Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Business Model Epistemology : Support for a Semi-Structured and Inclusive Approach to Business Modeling in Established Firms

Affärsmodellsepistemologi : Stöd för en semi-strukturerad och inkluderande ansats till affärsmodellerande i etablerade företag

Författare

Summary, in Swedish

Hur ska vi komma till rätta med de stora utmaningar som den globala klimatkrisen ställer oss inför? Som individer kan vi alla bidra genom att sortera våra sopor, köra miljövänligt, eller kanske välja att ta cykeln till jobbet. Alla våra individuella bidrag räknas förstås. Men stora delar av vår mänskliga förmåga att förändra världen kommer inte från hur vi agerar var och en, utan från vår gemensamma förmåga att organisera oss och tillsammans åstadkomma resultat som är större än våra individuella bidrag summerade. Tillsammans bildar vi politiska partier, ideella organisationer, och en mängd andra former av sociala rörelser. Men det finns en särskild typ av organisation som har en ovanligt stor potential att göra skillnad. Företag. Dessa organisationer löser många av våra vardagliga problem och förbättrar våra liv på sätt som vi kanske inte alltid tar oss tid att reflektera över. Särskilt bra på att snabbt erbjuda nya lösningar är förmodligen nya företag, men störst avtryck gör dock de företag som är stora och äldre. Etablerade företag har inte bara flest anställda och kunder, mest resurser, och störst nätverk—i många fall är dessa företag även en del av de globala problem som behöver lösas. Därför är det viktigt att den här specifika kategorin av företag kommer igång och är framgångsrika i sina omställningar till mer hållbara sätt att verka.

Affärsmodeller har föreslagits som viktiga instrument för utveckling av nya sätt att driva både nya och etablerade företag. Användandet av begreppet affärsmodell växte fram samtidigt som internet möjliggjorde helt nya sätt att skapa relationer till kunder i slutet av 90- och början av 00-talet. Ur denna period kom affärsmodell som begrepps att stå för en slags affärsmässig kreativitet, nya värdeskapande möjligheter, och nya slags företag. Först på senare tid har affärsmodeller också kommit att stå för en del av de miljömässiga, strukturella problem som mer traditionella företag och industrier ofta ses vara en del av. I samband med detta har det också vuxit fram en förväntan att den kreativitet som många nya, ofta internet-baserade, företag har visat även bör kunna appliceras i mer etablerade företag, i deras strävan mot mer digitala och hållbara affärer.

Men förutsättningar för affärsmodellerande i etablerade företag är annorlunda än de i nyare företag. Detta faktum har betydelse dels för hur arbete med affärsmodeller ser ut och kan studeras i etablerade företag, men även för vilka verktyg som är mest lämpliga att använda i praktiken. Till skillnad från arbete med affärsmodeller i nya företag sker allt arbete med affärsmodeller i etablerade företag i en kontext som starkt präglats (och i många fall fortsätter att präglas) av en existerande och ofta historiskt framgångsrik affärsmodell. Detta betyder i sin tur att innovation i etablerade företag med syfte att ställa om till en ny affärsmodell i grunden är en övergångsprocess, från en affärsmodell till en annan. Men mer än så, i de fall som förändringsinitiativ innebär fundamentalt annorlunda affärsmodeller, vilket ofta är fallet med initiativ fokuserade på ökad hållbarhet och/eller digitalisering, behövs ofta en övergångsprocess, inte bara mellan affärsmodeller, utan även mellan olika typer av innovationsprocesser. Medan etablerade företag vanligtvis arbetar enligt så kallad kontinuerlig innovation, där inkrementella förändringar står i centrum, kräver ofta mer radikala förändringar ett tillvägagångssätt som i forskning på etablerade företag ofta kallas för diskontinuerlig innovation: forskning som länge lyft problematik kopplat till svårhanterliga kunskapsgap.

Som ett sätt att direkt möta båda dessa två överlappande utmaningar har jag i den här avhandlingen utgått från en tolkning av affärsmodellsrelaterat arbete som en process för konceptuell utveckling: en sorts lärande-process som tidigare studerats inom kognitionsvetenskap med fokus på forskares, studenters, och barns kunskapsutveckling (i vilken ett koncept kan sägas motsvara en specifik ’bit’ kunskap). Den här tolkningen av affärsmodellsarbete relaterar till tidigare forskning på det sätt att affärsmodeller ofta har diskuterats i termer av vilka koncept som bör ingå som komponenter i en komplett affärsmodell. Dessa diskussioner, om än mestadels akademiska, har även har haft inflytande över hur praktiskt orienterade verktyg för affärsmodellsarbete har designats. Ett framstående exempel på detta är Business Model Canvas, ett verktyg som, baserat på Alexander Osterwalders doktorsavhandling från 2004, definierar 9 elementära affärsmodells-koncept, och som över tid har kommit att bli vanligt förekommande hos både akademiker och praktiker.

Fördelarna med att fokusera på konceptuell utveckling istället för konceptuella komponenter är flera. För det första finns det en etablerad forskningsinriktning inom kognitionsvetenskap som byggt upp en bred teoribas för detta, och för det andra överlappar denna forskning på flera sätt med tidigare forskning på diskontinuerlig innovation i etablerade företag. I min egen forskning har jag sett hur affärsmodellsarbete ofta delegeras från beslutsfattare till affärsutvecklare samt hur detta har skapat kunskapsskillnader som till slut blivit hinder i den övergripande innovationsprocessen. Den här typen av problematik har inte adresserats i särskilt hög grad i tidigare forskning, varken i den forskning som studerat affärsmodellsarbete generellt eller i den forskning som fokuserat på verktyg. För forskningen betyder den föreslagna tolkningen i grunden ett fokusskifte: från affärsmodeller och deras komponenter till affärsmodellerande individer och deras kunskap—ett fokusskifte som mer praktiskt även pekar mot design av mer flexibla och inkluderande verktyg.

Avdelning/ar

Publiceringsår

2022

Språk

Engelska

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Lund University

Ämne

  • Economics and Business

Nyckelord

  • Business models
  • Cognition
  • Innovation
  • Strategy
  • Management tools
  • Established firms
  • Affärsmodeller
  • Kognition
  • Innovation
  • Strategi
  • Verktyg
  • Etablerade företag

Status

Published

Projekt

  • Affärsmodeller och teknologistrategier

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 978-91-8039-438-3
  • ISBN: 978-91-8039-437-6

Försvarsdatum

18 november 2022

Försvarstid

09:15

Försvarsplats

Lecture Hall Stora hörsalen, IKDC, Sölvegatan 26, Faculty of Engineering LTH, Lund University, Lund. Zoom: https://lu-se.zoom.us/j/69749121918?pwd=bHdQem9EbGx5M3FaL2pJOFVHMGFyUT09

Opponent

  • Kristian Sund (Prof.)