Female hairdressers - Respiratory symptoms, mechanisms, and health-related quality of life and their views on the work environment

Författare

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Frisöryrket har en lång historia av stolta yrkesutövare, men frisörer arbetar i en komplex arbetsmiljö, där de utsätts för olika risker, inte bara luftvägsbesvär, utan även handeksem, muskelrelaterade besvär, stress, och ögonbesvär. I Sverige är 85 - 90 % av frisörerna kvinnor, varav de flesta är egenföretagare antingen som ensamägare till en salong eller tillsammans med flera frisörer med hyrstolar och anställda. År 2010 fanns 20 300 frisörer, varav 14 600 egenföretagare och 2011 var frisör det vanligaste yrket bland kvinnliga egenföretagare i Sverige.

I denna avhandling ingår fyra studier om kvinnliga frisörer med olika upplägg; Studie I var en korhortstudie där vi via frågeformulär studerade insjuknande i astma hos kvinnliga frisörer i Sverige jämfört med kvinnor i den allmänna befolkningen. I Studie II gjordes en provokation av nässlemhinnan med kaliumpersulfat, ett ämne som ingår i blekmedel, hos frisörer med näsbesvär främst orsakade av blekmedel, och reaktionerna jämfördes med reaktionerna hos frisörer utan näsbesvär och hos allergiker. Studie III var en dagboksstudie där vi följde hur luftvägsbesvär förändrades hos frisörer med blekmedelsutlösta näsbesvär under en arbetsmånad efter minst två veckors semester och jämförde besvären hos besvärsfria frisörer och pollenallergiska kvinnor under pollen-säsongen. Vi jämförde även deras hälsorelaterade livskvalitet. I Studie IV intervjuades unga nyutbildade frisörer tre till fyra år efter examen om deras syn på sin arbetsmiljö och om hur de kan påverka denna, hur de kan omsätta sina arbetsmiljökunskaper från utbildningen och hur de ser på sin framtid i yrket.

I Studie I fann vi en måttligt ökad risk att under aktiv tid som icke-rökande frisör insjukna i astma jämfört med den allmänna befolkningen. Risken var till viss del större för de frisörer som utförde mest blekningar och använde mest hårspray. Atopi påverkade inte risken att få astma av frisörarbete.

I Studie II fann vi att frisörer med blekmedelsutlösta näsbesvär reagerade med ökande besvär vid en provokation av nässlemhinnan med kaliumpersulfat, och även med en ökad mängd albumin i nässköljvätska. Frisörerna utan näsbesvär reagerade inte, medan atopikerna reagerade till viss mån. Frisörernas reaktion verkade vara ospecifik.

I Studie III reagerade frisörer med blekmedelsutlösta näsbesvär med ökande besvär parallellt med en sjunkande livskvalitet under en månads arbete. Det fanns även tecken på en ökad inflammatorisk process i nässlemhinnan, men inte på en ökad reaktivitet i nässlemhinnan mot kaliumpersulfat. Livskvaliteten hos de symptomatiska frisörerna sjönk, men pollenallergikerna påverkades mer. De friska frisörerna hade en tendens att öka i livskvalitet under en månads arbete.

I Studie IV fann vi en medvetenhet hos de unga frisörerna om arbetsmiljön och om möjligheter att påverka den, men det saknades brist på medel och strategier för att göra det till en aktiv del av sin frisörverksamhet. Fokus var på kunderna och arbetstekniken, och olika besvär ändrade inte på detta. Lärarna hade en avgörande roll för intresset för preventiva arbetsmiljöåtgärder. Organisationen och finansiella frågor kunde negativt påverka det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Frisörerna såg yrket med dess för- och nackdelar, och framtiden som osäker pga de arbets-relaterade hälsoriskerna.

För att kunna råda unga personer som vill bli frisörer behövs mer forskning för att förstå varför vissa frisörer utvecklar luftvägsbesvär mot hårkemikalier, och hur dessa besvär påverkar frisörerna i arbetet och på fritiden. Vi behöver också förstå vilka specifika ämnen i hårkemikalierna, och i vilka doser, de framkallar besvär och varför frisörerna tidigt lämnar sitt yrke.

Ämne

  • Environmental Health and Occupational Health

Nyckelord

  • Female hairdressers
  • Respiratory symptoms
  • Health-Related Quality of Life
  • Work environment

Status

Published

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1652-8220
  • ISBN: 978-91-87651-61-8

Försvarsdatum

4 april 2014

Försvarstid

09:00

Försvarsplats

Skåne University Hospital, Lund, Auditorium F1