Maternal smoking during pregnancy - Long-term health effects in the offspring
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Idag röker cirka 6% av alla gravida kvinnor i Sverige. I vissa regioner är andelen så hög som en av tio gravida kvinnor. Trots att det betyder att det har skett en kraftig nedgång sedan man började mäta utbredningen av graviditetsrökning i början på 80-talet, visar siffror att denna nedgång verkar ha avstannat.
Det är känt sedan länge att rökning under graviditeten är skadligt för barnet på kort sikt, med en ökad risk för bland annat för tidig födsel, låg födelsevikt och spontan abort. Däremot vet man fortfarande mycket lite om huruvida det kvarstår några negativa hälsoeffekter upp i vuxen ålder av att ha utsatts för tobaksrökning under fosterlivet. Detta är till stor del på grund av att det fram tills nu har saknats data som man kan använda för att undersöka samband som spänner över så lång tid.
I Sverige finns stora register som täcker hela befolkningen, som lämpar sig väl för att undersöka sådana frågeställningar, då många av dessa register är flera decennier gamla. Ett sådant register är det Medicinska Födelseregistret, som i princip täcker alla födslar i Sverige sedan 1973. Den huvudsakliga datan för detta projekt är hämtad från detta register.
Syftet med den här avhandlingen var att undersöka potentiella hälsoeffekter i det långa perspektivet av att ha utsatts för tobaksrökning under sitt fosterliv. Mer specifikt ville vi undersöka om en sådan exponering var relaterad till en högre risk för typ 1-diabetes hos barn, samt övervikt, graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning hos vuxna kvinnor.
Eftersom denna forskning är baserad på självrapporterad registerdata om rökvanor, var ett ytterligare syfte även att undersöka kvaliteten på rökdatan i Medicinska Födelseregistret med hjälp av en biomarkör för nikotinexponering (kotinin).
Vi fann i våra studier att risken ökade för både övervikt, graviditetsdiabetes och typ 1-diabetes om man varit utsatt för tobaksrökning under fosterlivet. Möjligen kunde man också se en svag riskökning för havandeskapsförgiftning, men här var sambanden mindre robusta. Ett viktigt fynd ur metodologisk synvinkel var att kvaliteten på rökdatan i Medicinska Födelseregistret befanns vara hög, varför den går bra att använda i epidemiologisk forskning.
Sammanfattningsvis kan sägas att fosterexponering för tobaksrökning kan ha långtgående konsekvenser, så det finns goda skäl att fortsatt försöka hjälpa kvinnor att sluta röka när de blir gravida.
Idag röker cirka 6% av alla gravida kvinnor i Sverige. I vissa regioner är andelen så hög som en av tio gravida kvinnor. Trots att det betyder att det har skett en kraftig nedgång sedan man började mäta utbredningen av graviditetsrökning i början på 80-talet, visar siffror att denna nedgång verkar ha avstannat.
Det är känt sedan länge att rökning under graviditeten är skadligt för barnet på kort sikt, med en ökad risk för bland annat för tidig födsel, låg födelsevikt och spontan abort. Däremot vet man fortfarande mycket lite om huruvida det kvarstår några negativa hälsoeffekter upp i vuxen ålder av att ha utsatts för tobaksrökning under fosterlivet. Detta är till stor del på grund av att det fram tills nu har saknats data som man kan använda för att undersöka samband som spänner över så lång tid.
I Sverige finns stora register som täcker hela befolkningen, som lämpar sig väl för att undersöka sådana frågeställningar, då många av dessa register är flera decennier gamla. Ett sådant register är det Medicinska Födelseregistret, som i princip täcker alla födslar i Sverige sedan 1973. Den huvudsakliga datan för detta projekt är hämtad från detta register.
Syftet med den här avhandlingen var att undersöka potentiella hälsoeffekter i det långa perspektivet av att ha utsatts för tobaksrökning under sitt fosterliv. Mer specifikt ville vi undersöka om en sådan exponering var relaterad till en högre risk för typ 1-diabetes hos barn, samt övervikt, graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning hos vuxna kvinnor.
Eftersom denna forskning är baserad på självrapporterad registerdata om rökvanor, var ett ytterligare syfte även att undersöka kvaliteten på rökdatan i Medicinska Födelseregistret med hjälp av en biomarkör för nikotinexponering (kotinin).
Vi fann i våra studier att risken ökade för både övervikt, graviditetsdiabetes och typ 1-diabetes om man varit utsatt för tobaksrökning under fosterlivet. Möjligen kunde man också se en svag riskökning för havandeskapsförgiftning, men här var sambanden mindre robusta. Ett viktigt fynd ur metodologisk synvinkel var att kvaliteten på rökdatan i Medicinska Födelseregistret befanns vara hög, varför den går bra att använda i epidemiologisk forskning.
Sammanfattningsvis kan sägas att fosterexponering för tobaksrökning kan ha långtgående konsekvenser, så det finns goda skäl att fortsatt försöka hjälpa kvinnor att sluta röka när de blir gravida.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2015
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
Volym
2015:110
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Division of Occupational and Environmental Medicine, Institute of Laboratory Medicine, Lund University
Ämne
- Environmental Health and Occupational Health
Nyckelord
- Maternal smoking during pregnancy
- Medical Birth Register
- long-term health effects
- register validation
- biomarker
Aktiv
Published
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1652-8220
- ISBN: 978-91-7619-189-7
Försvarsdatum
20 november 2015
Försvarstid
13:00
Försvarsplats
Belfragesalen, BMC (D:15), Klinikgatan 32, Lund
Opponent
- Catarina Almqvist-Malmros (Professor)