Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Stroke in the Long Term. Prognosis, comorbidity, disability, readmission, and the caregiver perspective

Författare

Summary, in Swedish

Stroke är en mycket vanlig sjukdom och idag räknar man med att det finns över 140 000 drabbade i Sverige som lever med varierande grad av funktionell nedsättning. Prognosen efter stroke påverkas av många olika faktorer varav flera tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet. Den här avhandlingen ämnar ge en heltäckande bild av långtidsprognosen och varje delarbete fokuserar på olika viktiga aspekter såsom samsjuklighet, funktionsnedsättning innan stroke, återinläggningar samt de anhörigas situation.

Projektet bygger på data från Riksstroke, det svenska kvalitetsregistret för strokesjukvård, och mer specifikt en långtidsuppföljning som genomfördes år 2016 av patienter som insjuknat tre eller fem år tidigare (över 22 000 inkluderade patienter) och deras anhöriga. Data har även inhämtats från bland annat Patientregistret, SCBs befolkningsregister samt Läkemedelsregistret.

Delarbete 1 beskriver överlevnad och funktionsförmåga upp till fem år efter ischemisk stroke respektive hjärnblödning (vilket också räknas som en typ av stroke). Både överlevnad och funktionsförmåga var lägre för hjärnblödning vid samtliga uppföljningstillfällen. Efter fem år var hela 79 % av dessa patienter avlidna eller beroende av hjälp i vardagen jämfört med 70,6 % av de som drabbats av ischemisk stroke.

Delprojekt 2 fokuserar på samsjuklighet vid stroke och den prognostiska betydelsen av detta. Samsjuklighet definieras som de kroniska tillstånd patienter har utöver att ha drabbats av en stroke. Ca 75% av alla patienter i studien hade någon form av samsjuklighet och andelen döda eller funktionellt beroende steg kraftigt med grad av sjukdomsbörda. Bland enskilda sjukdomar var demens starkast associerad med dålig prognos följt av njur- och hjärtsvikt.

Delprojekt 3 beskriver karaktäristika, behandling och prognos för strokepatienter som redan innan insjuknandet var beroende av hjälp och stöd i vardagen. Arbetet visade på stora olikheter inom den här gruppen: sämre funktionsförmåga innan stroke var associerat med mer samsjuklighet, mindre medicinering och sämre prognos.

Delprojekt 4 kartlägger återinläggningar på sjukhus under de fem första åren efter stroke. Återinläggning var mycket vanligt, i synnerhet under de första sex månaderna, och en liten grupp individer med hög grad av samsjuklighet stod för den allra största delen. Ungefär 20% av patienterna visade sig stå för 60% av återinläggningarna. Den totalt sett dominerande orsaken till återinläggning var kardiovaskulära sjukdomar men orsaker varierade över tid och mellan patienter med få respektive många återinläggningar.

Delprojekt 5 beskriver de anhörigas situation. Den stora mängden hjälp och stöd de gav den strokedrabbade var associerat med påtagliga begränsningar och psykisk ohälsa. I gruppen anhöriga till drabbade med mycket stora behov kunde över 40 % inte lämna den drabbade längre än en timme i taget, 23 % hade behov av mer stöd för egen del och över hälften uppgav psykisk ohälsa.

Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen långtidsprognos efter stroke ur många olika perspektiv utifrån ett stort och tillförlitligt material. Resultaten understryker komplexiteten och variabiliteten hos strokepatienter vilket kommer till uttryck i stora skillnader i prognos, återinläggningsmönster, och påverkan på anhöriga. Ett gott omhändertagande i det längre perspektivet kräver därför ett stratifierat tillvägagångssätt där patienter med olika egenskaper och förutsättningar hanteras olika. Det är också nödvändigt med en helhetssyn där många olika faktorer (såsom funktionsnedsättning och samsjuklighet) tas i beaktan. Dessutom visar resultaten på betydelsen av att även stödja anhöriga som ofta står för den allra största vårdinsatsen.

Publiceringsår

2020

Språk

Engelska

Publikation/Tidskrift/Serie

Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series

Issue

2020:89

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Lund University, Faculty of Medicine

Ämne

  • Neurology

Nyckelord

  • Strokeuppföljning
  • Ischemisk stroke
  • Hjärnblödning
  • Samsjuklighet
  • Anhöriga
  • Återinläggning
  • Stroke Outcome
  • Ischemic Stroke
  • Intracerebral Haemorrhage
  • Comorbidity
  • Informal Caregivers
  • Readmission

Status

Published

Forskningsgrupp

  • Stroke policy and quality register research

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1652-8220
  • ISBN: 978-91-7619-951-0

Försvarsdatum

18 september 2020

Försvarstid

13:00

Försvarsplats

Stora Algatans hörsal 128, Lund

Opponent

  • Ellisiv B Mathiesen (Professor)