Makten genom svenskämnet: en kritisk närläsning av styrdokumenten i svenska från 1962-2011
Författare
Summary, in Swedish
Denna uppsats undersöker styrdokumenten i svenska för grundskolans senare år, från 1962, 1980
och 2011. Uppsatsen skrivs i syfte att kritiskt kunna granska vad skolans och svenskämnets
konstruktion är ett uttryck för, vad dess samhälleliga funktion har varit och är idag. För att
synliggöra detta görs en studie där svenskämnet ställs i relation till de samtida och historiskt
föregående ekonomiska och samhälleliga förutsättningarna.
Analysen utförs i två steg. Första steget utgörs av en närläsning av styrdokumenten enligt Basil
Bernsteins teori om klassifikation och inramning. I uppsatsen undersöks vilka delmoment som finns
i respektive läroplan, hur de förhåller sig till varandra och hur ämnet förhåller sig till andra ämnen.
Därutöver undersöks hur ämnet förhåller sig till eleven som individ och till omvärlden. Resultatet
visade att svenskämnet 1980 förhöll sig mer öppet gentemot samtliga undersökta rubriker än de
övriga styrdokumenten. Med Lgr11 återstärktes klassifikationen och inramningen. Likheterna
mellan 1962 och 2011 är flera. De var båda avpolitiserade med kommunikation i fokus.
I andra steget diskuterades resultaten av närläsningen ur ett makroperspektiv med Tomas Englunds
och Ninni Wahlströms utbildningskonceptioner som grund. Lgr62:s svenskämne var
arbetsmarknads- och forskningsorienterat, men med individualiserade och konservativa inslag som
jag tolkade som en avvikelse från konceptionen. Omfördelning av resurser ledde fram till ett mer
progressivt svenskämne med Lgr80, vilket synliggjordes genom dess svaga klassifikation och
inramning. Lgr11:s konstruktion har genom sitt fokus på strategi och koder diskuterats i samband
med en en förändrad, global arbetsmarknad med krav på flexibel arbetskraft. Den nya läroplanen
kan med hjälp av tidigare läroplaner konstateras vara ofördelaktig för eleven med
arbetarklassbakgrund, som inom det nuvarande samhällssystemet snarare gynnats av konstruktionen
för Lgr62.
och 2011. Uppsatsen skrivs i syfte att kritiskt kunna granska vad skolans och svenskämnets
konstruktion är ett uttryck för, vad dess samhälleliga funktion har varit och är idag. För att
synliggöra detta görs en studie där svenskämnet ställs i relation till de samtida och historiskt
föregående ekonomiska och samhälleliga förutsättningarna.
Analysen utförs i två steg. Första steget utgörs av en närläsning av styrdokumenten enligt Basil
Bernsteins teori om klassifikation och inramning. I uppsatsen undersöks vilka delmoment som finns
i respektive läroplan, hur de förhåller sig till varandra och hur ämnet förhåller sig till andra ämnen.
Därutöver undersöks hur ämnet förhåller sig till eleven som individ och till omvärlden. Resultatet
visade att svenskämnet 1980 förhöll sig mer öppet gentemot samtliga undersökta rubriker än de
övriga styrdokumenten. Med Lgr11 återstärktes klassifikationen och inramningen. Likheterna
mellan 1962 och 2011 är flera. De var båda avpolitiserade med kommunikation i fokus.
I andra steget diskuterades resultaten av närläsningen ur ett makroperspektiv med Tomas Englunds
och Ninni Wahlströms utbildningskonceptioner som grund. Lgr62:s svenskämne var
arbetsmarknads- och forskningsorienterat, men med individualiserade och konservativa inslag som
jag tolkade som en avvikelse från konceptionen. Omfördelning av resurser ledde fram till ett mer
progressivt svenskämne med Lgr80, vilket synliggjordes genom dess svaga klassifikation och
inramning. Lgr11:s konstruktion har genom sitt fokus på strategi och koder diskuterats i samband
med en en förändrad, global arbetsmarknad med krav på flexibel arbetskraft. Den nya läroplanen
kan med hjälp av tidigare läroplaner konstateras vara ofördelaktig för eleven med
arbetarklassbakgrund, som inom det nuvarande samhällssystemet snarare gynnats av konstruktionen
för Lgr62.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2016
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 398 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Examensarbete för masterexamen (Två år)
Ämne
- Social Sciences
Nyckelord
- Inramning
- klassifikation
- Bernstein
- svenskämnet
- läroplan
- läroplansteori
- utbildningskonception
Handledare
- Christoffer Dahl