskap: det vore istället viktigt för dem att inse vikten av andra typer av relationer (till exempel frändskap, den typ av relation som författaren menar är typisk för ledig gemenskap; men också vad författaren definierar som ?vänskap?) för ett upprätthållande av engagemanget. Där finns också en tendens (främst bland de aktiva inom arbetarrörelsen) att alltför snabbt slussa alltför många nya individer in i den aktiva skaran. Tillit (stabil gemenskap) tar tid att skapa: när det går för snabbt riskerar upplevelsen av tillhörighet att utebli vilket i sin tur riskerar att resultera i bitterhet och desillusionering.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2005
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Dissertations in Sociology
Volym
65
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Sociology, Lund University
Ämne
- Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Nyckelord
- Casual ommunity
- Stable community
- Trust
- Religion
- Politics
- Voluntary involvement
- Community
- Friendship
- Sociology
- Sociologi
- Religion
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-7267-193-9
Försvarsdatum
23 september 2005
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Spoletorps Hörsal Spolegatan 1 R Lund
Opponent
- Pål Repstad (Professor)