Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Drug therapy - a challenge in primary care.

Författare

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Bakgrund: Förskrivning av läkemedel är en av de vanligaste medicinska åtgärderna men samtidigt den största orsaken till patientskador och patientsäkerhetsproblem i Sverige. Läkemedelsbehandling av multisjuka äldre och förskrivning av antibiotika mot okomplicerade luftvägsinfektioner är två områden där patientsäkerhetsproblem har uppmärksammats. Behandling med potentiellt olämpliga läkemedel av äldre sköra patienter kan leda till problem som läkemedelsinteraktioner, fall, onödiga sjukhusinläggningar, ökad morbiditet och mortalitet i den här patientpopulationen. Felaktig förskrivning av antibiotika kan resultera i ökad förekomst och spridning av resistenta bakterier. Behandlingsrekommendationer på både nationell och lokal nivå utformas årligen för att optimera läkemedelsförskrivningen på dessa två områden. För att förbättra följsamhet till behandlingsrekommendationer är det viktigt att utforska allmänläkares attityder gentemot dessa rekommendationer.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera olika åtgärder som kan optimera läkemedelsbehandlingen av äldre multisjuka patienter och antibiotikaförskrivningen i primärvården samt att beskriva allmänläkarnas attityder gentemot lokala behandlingsrekommendationer.

Metod: (Studie I) Apotekarledda läkemedelsgenomgångar utfördes för 369 multisjuka patienter, 75 år och äldre, boende i egna hem med hjälp av hemsjukvård eller på särskilda boenden och som använde dosdispenserade läkemedel. Data från läkemedelslistor insamlades före och efter läkemedelsgenomgångar med fokus på potentiellt olämpliga läkemedel.

(Studie II) En retrospektiv analys av läkemedelslistorna utfördes på samma patienter som medverkade i studie I. Fokus i studie II var fallriskhöjande läkemedel, ortostatiska läkemedel och fall.

(Studie III) En randomiserad kontrollerad studie genomfördes med två frågeformulär utformade enligt kognitiva beteendeteorier i syfte att minska antibiotikaförskrivningen mot okomplicerade luftvägsinfektioner i primärvården. (Studie IV) En kvalitativ studie med fokusgrupper genomfördes för att studera allmänläkarnas attityder gentemot evidensbaserade lokala behandlingsrekommendationer.

Resultat: Studie I och II: Apotekarledda läkemedelsgenomgångar ledde till en minskning av antalet patienter som använde potentiellt olämpliga läkemedel, en minskning av totalantalet läkemedel som dessa patienter använde, men inte av antalet patienter som använde fler än tre psykofarmaka. En stor andel (87 %) av dessa patienter använde fallriskhöjande läkemedel och ortostatiska läkemedel. Det fanns samband mellan antalet fallriskhöjande läkemedel, totalantalet läkemedel och allvarliga fall. Det fanns inget samband mellan antalet ortostatiska läkemedel och allvarliga fall.

Studie III: Det blev en signifikant minskning i antalet antibiotikarecept per 1000 listade patienter hos patienter mellan 0-6 år, men ingen skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen hos patienter av alla åldrar.

Studie IV: Tillit till evidensbaserade rekommendationer och patientsäkerhet var nyckelfaktorer i läkemedelsförskrivningen, såsom mötet mellan läkare och patient, med fokus på patientinformationen. Alla intervjuade allmänläkare upplevde brist på tid för att informera sig, svårigheter att hantera patienter med läkemedelslistor från flera förskrivare och läkemedelsreklam riktad direkt till allmänheten. Ekonomiska styrmedel upplevdes vara både en barriär och en motiverande faktor vad gäller följsamhet till behandlingsrekommendationer.

Slutsatser: Avhandlingen visar att tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar och interventioner baserade på kognitiva beteendeteorier kan vara fungerande metoder för att optimera kvalitén av läkemedelsbehandlingen i primärvården.

Allmänläkare tycker att tillit till evidensbaserade rekommendationer och patientsäkerhet är nyckelfaktorer som påverkar följsamheten till behandlings-rekommendationer i primärvården.

Publiceringsår

2014

Språk

Engelska

Publikation/Tidskrift/Serie

Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series

Volym

2014:87

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Family Medicine

Ämne

  • Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Nyckelord

  • Drug therapy
  • elderly
  • guidelines
  • primary care
  • potentially inappropriate medications
  • fall risk increasing drugs
  • antibiotics
  • upper respiratory tract infections
  • attitudes
  • adherence
  • general practitioners
  • Sweden

Status

Published

Forskningsgrupp

  • Family Medicine and Community Medicine

Handledare

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1652-8220
  • ISBN: 978-91-7619-016-6

Försvarsdatum

21 november 2014

Försvarstid

09:00

Försvarsplats

Lilla Aulan, MFC, Jan Waldenströms gata, SUS, Malmö

Opponent

  • Per Wändell (Professor)