Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

The potential role of energy communities in Sweden

Författare

  • Ola Mattsson

Summary, in Swedish

Är energigemenskaper ett lämpligt verktyg för att nå 100% förnybar energi till 2040?

Den överhängande klimatförändringen innebär att människan står inför hennes kanske viktigaste vägskäl någonsin. Det börjar låta som en trop, men om vi inte börjar leva mer hållbart kommer våren kanske tystna för evigt.

Energisystemet är en fundamental del i övergången till ett mer hållbart samhälle. Därför har den svenska regeringen beslutat att vi behöver fasa ut användningen av fossila bränslen samt kärnkraft, för att istället nyttja 100% förnybar energi vid år 2040. Men liksom pollinatören är beroende av blomman, så är dagens samhälle beroende av en stabil tillförsel av energi. Övergången måste därför ske med rätt verktyg.
Energigemenskaper föreslås av EU som just ett sådant verktyg. Förenklat kan energigemenskaper beskrivas som: olika aktörer som agerar kooperativt för att erbjuda icke-vinstdrivna energitjänster i närområdet. Ett exempel på detta skulle kunna vara ett villaområde som går ihop för att producera el.
Dock består EU av många länder som har kommit olika långt i övergången mot mer förnybar energi. Därför undersöker den här studien hur energigemenskaper lämpar sig i en svensk kontext.
För att svara på detta använder sig studien av en genomgång av akademisk litteratur i kombination med intervjuer av nyckelaktörer i det svenska energisystemet.

Baserat på den insamlade informationen kommer studien fram till att energigemenskaper troligen inte kommer att få en stor betydelse i det svenska energisystemet. Man ska inte sticka under stol med att gemenskaperna innebär flera fördelar, men gemenskaperna är även förknippade med flertalet utmaningar. Det är dessutom möjligt att tyngden av utmaningarna blir extra påtaglig då det redan finns verktyg som bidrar med liknande miljötjänster, vilket kan agera konkurrerande.

De intervjuade nyckelaktörerna framhöll generellt sett åsikter som liknande varandra. En viss skillnad kunde ses i att energiföretagen såg fler utmaningar medan intresseorganisationerna var mer optimistiska.

Till syvende och sist upplever författaren att även om energigemenskaperna kanske inte upplever en "boom" så är det viktigt att hålla alla dörrar öppna. Det framkommer även att förekomsten av energigemenskaper kan öppna upp för framtida hållbara verktyg. Men om vi vill ge energigemenskaperna chansen att bidra är det viktigt att skapa en marknad där de har samma förutsättningar som andra aktörer. För att göra det, och övervinna vissa utmaningar, har det visats att faktorer så som ett tydligt regelverk och samarbete med externa organisationer är av stor vikt.

Avdelning/ar

  • Studies in Environmental Science

Publiceringsår

2021

Språk

Engelska

Dokumenttyp

Examensarbete för masterexamen (Två år)

Ämne

  • Earth and Environmental Sciences

Nyckelord

  • Energy communities
  • Community energy
  • Renewable energy
  • energigemenskaper
  • energisamfälligheter
  • förnybar energi
  • Energycommunities
  • Decentralization
  • sustainable energy system
  • Kooperativ

Handledare

  • Jenny Palm