Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

On the validity of neurodevelopmental disorders

Författare

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Introduktion: Validitet handlar enkelt uttryckt om överensstämmelse med sanningen eller exempelvis om ett instrument mäter det som är avsett. Validitet kan också ses som ett mer komplext begrepp, innefattande aspekter som nytta, relevans, värderingar och sociala konsekvenser. Validitet förutsätter reliabilitet som är ett mått på tillförlitlighet, noggrannhet eller reproducerbarhet.



Validitet är av betydelse på olika nivåer inom psykiatrin. Det är viktigt att olika strukturerade instrument är valida för att de ska vara till hjälp vid screening och diagnostik, såväl i klinisk verksamhet som i forskning. Ett syfte med klinisk diagnostik är att ställa valida diagnoser som grund för beslut om behandling. Ytterst är validiteten hos olika instrument (icke-empiriska) liksom kliniska diagnoser beroende av de diagnostiska definitionernas validitet.



Syfte och metod: Avhandlingen belyser utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser exempelvis ADHD och autismspektrumtillstånd ur ett validitetsperspektiv och har följande specifika syften: (1) Validering av instrumentet Autism – Tics, ADHD and other comorbidities inventory (A-TAC), utvecklat för screening av barn och ungdomar för utvecklingsrelaterade avvikelser och annan psykiatrisk problematik, i storskaliga forskningsstudier. Valideringen sker genom jämförelse med dels kliniska diagnoser, dels Child Behavior Checklist (CBCL) som är ett väletablerat screeninginstrument. (2) Bestämning av prevalens och fördelning av utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser, liksom bilden av samsjuklighet, i den allmänna befolkningen enligt A-TAC. (3) Kvalitativ undersökning av patientens egna erfarenheter av att bli diagnostiserad med ADHD i vuxen ålder, vilket kan ses som en ansats till att validera diagnosen ur ett patientperspektiv.



Resultat: A-TAC uppvisade god till utmärkt reliabilitet för de flesta problemområden. Validiteten var särskilt god när det gäller att identifiera ADHD och autismspektrumtillstånd (AUC ≈ 0.90, sensitivitet ≈ 0.90, specificitet ≈ 0.75 och Cohen’s κ > 0.60), men acceptabel även när det gäller tics, störd

utveckling av koordinationsförmågan (DCD) och inlärningssvårigheter/intellektuell funktionsnedsättning. Måttligt starka korrelationer erhölls mellan A-TAC-moduler och CBCL-skalor riktade mot likartad problematik. A-TAC inriktar sig mer på specifik och detaljerad genomgång av utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser. Problemen uppvisade kontinuerlig fördelning och en hög grad av samsjuklighet förelåg. Det förelåg en stor intra- och interindividuell variation av erfarenheter av att bli diagnostiserad med ADHD, men positiva erfarenheter var dominerande. Erfarenheterna var fokuserade kring inställning till diagnosen och hur diagnosen påverkat identiteten och livet. Samtliga deltagare utom en uttryckte starkt positiva konsekvenser av diagnostisering i jämförelse med att leva med odiagnostiserad ADHD. Drygt hälften av deltagarna uttryckte negativa erfarenheter, men ingen ångrade utredningen och samtliga uppgav att de skulle ha valt att bli utredda i dag om de fortfarande varit odiagnostiserade.



Slutsats: A-TAC tycks ha god reliabilitet och validitet när det gäller att identifiera autismspektrumtillstånd, ADHD och andra utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser. Utifrån ett patientperspektiv tycks diagnostisering med ADHD i vårt material övervägande vara förenat med positiva konsekvenser i jämförelse med hur det är att leva med odiagnostiserad ADHD. Vetskap om individens kombination av erfarenheter är viktig eftersom dessa erfarenheter kan påverka måendet och interferera med olika behandlingar. Individen kan särskilt behöva hjälp med att hantera negativa erfarenheter. Att använda patientens perspektiv som en del i valideringen av psykiatriska diagnoser är i enlighet med att konsekvenser ses som en del i validitetsbegreppet.

Publiceringsår

2015

Språk

Engelska

Publikation/Tidskrift/Serie

Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series

Volym

2016:1

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund

Ämne

  • Psychiatry

Nyckelord

  • Validity
  • screening
  • comorbidity
  • patient experience
  • neurodevelopmental disorders
  • autism
  • ADHD
  • A-TAC
  • reliability

Status

Published

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1652-8220
  • ISBN: 978-91-7619-226-9

Försvarsdatum

7 januari 2016

Försvarstid

13:00

Försvarsplats

CRC auditorium, ingång 72, Skånes universitetssjukhus i Malmö