Large-Scale Land Acquisitions as a Driver of Socio-Environmental Change : From the Pixel to the Globe

Storskaliga markförvärv som en drivkraft för sociala och miljömässiga förändringar : Från pixeln till jordklotet

Författare

Summary, in Swedish

En av de största utmaningarna i modern tid är att på ett hållbart sätt producera mat och andra varor för en ökande global befolkning, utan att utsätta mark- och vattenresurser för ytterligare belastning och därmed ha negativ inverkan på människors livskvalitet. Storskaligt jordbruk har genererat många fördelar för människan gällande matproduktion, men har även bidragit till många hållbarhetsutmaningar, som försämring av mark och vatten, avskogning, och minskad biologisk mångfald. För att bättre informera konsumenter, producenter, och andra beslutsfattare om samverkan mellan jordbruk och markanvändningsförändring krävs en djupare förståelse för drivkrafter, effekter, och feedbacks förändringar i samhälle och natur över olika rumsliga och temporala skalor. Detta kräver interdisciplinär och kreativ forskning som kan integrera både sociala och miljömässiga dimensioner av hållbarhet. Den här avhandlingen utforskar dessa samhälleliga och miljömässiga förändringar inom kontexten storskaliga markförvärv (large-scale land acquisitions, även känt som land grabbing), genom att integrera metoder from natur- och samhällsvetenskap över olika analytiska skalor.

De fyra artiklarna i denna avhandling utforskar drivkrafter, effekter och feedbacks av storskaliga markförvärv, från det generella globala perspektivet, till den detaljerade lokala fallstudien. Artikel I ger en global överblick över vilka länder som virtuellt importerar eller exporterar mark genom storskaliga markförvärv. De globala markförvärven visualiseras och analyseras som nätverk, vilket visar att få länder har en stor roll i det globala nätverket (Kina, Storbritannien och USA), samt att Afrika är den kontinent där mest mark köps eller hyrs ut till externa aktörer. Vi understryker att den globala strukturen av markförvärv är benägen att sprida sociala och miljömässiga risker och sårbarhet, både för länder som importerar och exporterar mark. Dessa resultat ledde till utvecklingen av Artikel II, som är en detaljerad analys av hur vattenanvändning ändras in samband med markförvärv i Afrika. Vi använde en vegetationsmodell (LPJmL) för att modellera blått och grönt vattenbehov av olika grödor för att identifiera hotspots för blå vattenanvändning, vilket i sin tur kan indikera områden med hög risk för vattenrelaterade konflikter. Vi kom fram till att grödor som odlas på markförvärv kräver mer vatten än traditionella grödor, och även om de mest effektiva bevattningssystemen används så klassas 18% av markförvärven som hotspots. Artikel III har som mål att förstå den lokala kontexten där storskaliga markförvärv sker. Baserat på fältarbete i Tanzania användes deltagandemetoder för att diskutera och visualisera upplevda sociala och miljömässiga förändringar. Lokala erfarenheter pekar på snabb avskogning och degradering av våtmark eftersom fler människor måste dela mindre mark för jordbruk, vilket är en kombinerad effekt av befolkningstillväxt och storskaliga markförvärv. Artikel IV jämför de lokala upplevelserna av förändring med kvantifieringar av marktäcke genom satellitbildstolkning. Genom denna jämförelse kan berättelserna om jordbruksexpansion mot våtmarken stärkas och kartläggas, medan den snabba avskogningen i detta fall inte kan identifieras i satellitbilderna. Detta understryker ett behov att integrera kvalitativa och kvantitativa metoder för interdisciplinär forskning, för att hitta styrkor och begränsningar inom vetenskaplig kunskapsproduktion.

Baserat på resultaten i denna avhandling föreslår jag att grödor som odlas på markförvärv ska vara ätbara, och primärt produceras för att bidra till lokal och nationell matsäkerhet. Jag föreslår även att grödor som odlas ska vara lämpliga för det lokala klimatet, och kräva lite vatten för att undvika vattenkonflikt. Om jordbruksföretag använder bevattning bör dessa system vara av bästa vatteneffektivitet. Följaktligen, om markförvärv ska kunna kallas investeringar bör de vara i framkant av en mer hållbar jordbruksutveckling, genom att ta hänsyn till lokala behov, förbättra miljö, och omsätta de senaste vetenskapliga rönen i praktiken, oavsett ekonomisk kostnad.

Ämne

  • Physical Geography

Nyckelord

  • Land system sience
  • socio-environmental change
  • telecoupling
  • scale
  • co-production of knowledge
  • participatory art project
  • network science
  • blue and green water
  • Africa
  • Land grabbing
  • Remote sensing

Status

Published

Forskningsgrupp

  • LUCID - Lund University Centre of Excellence for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability-lup-obsolete

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 978-91-85793-93-8
  • ISBN: 978-91-85793-94-5

Försvarsdatum

14 september 2018

Försvarstid

10:15

Försvarsplats

Lecture hall “Världen”, Geocentrum I, Sölvegatan 10, Lund