Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Passive Houses in Sweden. From Design to Evaluation of Four Demonstration Projects.

Författare

  • Ulla Janson

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Energianvändningen i världen måste minska drastiskt inom en snar

framtid för att därmed minska utsläppen av växthusgaser och bromsa

klimatförändringarna. Energi och handlande med energikällor har även

blivit nationella säkerhetsfrågor. Inom Europeiska Unionen används ungefär

40% av den totala energianvändningen i byggnader, vilket innebär

ungefär 36% av det totala koldioxidutsläppet i unionen. Genom att minska

energianvändningen i byggnader kan stora förbättringar uppnås. EU har

nyligen beslutat att år 2020 ska alla byggnader i alla medlemsländer ha

en energianvändning som är nära noll och när byggnader renoveras ska

energiförbättrande åtgärder ingå.

Det är väldigt viktigt att en lägre energianvändning i en byggnad inte

försämrar inomhuskomforten. Ett bra sätt att lyckas med detta är att

bygga passivhus. Grundtanken med passivhus är att göra klimatskalet så

välisolerat och lufttätt att den värme som behövs till huset kan tillföras med den ventilationsluft som ändå behövs. För att minska behovet av tillförd energi värms den inkommande kalla, friska luften av värmen i den utgående varma, begagnade luften i en värmeväxlare. In i huset kommer frisk och värmd tilluft. På vintern behöver tilluften värmas extra med till exempel en vattenburen värmeslinga för att huset ska ha rätt inomhustemperatur.

Att värma med luft är inget måste men det ska vara en möjlighet. Om

byggnaden är konstruerad så att den maximalt behöver 10 – 16 W/m2

för uppvärmning den kallaste dagen är det möjligt att värma med tilluften.

(Jämför med en hårtork som ofta har en effekt runt 2000W!) Detta

motsvarar ett väldigt lågt energibehov för uppvärmning. Genom att ha

en tät byggnad och att tillföra uppvärmd luft minskar också risken för att

uppleva drag inomhus.

I denna forskningsstudie har fyra svenska passivhusprojekt följts från

start till färdig byggnad med det huvudsakliga målet att se hur fler passivhus kan byggas i Sverige. Genom att praktiskt delta i de fyra projekten från start till färdig byggnad med kunskapsstöd, beräkningar och samtal med entreprenörer har kunskap erhållits från alla steg i byggprocessen. Efter att hyresgästerna flyttat in har de blivit intervjuade om hur det är att bo i passivhus. Faktisk energianvändning och inomhustemperaturer har mätts och sammanställts i alla projekten.

Finnvedsbostäders hyresrätter i Värnamo var det första projektet som

färdigställdes; de 40 lägenheterna var klara för inflyttning under sommaren

2006. Den årliga energianvändningen för värme, varmvatten och

fastighetsel (till exempel fläktar, pumpar och utomhusbelysning) mättes

till 36 kWh/m2a (normalårskorrigerat). Det andra projektet som blev

klart byggdes av Eksta Bostads AB som hyresrätter i Frillesås. Dessa 12

lägenheter hade en årlig mätt energianvändning för värme, varmvatten och

fastighetsel på 50.5 kWh/m2a (normalårskorrigerat). Det tredje projektet

som blev klart var en villa som byggdes i Lidköping. Villan är på 171 m2

och hade en årlig mätt energianvändning för värme och varmvatten på

51 kWh/m2a (normalårskorrigerat). Enligt gällande regler från Boverket

ska en nybyggd bostad max använda 110 kWh/m2år. De uppmätta resultaten

från dessa projekt visar tydligt att det går att bygga bostäder med

mycket lägre energianvändning, med vanliga snickare, vanliga material

och vanliga hyresgäster.

Det fjärde projektet blev färdigställt i februari 2009 och var en renovering av ett befintligt hyreshus från 1970 med 18 lägenheter (16 lägenheter efter renovering). Energianvändningen efter renovering för värme, varmvatten och fastighetsel var 65.7 kWh/m2a (normalårskorrigerat) eller 86.2 kWh/m2a inklusive hushållsel. Före renovering var energibehovet

215 kWh/m2a, inklusive hushållsel. Det finns inga regler om hur mycket

energi en renoverad byggnad maximalt får använda efter renovering men

detta resultat visar att det är möjligt att sänka energianvändningen i en

befintlig byggnad med 60%.

Alla fyra projekten har uppnått det initialt satta målet att använda 25

– 50% av tillåten energinivå enligt Boverkets byggregler. Att bygga passivhus verkar vara ett bra sätt att drastiskt minska energianvändningen i samhället, både vid renovering och vid nybyggnad utan att göra avkall på

inomhuskomfort. För att underlätta i framtida projekt skulle det behövas

en produktutveckling av till exempel lättmanövrerade ventilationsaggregat

för småhus, kaminer anpassade för bostäder med lågt uppvärmningsbehov

och estetiskt tilltalande tilluftsdon som fungerar för både höga och låga

fl öden och varierande temperaturer på den luft som blåses in i rummet.

De tre fastighetsägarna till hyreslägenheterna i denna studie har alla

fortsatt att bygga fler passivhus eller renovera enligt passivhusprinciperna, då de varit mycket nöjda med de resultat som uppmätts i projekten.

Publiceringsår

2010

Språk

Engelska

Publikation/Tidskrift/Serie

Report No EBD-T--10/12

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Division of Energy and Building Design

Ämne

  • Building Technologies
  • Civil Engineering

Nyckelord

  • Planning process
  • Energy efficiency
  • Passive house
  • Buildingconstruction
  • Residential buildings
  • Ventilation

Status

Published

Handledare

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1651-8136
  • ISBN: 978-91-85147-46-5

Försvarsdatum

26 november 2010

Försvarstid

13:15

Försvarsplats

Lecture hall V:C, Building V, John Ericssons väg 1, Lund University Faculty of Engineering

Opponent

  • Ivo Martinac (Professor)