Nytt mandat för Riksbanken? - Rättsliga utmaningar och juridiskt övervägande med anledning av Riksbankens e-krona projekt
New mandate for the Swedish central bank? - Legal challenges and legal consideration due to the central banks e-krona project
Författare
Summary, in Swedish
Sedan januari 2017 bedriver Riksbanken ett projekt vars syfte är att utreda huruvida digitala kontanter vore ett lämpligt komplement på den svenska betalningsmarknaden. Inom ramen för Riksbankens projekt kallas dessa digitala kontanter för e-kronor.
Eftersom en övervägande andel av svenska betalningar redan idag görs elektroniskt kan det framstå som obegripligt varför Sverige alls skulle vara i behov av digitala kontanter. Förenklat kan bakgrunden förklaras som att kontanter är värdepapper utgivna av en centralbank medan pengar människor har på banken är värdepapper vilka istället är utgivna av kommersiella banker. Intentionen bakom e-kronaprojektet är således att utreda huruvida den svenska allmänheten borde erbjudas ett elektroniskt betalningsmedel utgivet av Riksbanken, samt om detta vore en lämplig åtgärd för att möta betalningsmarknadens utveckling och motverka problem på den och inom det finansiella systemet.
Riksbankens e-kronaprojekt ger upphov till en rad intressanta juridiska aspekter. I uppsatsen kartläggs därför rättsliga utmaningar som är förknippade med en lansering av en e-krona på den svenska betalningsmarknaden. Utredning görs bland annat av huruvida Riksbanken besitter ett juridiskt mandat att ge ut e-kronor. Uppsatsens syfte är att tillhandahålla läsaren med ett kvalitativt grundmaterial som möjliggör en kvalitativ juridisk diskurs rörande instiftande av en e-krona. Ämnet är till sin natur tvärvetenskapligt men behandlas i framställningen med juridisk metod vilket resulterat i att uppsatsen har ett högt nyhetsvärde då ingen djupare juridisk beredning tidigare gjorts av uppsatsens tema.
Med anledning av det ovan angivna syftet, samt för att svara på frågeställningarna, redogörs i uppsatsen för ursprunget och egenskaper hos de olika kategorier av pengar som cirkulerar i den svenska ekonomin. Gällande rätt rörande kontanters legala status presenteras samt den juridiska klassifikationen av kryptovaluta. Kryptovalutans fundament, den s.k. blockkedjetekniken, avhandlas även. Detta på grund av att tekniken med stor sannolikhet kommer spela en mycket viktig roll på den framtida betalningsmarknaden vilket innebär att blockkedjetekniken är relevant att beakta om en e-krona, genom lagstiftning, ska förverkligas. Uppsatsen skildrar också för e-kronan relevanta lagregleringar som styr det kommersiella bankväsendet och Riksbankens verksamhet och organisation. Framställningen presenterar givetvis även själva e-kronaprojektet och projektets tänkbara lösningsmodeller för e-kronan samt juridiska implikationer av de föreslagna lösningarna.
Uppsatsen avslutas med en analys som leder fram till slutsatsen att flera av de rättsliga utmaningar som är förknippade med en e-krona inte kan få juridiska lösningar utan att politiska mål för e-kronaprojektet ställs upp. Ingen djupgående samhällsstrukturell förändring bör kunna initieras och genomföras av annat än en demokratiskt vald församling. Således bör Riksbanken före beslut att lansera en e-krona invänta direktion från lagstiftaren även om rättsliga hinder för en e-kronalansering skulle anses saknas. Detta för att undvika godtycklighet och värna den demokratiska rättsstaten.
Eftersom en övervägande andel av svenska betalningar redan idag görs elektroniskt kan det framstå som obegripligt varför Sverige alls skulle vara i behov av digitala kontanter. Förenklat kan bakgrunden förklaras som att kontanter är värdepapper utgivna av en centralbank medan pengar människor har på banken är värdepapper vilka istället är utgivna av kommersiella banker. Intentionen bakom e-kronaprojektet är således att utreda huruvida den svenska allmänheten borde erbjudas ett elektroniskt betalningsmedel utgivet av Riksbanken, samt om detta vore en lämplig åtgärd för att möta betalningsmarknadens utveckling och motverka problem på den och inom det finansiella systemet.
Riksbankens e-kronaprojekt ger upphov till en rad intressanta juridiska aspekter. I uppsatsen kartläggs därför rättsliga utmaningar som är förknippade med en lansering av en e-krona på den svenska betalningsmarknaden. Utredning görs bland annat av huruvida Riksbanken besitter ett juridiskt mandat att ge ut e-kronor. Uppsatsens syfte är att tillhandahålla läsaren med ett kvalitativt grundmaterial som möjliggör en kvalitativ juridisk diskurs rörande instiftande av en e-krona. Ämnet är till sin natur tvärvetenskapligt men behandlas i framställningen med juridisk metod vilket resulterat i att uppsatsen har ett högt nyhetsvärde då ingen djupare juridisk beredning tidigare gjorts av uppsatsens tema.
Med anledning av det ovan angivna syftet, samt för att svara på frågeställningarna, redogörs i uppsatsen för ursprunget och egenskaper hos de olika kategorier av pengar som cirkulerar i den svenska ekonomin. Gällande rätt rörande kontanters legala status presenteras samt den juridiska klassifikationen av kryptovaluta. Kryptovalutans fundament, den s.k. blockkedjetekniken, avhandlas även. Detta på grund av att tekniken med stor sannolikhet kommer spela en mycket viktig roll på den framtida betalningsmarknaden vilket innebär att blockkedjetekniken är relevant att beakta om en e-krona, genom lagstiftning, ska förverkligas. Uppsatsen skildrar också för e-kronan relevanta lagregleringar som styr det kommersiella bankväsendet och Riksbankens verksamhet och organisation. Framställningen presenterar givetvis även själva e-kronaprojektet och projektets tänkbara lösningsmodeller för e-kronan samt juridiska implikationer av de föreslagna lösningarna.
Uppsatsen avslutas med en analys som leder fram till slutsatsen att flera av de rättsliga utmaningar som är förknippade med en e-krona inte kan få juridiska lösningar utan att politiska mål för e-kronaprojektet ställs upp. Ingen djupgående samhällsstrukturell förändring bör kunna initieras och genomföras av annat än en demokratiskt vald församling. Således bör Riksbanken före beslut att lansera en e-krona invänta direktion från lagstiftaren även om rättsliga hinder för en e-kronalansering skulle anses saknas. Detta för att undvika godtycklighet och värna den demokratiska rättsstaten.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2017
Språk
Svenska
Fulltext
Dokumenttyp
Examensarbete för Yrkesexamen (Avancerad nivå)
Ämne
- Law and Political Science
Nyckelord
- Bankrätt
- banking law
- E-krona
- finansrätt
- fiscal law
- blockchain
- blockkedja
- kryptovaluta
- cryptocurrency
- Riksbanken
- Riksbank
- fractional reserv banking
- Swedish central bank
- digital cash
- digitala kontanter
- elektroniska kontanter
- affärsbankspengar
- centralbankspengar
- central bank money
- skap pengar
Handledare
- Christina Moëll (Professor)