Identication and Tracking of Charged Leptons in the ESSνSB Near Detector Using the Time Dependence of the Cherenkov Signal
Författare
Summary, in Swedish
Populärvetenskaplig sammanfattning
Teorier angående universums upprinnelse har upptagit mänskligheten i hela vår historia. Till exempel skapades världen i mötet mellan kylan från Nifelheim och värmen från Muspelheim I den nordiske mytologin, medans världen I de Abrahamiska religioner skapades av Gud under en vecka. Inom Fysiken försöker tusentals forskare att besvara ackurat den samma frågan angående universums skapelse, dock är metoden en helt annan.
Hittills är vår bästa teori, The Big Bang, att universum expanderade från en enkel punkt utan volym för 13.8 milliarder år sedan. Där har gjorts manga observationer, som stöttar denne teori, och vetenskapen försöker fortfarande att testa och utveckla den. Ett centralt problem är dock att antimateria och materia inom denna modell antags att ha blivit skapat i ekvivalenta mängder, om än världen synes att vara dominerat av materie nu.
En av nödvändigheterna för att en likeväkt mellan materia och antimateria skal kunna ändras till materiedominans är at där finnas processer, som bryter den så kallade CP-symmetrin. Det är möjligt at sådana processer kan hittas genom att mäta hur neutriner ändrar karaktär når de färdas över stora avstånd. För att göra dessa mättningar behövs acceleratorer till at producera en neutrino stråle, samt detektorer till att mäta hur neutrinerna i strålen ändrar karaktär ved at mäta det ljus som produceras av de elektroner och myoner, som neutrinerna producerar i interaktioner med detektormediet.
Ett sådant experiment har blitt föreslagit att placeras i Lund, var resurser kan sparas genom att använda den proton accelerator, som redan är under konstruktion för ESS (The European Spallation Source). Projektet som kallas ESSnuSB har da möjlighet för att på et relativt billigt sätt skaffa ny information om hur universum fungerar.
Denna rapport undersöker hur de elektroner och myoner, som neutriner kan producera när de interagerar i en stor vatten detektor, kan identifieras genom att kolla på tidsberoendet av signalen i detektorn. För at göra detta studeras data från et tidigare simulationsstudie av en detektor för ESSnuSB experimentet.
Teorier angående universums upprinnelse har upptagit mänskligheten i hela vår historia. Till exempel skapades världen i mötet mellan kylan från Nifelheim och värmen från Muspelheim I den nordiske mytologin, medans världen I de Abrahamiska religioner skapades av Gud under en vecka. Inom Fysiken försöker tusentals forskare att besvara ackurat den samma frågan angående universums skapelse, dock är metoden en helt annan.
Hittills är vår bästa teori, The Big Bang, att universum expanderade från en enkel punkt utan volym för 13.8 milliarder år sedan. Där har gjorts manga observationer, som stöttar denne teori, och vetenskapen försöker fortfarande att testa och utveckla den. Ett centralt problem är dock att antimateria och materia inom denna modell antags att ha blivit skapat i ekvivalenta mängder, om än världen synes att vara dominerat av materie nu.
En av nödvändigheterna för att en likeväkt mellan materia och antimateria skal kunna ändras till materiedominans är at där finnas processer, som bryter den så kallade CP-symmetrin. Det är möjligt at sådana processer kan hittas genom att mäta hur neutriner ändrar karaktär når de färdas över stora avstånd. För att göra dessa mättningar behövs acceleratorer till at producera en neutrino stråle, samt detektorer till att mäta hur neutrinerna i strålen ändrar karaktär ved at mäta det ljus som produceras av de elektroner och myoner, som neutrinerna producerar i interaktioner med detektormediet.
Ett sådant experiment har blitt föreslagit att placeras i Lund, var resurser kan sparas genom att använda den proton accelerator, som redan är under konstruktion för ESS (The European Spallation Source). Projektet som kallas ESSnuSB har da möjlighet för att på et relativt billigt sätt skaffa ny information om hur universum fungerar.
Denna rapport undersöker hur de elektroner och myoner, som neutriner kan producera när de interagerar i en stor vatten detektor, kan identifieras genom att kolla på tidsberoendet av signalen i detektorn. För at göra detta studeras data från et tidigare simulationsstudie av en detektor för ESSnuSB experimentet.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2017
Språk
Engelska
Fulltext
Dokumenttyp
Examensarbete för kandidatexamen
Ämne
- Physics and Astronomy
Handledare
- Peter Christiansen
- Joakim Cederkäll (Professor)
Scientific presentation