Agrara entreprenörer. Böndernas roll i omvandlingen av jordbruket i Skåne ca 1800-1870.
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen studerar den svenska jordbruksomvandlingen under 1800-talet. Syftet är dels att analysera böndernas roll i jordbruksomvandlingen, dels att identifiera de egenskaper som de ledande bönderna, de agrara entreprenörerna, hade. Detta görs genom att studera ansökningar om skifte och kreditmarknadens utnyttjande i tre skånska socknar, Brösarp, Saxtorp och V. Karaby, 1800-1870. Omvandlingen av det svenska jordbruket resulterade i en ökad produktion och en ökad produktivitet. Genom detta kunde en växande befolkning försörjas samtidigt som en överflyttning av arbetskraft till den framväxande industrin skedde. Dessutom utvecklades en rad institutioner under omvandlingen som underlättade den kommande industrialiseringen. Exempel på sådana är t.ex. kreditmarknaden och ett utbildningsväsende. Jordbrukssektorn var också viktig genom att efterfrågan på industriprodukter kom från denna sektor. Inledningen till omvandlingen av jordbruket kom genom att grundläggande ekonomiska förhållanden i jordbruket ändrades under 1700-talet. Överskottsproduktionen, som tidigare hade gått till skatt, ökade och behölls alltmer av bönderna. Detta gällde speciellt för de bönder som själva ägde sin jord. Avgörande för att nya möjligheter som skapades skulle tas tillvara av bönderna var förändringar i äganderätten till jord. Tillsammans med en ökad kommersialisering genom en ökad befolkning, ökad specialisering och ökande priser på spannmål, gav detta incitament till en effektivisering av produktionen. De nya möjligheter som uppstod kunde utnyttjas av vissa bönder och genom detta spreds omvandlingen till andra områden. Undersökningen av skiftena omfattar främst enskiften och laga skiften under perioden 1800-1840. Ansökarna av skifte har definierats som entreprenörer i denna undersökning. Genom ansökandet kunde man tvinga även andra bönder i byn att skifta, d.v.s. till att omarrondera jorden så att mer enhetliga ägofigurer åstadkoms. Detta ledde till att det tidigare kollektiva beslutsfattandet ersattes med ett individuellt beslutsfattande. I skiftesstudien jämförs ansökarnas kännetecken (t.ex. kön, ålder, skrivkunnighet och ekonomiska resurser) med övriga bönders kännetecken. Undersökningen av kreditmarknaden behandlar lån med inteckning av gården som säkerhet. Entreprenör är här den person som lånade ett lån tillräckligt stort för att kunna användas till långsiktiga investeringar. En longitudinell databas och användandet av livsförloppsanalys medger att alla som lånat sådana lån jämförs med alla övriga jordägare i socknarna under perioden 1800-1870. Resultaten från de båda undersökningarna visar att entreprenörer fanns både i områden med uteslutande spannmålsproduktion nära en kommersiell miljö (Saxtorp och V. Karaby) och i mer perifera områden med mer diversifierad ekonomi (Brösarp). Bönder i de mer centrala områdena var dock aktivare som entreprenörer än bönderna i de mer perifera områdena. Detta genom att de själva sökte skifte tidigt efter att möjligheten uppkommit och att de i högre grad lånade stora lån till investeringar från institutionella långivare. I Brösarp verkar det snarare som att en grupp ståndspersoner ledde utvecklingen och att de sedan i sin tur följdes av några drivande bönder. Trots olikheterna i hur omvandlingen skedde visar det sig att bland de bönder som ledde utvecklingen fanns gemensamma kännetecken oavsett vilket område som studerades. Framförallt var det bönder med överskottsproduktion som utnyttjade de nya möjligheterna. En överskottsproduktion och en närhet till en marknad var i synnerhet gynnande för uppkomsten av entreprenörer. Själva ägandet av jorden verkade i undersökningarna inte spela någon viktig roll för att individen skulle vara entreprenör. Det är möjligt att skillnaden inte främst fanns mellan de undersökta skatte- och kronobönderna utan istället mellan dessa grupper och frälsebönderna i andra socknar. Individens utbildningsnivå, mätt som förmågan att kunna läsa och skriva, var viktig för benägenheten att ansöka om skifte. Däremot gav denna variabel ingen effekt vid studien av lånen mot inteckning. Möjligtvis kan skrivkunnigheten ha varit en tillgång vid lån från institutionella kreditgivare men inte i lika hög grad vid lån från privatpersoner. Även variabler som ålder och kön har testats och bilden av ett uteslutande manligt samhäller har naggats något i kanten då även kvinnor var aktiva som ansökare av skifte och som låntagare av investeringslån. Den bild av att vissa bönder var ledande i omvandlingen som skisserades i avhandlingens inledning har i de empiriska undersökningarna förstärkts.
