Policyspridning som översättning : Den politiska översättningen av metadonbehandling och husläkare i Sverige
Policy Translation : The Political Translation of Methadone Maintenance Treatment and Family Doctors in Sweden
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Idag använder många offentliga beslutsfattare en stor andel av sin tid åt att söka introducera nya policies, program och tekniker. Medborgerligt missnöje med offentlig service och offentliga sparbeting gör att många beslutsfattare verkar i en turbulent omvärld, där förändringstrycket är stort. Impulser till policyförändring kan komma från många olika håll. I min studie undersöker jag en specifik form av policyförändring, nämligen spridning av policyidéer mellan olika länder. I en alltmer internationaliserad värld är frågan om idéspridning över nationsgränserna ständigt aktuell, och en ökad förståelse för sådan spridning är därför viktig.
Inom statsvetenskapen förknippas studiet av policyspridning i allmänhet med begreppet policydiffusion. Mot bakgrund av vad som hittills åstadkommits med det perspektivet finns det dock goda skäl för att utveckla alternativa synsätt. I denna undersökning diskuterar jag ett sådant alternativt synsätt, nämligen det socialkonstruktivistiska översättningsperspektivet.
Del I: Policyspridning som översättning
Denna del består endast av ett kapitel, ”Policyspridning som översättning – grunddrag i ett alternativt perspektiv”. Ämnet för kapitlet är en jämförelse mellan det konventionella diffusionsperspektivet och det alternativa översättningsperspektivet. Jag argumenterar därvid för att översättningsperspektivet förtjänar ett större intresse än vad det hittills har rönt. Till skillnad från diffusionsperspektivet, som utgår från en transportmetafor där kommunikation ses som överföring av meddelanden, grundar sig översättningsperspektivet på en semiotisk kommunikationsmodell, där kommunikation ses som skapande och utbyte av betydelse. Diffusionsperspektivet utgår i grunden från en objektivistisk ontologi, medan översättningsperspektivet utgår från en intersubjektivistisk, socialkonstruktivistisk ontologi. Att betrakta offentliga policies som socialt konstruerade innebär att de måste ses som produkter av historiskt distinkta sociala tolkningsprocesser. Inom översättningsperspektivet kan policyspridning därför definieras som en betydelseskapande process genom vilken policyidéer löskopplas, i tidsmässigt och rumsligt hänseende, från en kontext där de tidigare utnyttjats, och används som förebilder för policyförändring i en ny kontext. Mycket få samhällsforskare har explicit behandlat spridning som en fråga om översättning, och därför finns det inga formaliserade teorier eller modeller att redogöra för eller utgå ifrån. I kapitlet presenterar jag istället några mer grundläggande begrepp och tankefigurer som jag bedömt vara användbara för analyser utifrån översättningsperspektivet. I det sammanhanget diskuterar jag fem viktiga konsekvenser av att välja översättningsperspektivet. Dessa konsekvenser är (1) ett behov av en fördjupad problematisering av policybegreppet, (2) ett betonande av översättningens personberoende karaktär, (3) ett betonande av att översättningsprocesser alltid är knutna till lokala kontexter, (4) ett betonande av att översättning normalt bör ses som en öppna, oavslutade processer genom vilken policyidéer fortlöpande tolkas och omtolkas samt (5) ett betonande av att sådana processer aldrig försiggår oberoende av samhälleliga maktförhållanden.
Idag använder många offentliga beslutsfattare en stor andel av sin tid åt att söka introducera nya policies, program och tekniker. Medborgerligt missnöje med offentlig service och offentliga sparbeting gör att många beslutsfattare verkar i en turbulent omvärld, där förändringstrycket är stort. Impulser till policyförändring kan komma från många olika håll. I min studie undersöker jag en specifik form av policyförändring, nämligen spridning av policyidéer mellan olika länder. I en alltmer internationaliserad värld är frågan om idéspridning över nationsgränserna ständigt aktuell, och en ökad förståelse för sådan spridning är därför viktig.
Inom statsvetenskapen förknippas studiet av policyspridning i allmänhet med begreppet policydiffusion. Mot bakgrund av vad som hittills åstadkommits med det perspektivet finns det dock goda skäl för att utveckla alternativa synsätt. I denna undersökning diskuterar jag ett sådant alternativt synsätt, nämligen det socialkonstruktivistiska översättningsperspektivet.
Del I: Policyspridning som översättning
Denna del består endast av ett kapitel, ”Policyspridning som översättning – grunddrag i ett alternativt perspektiv”. Ämnet för kapitlet är en jämförelse mellan det konventionella diffusionsperspektivet och det alternativa översättningsperspektivet. Jag argumenterar därvid för att översättningsperspektivet förtjänar ett större intresse än vad det hittills har rönt. Till skillnad från diffusionsperspektivet, som utgår från en transportmetafor där kommunikation ses som överföring av meddelanden, grundar sig översättningsperspektivet på en semiotisk kommunikationsmodell, där kommunikation ses som skapande och utbyte av betydelse. Diffusionsperspektivet utgår i grunden från en objektivistisk ontologi, medan översättningsperspektivet utgår från en intersubjektivistisk, socialkonstruktivistisk ontologi. Att betrakta offentliga policies som socialt konstruerade innebär att de måste ses som produkter av historiskt distinkta sociala tolkningsprocesser. Inom översättningsperspektivet kan policyspridning därför definieras som en betydelseskapande process genom vilken policyidéer löskopplas, i tidsmässigt och rumsligt hänseende, från en kontext där de tidigare utnyttjats, och används som förebilder för policyförändring i en ny kontext. Mycket få samhällsforskare har explicit behandlat spridning som en fråga om översättning, och därför finns det inga formaliserade teorier eller modeller att redogöra för eller utgå ifrån. I kapitlet presenterar jag istället några mer grundläggande begrepp och tankefigurer som jag bedömt vara användbara för analyser utifrån översättningsperspektivet. I det sammanhanget diskuterar jag fem viktiga konsekvenser av att välja översättningsperspektivet. Dessa konsekvenser är (1) ett behov av en fördjupad problematisering av policybegreppet, (2) ett betonande av översättningens personberoende karaktär, (3) ett betonande av att översättningsprocesser alltid är knutna till lokala kontexter, (4) ett betonande av att översättning normalt bör ses som en öppna, oavslutade processer genom vilken policyidéer fortlöpande tolkas och omtolkas samt (5) ett betonande av att sådana processer aldrig försiggår oberoende av samhälleliga maktförhållanden.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2003
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Political Studies
Issue
130
Fulltext
- Available as PDF - 861 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Björn Johnson, Arbetslivsinstitutet, 205 06 Malmö
Ämne
- Political Science
Nyckelord
- Policy Translation
- Political Translation
- Social Constructivism
- Policy Diffusion
- Garbage Can Model
- Methadone Maintenance Treatment
- Institutional Theory
- Family Doctor System
- Sweden
- Political and administrative sciences
- policydiffusion
- social konstruktivism
- konstruktionism
- soptunnemodellen
- nyinstitutionell teori
- metadonbehandling
- husläkare
- Sverige
- politisk översättning
- Översättning
- policyöversättning
- Statsvetenskap
- förvaltningskunskap
Aktiv
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0037
- ISBN: 91-88306-32-1
Försvarsdatum
5 juni 2003
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Department of Political Science, Lund
Opponent
- Roine Johansson (Senior Lecturer)