Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Antioxidant Capacity in Fruit and Vegetables -Cultivar Variation - Storage Conditions - Human Antioxidant Status

Författare

  • Jessica Nilsson

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

De positiva hälsoeffekterna av ett högt intag av frukt och grönsaker har diskuterats intensivt under de senaste årtiondena. Flera befolkningsundersökningar har visat på samband mellan ett ökat intag av av frukt och grönsaker och en minskad risk för flera kroniska sjukdomar. Antioxidanter i vegetabilier anses vara en stor bidragande orsak till detta samband tack vare deras förmåga att ta hand om skadliga fria radikaler. Det finns därför ett stort behov att identifiera och mäta mängden av enskilda antioxidanter men också att finna och utveckla metoder som kan mäta de sammanlagda effekterna av antioxidanterna.



Syftena med studien var att utvärdera metoder som mäter den totala antioxidativa kapaciteten (TAC) och att använda dessa för studier av frukt och grönsaker samt av human blodplasma. Variationen i TAC i olika bär och grönsaker undersöktes i relation till sortskillnader och efter lagring. Dessutom undersöktes effekten på TAC i human plasma efter intag av vegetabiliska måltider.



Två metoder för att mäta TAC jämfördes, den ena metoden (ABTS) mäter antioxidanternas radikalinfångande effekt och den andra (FRAP) mäter antioxidanternas förmåga att reducera trevärt järn till tvåvärt. Det fanns starka samband mellan mätvärden från de två metoderna i både vattenlösliga och vattenolösliga extrakt från jordgubbar och andra växter. TAC mättes också i sex antioxidativa substanser. Båda metoderna visade följande inbördes ordning i den antioxidativa kapaciteten: quercetin > ferulsyra > katekin > rutin > kaffesyra > Trolox > klorogensyra.



Den totala antioxidativa kapaciteten i växter hade följande rangordning: jordgubbar = grönkål >> blomkål > ärtor = vitkål. I både ärtor, jordgubbar och vitkål varierade TAC mellan olika sorter. I jordgubbar varierade halten av TAC, askorbinsyra, klorogensyra och ellagsyra tvåfalt medan TAC i ärtor varierade tvåfalt. I de vattenlösliga extrakten av ärtor och jordgubbar fanns det ett starkt samband med mängden askorbinsyra och i jordgubbar fanns det även ett samband mellan TAC i de vattenolösliga extrakten och ellagsyra. Askorbinsyra i ärtor bidrog till en stor del av det uppmätta TAC-värdet. Mogna jordgubbar hade högre nivåer av TAC och fenoliska antioxidanter än omogna och kyllagring av jordgubbar i tre dygn gav endast små förändringar av mängden antioxidanter. Vad gäller kålväxterna så observerades ingen skillnad i TAC mellan olika delar av plantan. Glukobrassicin, sinigrin och glukoiberin var de vanligast förekommande glukosinolaterna i både blomkål, vitkål och grönkål och för de flesta glukosinolaterna fanns skillnader mellan olika sorter av varje kålväxt. TAC i vitkål samvarierade med koncentrationen av flera glukosinolater.



Intag av en måltid bestående av 500 g ärtor eller blomkål höjde den totala antioxidativa kapaciteten i plasma på försökspersoner med 14% respektive 12%, medan en måltid bestående av 500 ml nyponsoppa eller svartvinbärsnektar inte visade någon effekt. Ökningen av urinsyra i plasma efter måltider med ärtor, blomkål eller jordgubbar visade samband med TAC-värdet i plasma. Man kunde dra slutsatsen att ändringar i halten urinsyra var en stor bidragande faktor till den uppmätta ökningen av TAC. Ökningen av TAC i plasma efter måltiderna var dock inte relaterad till TAC-värdena uppmätta i respektive måltid.



Studien visar att metoder för att mäta total antioxidativ kapacitet (TAC) i frukt och grönsaker är användbara för att utvärdera skillnader i antioxidativ potential mellan växtslag, växtsorter och odlingsperioder.. Fler undersökningar behövs som fokuserar på att utveckla specifika indikatorer på graden av oxidativ stress och antioxidantstatus i blodplasma hos konsumenten.

Avdelning/ar

Publiceringsår

2003

Språk

Engelska

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Biomedical Nutrition, Lund University

Ämne

  • Biochemistry and Molecular Biology

Nyckelord

  • human plasma antioxidants
  • Brassica
  • strawberry
  • pea
  • cultivar
  • ABTS
  • FRAP
  • Total antioxidant capacity
  • TAC
  • Food and drink technology
  • Livsmedelsteknik

Status

Published

Handledare

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 91-7422-038-1

Försvarsdatum

18 december 2003

Försvarstid

10:15

Försvarsplats

Hall C, Center for Chemistry and Chemical Engineering, Lund Institute of Technology

Opponent

  • Lena Dimberg (Docent)