Aspect, tense and mood : Context dependency and the marker LE in Mandarin Chinese
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Markören LE i kinesiska är speciell av flera olika skäl. Bland annat kan den uppträda på två ställen i en sats, dels direkt efter ett verb och dels i slutet av en mening. Beroende på var den uppträder kan den ofta - men inte alltid - påverka meningen på olika sätt. Det är en av anledningarna till att språkvetare ofta har valt att se LE som två olika markörer med olika funktioner. I min avhandling försöker jag dock att förena de olika funktionerna hos LE under en gemensam grundfunktion: att markera en gräns. Anledningen till detta är framför allt att studier av texter visar att LEs position i satsen verkar ha mindre betydelse för dess funktion än vad som har antytts tidigare. Framför allt visar jag att LE kan markera antingen perfekt tempus eller perfektiv aspekt både när det uppträder meningsfinalt och när det förekommer direkt efter ett verb. Detta trots att verb-LE har ansetts signalera perfektiv aspekt och meningsfinala LE ofta har setts som en modusmarkör eller en markör för perfekt tempus. I min avhandling presenterar jag också exempel som visar att LE i båda sina positioner i satsen kan ha en modal betydelse. Jag föreslår att LE markerar en gräns oavsett var den förekommer i satsen. Gränsen kan se olika ut. Den kan avdela två tidsenheter och markerar då en gräns på en tidslinje som sedan, med hjälp av kontexten, relateras till situationen som man talar om i meningen och till yttrandesituationen på olika sätt. På det sättet kan LE användas för att uttrycka perfektiv aspekt, relativ förfluten tid eller perfekt tempus. LE kan också markera en gräns mellan vad som anses vara norm och vad som avviker från normen eller mellan förväntningar och realitet. Då har LE en modal funktion, d v s markören signalerar talarens attityd till vad som sägs. Hur LE ska förstås i en specifik sats avgörs till viss del av dess position i satsen men framför allt av kontexten. Därför har jag valt att utgå från de hypoteser om kommunikation som presenteras i den s k Relevansteorin. Relevansteorin betonar kontextens avgörande betydelse för tolkning av yttranden. Jag hoppas att med min avhandling kunna lösa åtminstone två problem som inte har behandlats tillfredställande tidgare: (1) att tillskriva le en betydelse som kan förklara alla dess funktioner och (2) att förklara det faktum att meningsfinala LE och verb-LE verkar kunna bidra på liknande sätt till meningens tempus, aspekt och modus.
Markören LE i kinesiska är speciell av flera olika skäl. Bland annat kan den uppträda på två ställen i en sats, dels direkt efter ett verb och dels i slutet av en mening. Beroende på var den uppträder kan den ofta - men inte alltid - påverka meningen på olika sätt. Det är en av anledningarna till att språkvetare ofta har valt att se LE som två olika markörer med olika funktioner. I min avhandling försöker jag dock att förena de olika funktionerna hos LE under en gemensam grundfunktion: att markera en gräns. Anledningen till detta är framför allt att studier av texter visar att LEs position i satsen verkar ha mindre betydelse för dess funktion än vad som har antytts tidigare. Framför allt visar jag att LE kan markera antingen perfekt tempus eller perfektiv aspekt både när det uppträder meningsfinalt och när det förekommer direkt efter ett verb. Detta trots att verb-LE har ansetts signalera perfektiv aspekt och meningsfinala LE ofta har setts som en modusmarkör eller en markör för perfekt tempus. I min avhandling presenterar jag också exempel som visar att LE i båda sina positioner i satsen kan ha en modal betydelse. Jag föreslår att LE markerar en gräns oavsett var den förekommer i satsen. Gränsen kan se olika ut. Den kan avdela två tidsenheter och markerar då en gräns på en tidslinje som sedan, med hjälp av kontexten, relateras till situationen som man talar om i meningen och till yttrandesituationen på olika sätt. På det sättet kan LE användas för att uttrycka perfektiv aspekt, relativ förfluten tid eller perfekt tempus. LE kan också markera en gräns mellan vad som anses vara norm och vad som avviker från normen eller mellan förväntningar och realitet. Då har LE en modal funktion, d v s markören signalerar talarens attityd till vad som sägs. Hur LE ska förstås i en specifik sats avgörs till viss del av dess position i satsen men framför allt av kontexten. Därför har jag valt att utgå från de hypoteser om kommunikation som presenteras i den s k Relevansteorin. Relevansteorin betonar kontextens avgörande betydelse för tolkning av yttranden. Jag hoppas att med min avhandling kunna lösa åtminstone två problem som inte har behandlats tillfredställande tidgare: (1) att tillskriva le en betydelse som kan förklara alla dess funktioner och (2) att förklara det faktum att meningsfinala LE och verb-LE verkar kunna bidra på liknande sätt till meningens tempus, aspekt och modus.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2003
Språk
Engelska
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of East Asian Languages, Lund University
Ämne
- History and Archaeology
Nyckelord
- Chinese
- Languages and literatures of South and South-East Asia
- Kinesiska och språk och litteratur från Syd- och Sydostasien
- pragmatics
- marker
- semantics
- temporality
- Relevance Theory
- tense
- mood
- Mandarin Chinese
- aspect
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-628-5623-5
Försvarsdatum
1 januari 2003
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
N/A
Opponent
- Pan Haihua (Ass. Prof.)