Avhandlingen studerar den svenska jordbruksomvandlingen under 1800-talet. Syftet är dels att analysera böndernas roll i jordbruksomvandlingen, dels att identifiera de egenskaper som de ledande bönderna, de agrara entreprenörerna, hade. Detta görs genom att studera ansökningar om skifte och kreditmarknadens utnyttjande i tre skånska socknar, Brösarp, Saxtorp och V. Karaby, 1800-1870. Omvandlingen av det svenska jordbruket resulterade i en ökad produktion och en ökad produktivitet. Genom detta kunde en växande befolkning försörjas samtidigt som en överflyttning av arbetskraft till den framväxande industrin skedde. Dessutom utvecklades en rad institutioner under omvandlingen som underlättade den kommande industrialiseringen. Exempel på sådana är t.ex. kreditmarknaden och ett utbildningsväsende. Jordbrukssektorn var också viktig genom att efterfrågan på industriprodukter kom från denna sektor. Inledningen till omvandlingen av jordbruket kom genom att grundläggande ekonomiska förhållanden i jordbruket ändrades under 1700-talet. Överskottsproduktionen, som tidigare hade gått till skatt, ökade och behölls alltmer av bönderna. Detta gällde speciellt för de bönder som själva ägde sin jord. Avgörande för att nya möjligheter som skapades skulle tas tillvara av bönderna var förändringar i äganderätten till jord. Tillsammans med en ökad kommersialisering genom en ökad befolkning, ökad specialisering och ökande priser på spannmål, gav detta incitament till en effektivisering av produktionen. De nya möjligheter som uppstod kunde utnyttjas av vissa bönder och genom detta spreds omvandlingen till andra områden. Undersökningen av skiftena omfattar främst enskiften och laga skiften under perioden 1800-1840. Ansökarna av skifte har definierats som entreprenörer i denna undersökning. Genom ansökandet kunde man tvinga även andra bönder i byn att skifta, d.v.s. till att omarrondera jorden så att mer enhetliga ägofigurer åstadkoms. Detta ledde till att det tidigare kollektiva beslutsfattandet ersattes med ett individuellt beslutsfattande. I skiftesstudien jämförs ansökarnas kännetecken (t.ex. kön, ålder, skrivkunnighet och ekonomiska resurser) med övriga bönders kännetecken. Undersökningen av kreditmarknaden behandlar lån med inteckning av gården som säkerhet. Entreprenör är här den person som lånade ett lån tillräckligt stort för att kunna användas till långsiktiga investeringar. En longitudinell databas och användandet av livsförloppsanalys medger att alla som lånat sådana lån jämförs med alla övriga jordägare i socknarna under perioden 1800-1870. Resultaten från de båda undersökningarna visar att entreprenörer fanns både i områden med uteslutande spannmålsproduktion nära en kommersiell miljö (Saxtorp och V. Karaby) och i mer perifera områden med mer diversifierad ekonomi (Brösarp). Bönder i de mer centrala områdena var dock aktivare som entreprenörer än bönderna i de mer perifera områdena. Detta genom att de själva sökte skifte tidigt efter att möjligheten uppkommit och att de i högre grad lånade stora lån till investeringar från institutionella långivare. I Brösarp verkar det snarare som att en grupp ståndspersoner ledde utvecklingen och att de sedan i sin tur följdes av några drivande bönder. Trots olikheterna i hur omvandlingen skedde visar det sig att bland de bönder som ledde utvecklingen fanns gemensamma kännetecken oavsett vilket område som studerades. Framförallt var det bönder med överskottsproduktion som utnyttjade de nya möjligheterna. En överskottsproduktion och en närhet till en marknad var i synnerhet gynnande för uppkomsten av entreprenörer. Själva ägandet av jorden verkade i undersökningarna inte spela någon viktig roll för att individen skulle vara entreprenör. Det är möjligt att skillnaden inte främst fanns mellan de undersökta skatte- och kronobönderna utan istället mellan dessa grupper och frälsebönderna i andra socknar. Individens utbildningsnivå, mätt som förmågan att kunna läsa och skriva, var viktig för benägenheten att ansöka om skifte. Däremot gav denna variabel ingen effekt vid studien av lånen mot inteckning. Möjligtvis kan skrivkunnigheten ha varit en tillgång vid lån från institutionella kreditgivare men inte i lika hög grad vid lån från privatpersoner. Även variabler som ålder och kön har testats och bilden av ett uteslutande manligt samhäller har naggats något i kanten då även kvinnor var aktiva som ansökare av skifte och som låntagare av investeringslån. Den bild av att vissa bönder var ledande i omvandlingen som skisserades i avhandlingens inledning har i de empiriska undersökningarna förstärkts.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2001
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Studies in Economic History
Volym
16
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Almqvist & Wiksell International
Ämne
- Economic History
Nyckelord
- Economics
- Lantbruksekonomi
- Agricultural economics
- Ekonomisk och social historia
- Social and economic history
- 19th century Sweden.
- event-history analysis
- longitudinal analysis
- literacy
- enclosures
- credit market
- peasants
- property rights
- agricultural revolution
- Entrepreneurs
- econometrics
- economic theory
- economic systems
- economic policy
- Nationalekonomi
- ekonometri
- ekonomisk teori
- ekonomiska system
- ekonomisk politik
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1400-4860
- ISBN: 91-22-01916-2
- ISRN: LUSADG/SAEH--2000/1059--SE
Försvarsdatum
28 april 2001
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
Crafoordsalen, Holger Crafoords Ekonomicentrum, Lund
Opponent
- Ronny Pettersson (Universitetslektor)