Seaside, Celebration och Windsor: Studier av urbana estetiska regler
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Det finns idag en uttalad strävan från samhällets sida att höja den arki-tektoniska kvaliteten i den byggda miljön. Den svenska bygg-lagstiftning-en är sedan ett par år tillbaka ändrad så att hänsyn måste tas också till estetiska kvaliteter när ändringar i den fysiska miljön ska genomföras. I den regerings-proposition som föregick lagändringen pekas arkitektur och design ut som viktiga kultur-fenomen och konkurrensmedel i en global konkurrens. Trots denna vilja att höja den arkitektoniska kvaliteten saknas i stor utsträck-ning systematisk kunskap dels om vad god arkitektur i stads-byggnads-sammanhang är, dels om hur den kommer till. Den nya lagstiftningen väcker också frågor om hur hänsynen till estetiska kvaliteter ska genomföras praktiskt. Hur skapar man från samhällets sida en konsekvent och rättssäker praxis för vilken kravnivå som är rimlig på detta område? Skiljer sig kraven mellan olika bebyggelseområden eller olika typer av projekt, och hur ska den enskilde i så fall veta vilken nivå av hänsyn som gäller? Det är frågor som dessa som bildar bakgrund till avhandlingen Seaside, Celebration och Windsor: Studier av urbana estetiska regler.
Teoretiskt finns det tre huvudsakliga sätt att upprätthålla eller höja den arkitektoniska kvaliteten: Det första är en designgranskning av en enskild person eller av en grupp av bedömare så som sker vid en bygglovsgranskning eller en jurybedömning av en arkitekttävling. Det andra tänkbara sättet är uppbyggandet av en enhetlig smak- eller kvalitetskultur där alla ingående individer är överens om vad som är arkitektonisk kvalitet och nödvändigheten av att sträva efter den. Det tredje sättet är att formulera estetiska regler, och det är detta sätt som avhandlingen har undersökt närmare. Mer precist handlar avhandlingen om bruket av estetiska regler i stadssammanhang. Ämnet behandlas dels genom teoretiska analyser, dels genom tre fallstudier – studier av tre relativt nybyggda städer eller bostadsområden i Florida i USA. Dessa fall (avhandlingstitelns tre orter) är samtliga nära relaterade till en samtida amerikansk stadsbyggnadsrörelse som heter New Urbanism – den nya urbanismen. Denna rörelse, formellt grundad 1993, arbetar för att sprida ett traditionellt småstadsideal som enligt rörelsens företrädare ska minska bilberoendet och skapa vackra platser med en tydlig identitet. Dessa platser ska kännetecknas av en regionalt eller lokalt anknuten arkitektur, ett traditionellt gatunät med väldefinierade offentliga rum, social och funktionell blandning och en högre täthet runt kollektivtrafikstationer. Ett av nyurbanisternas medel för att åstadkomma detta ideal är de estetiska regler, så kallade urbana designkoder, som avhandlingen studerar.
De tre studerade orterna är tillkomna under 1980- och 90-talen. Seaside är en badort med 300-400 hus i nordvästra Florida som började byggas i början av 80-talet. Den är planerad som en liten, relativt tät småstad med ett centrum med affärer och kontor, ett traditionellt gatunät och hus vars utformning anknyter till en regional byggnadstradition. Staden fick ett stort genomslag i media och i 80-talets amerikanska arkitekturdebatt och kom på många sätt att bli startskottet för det som så småningom kom att bli New Urbanism. Windsor är en exklusiv semesterby med golf- och hästpoloklubb, av ungefär samma storlek som Seaside, som ligger på Floridas östra kust, inte så långt norr om Miami. Området är planerat i slutet av 80-talet av samma arkitektkontor som Seaside: det Miami-baserade kontoret Duany & Plater-Zyberk Architects, som här hade utvecklat sina arbetsmetoder jämfört med det tidigare projektet. Celebration, slutligen, är det senast planerade projektet av de tre. Det är en helt ny liten stad sydväst om Orlando, inte långt från Disney World. Staden är känd just för att det är ett av Disneykoncernens dotterbolag som är exploatör. Precis som i Seaside finns här en stadskärna med affärer och kontor, omgiven av bostäder med traditionell arkitektur. Detta är dock en stad med permanenta invånare som bor och arbetar i Orlandoområdet, till skillnad från Seaside och Windsor som båda är semesterorter. Färdig beräknas staden få cirka 20 000 invånare.
Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för estetiska regler som fenomen, och att belysa förhållandet mellan estetiska regler och arkitektonisk kvalitet. Därför har de urbana designkoderna och den färdiga miljöns arkitektoniska kvalitet stått i fokus i de tre fallstudierna. Syftet har varit att klargöra vilken roll designkoderna spelat för den färdiga miljöns kvalitet. Erfarenheterna från fallstudierna visar att samtliga har en högre arkitektonisk kvalitet än motsvarande områden planerade på gängse sätt och att de estetiska reglerna åtminstone delvis bidragit till detta. Slutsatsen blir att estetiska regler inte står i motsats till, eller förhindrar, uppkomsten av god arkitektonisk kvalitet. För att ytterligare fördjupa diskussionen kring dessa frågor diskuteras i avhandlingens teoretiska delar olika synsätt på regler och kvalitet som kan öka förståelsen för estetiska regler. Ett av de viktigare begreppsparen som diskuteras är stabil och spontan kvalitet. Stabil kvalitet står för fenomen som är bra därför att de stämmer överens med våra förväntningar och normer för hur just detta fenomen ska vara, medan spontan kvalitet står för fenomen som vi uppskattar för att de står för något nytt och positivt, djärva lösningar på nya problem. Fallstudierna tycks visa att estetiska regler framför allt har en koppling till (och en positiv inverkan på) den stabila kvaliteten. Spontan kvalitet kan uppstå om de estetiska reglerna inte är för detaljstyrande. Det verkar också som om den typ av designkod som använts i Seaside (en typologisk kod som utgår från löst beskrivna hustyper) lämnar större utrymme för uppkomsten av spontan kvalitet än den mönsterbok (som utgår från detaljerade beskrivningar av stilar) som använts i Celebration.
Frågan är hur man går från dessa amerikanska fallstudier till en svensk verklighet. New Urbanism är en mångtydig och svårfångad företeelse. Det är också en typiskt amerikansk företeelse. I sin amerikanska kontext framstår rörelsen ofta som radikal, exempelvis med sitt miljö-engagemang, samtidigt som den i andra avseenden är uppenbart värde-konservativ. På samma gång som rörelsens aktörer har en stark tro på planering agerar de helst på marknadens villkor. Det är därför inte självklart att det går att dra slutsatser med giltighet i Sverige av de amerikanska fallstudierna. Trots stora skillnader mellan Sverige och USA finns det ändå tillräckliga likheter för att dra vissa slutsatser. Urbana designkoder borde kunna användas som planeringsteknik också i Sverige, även om innehållet i de estetiska reglerna måste anpassas till det aktuella svenska projektet. Estetiska regler kan användas som ett led i ett arbete för en högre arkitektonisk kvalitet i den byggda miljön. Den övergripande slutsatsen blir därför att urbana designkoder kan vara ett instrument av flera i en strävan efter en högre kvalitet hos den byggda miljön.
Det finns idag en uttalad strävan från samhällets sida att höja den arki-tektoniska kvaliteten i den byggda miljön. Den svenska bygg-lagstiftning-en är sedan ett par år tillbaka ändrad så att hänsyn måste tas också till estetiska kvaliteter när ändringar i den fysiska miljön ska genomföras. I den regerings-proposition som föregick lagändringen pekas arkitektur och design ut som viktiga kultur-fenomen och konkurrensmedel i en global konkurrens. Trots denna vilja att höja den arkitektoniska kvaliteten saknas i stor utsträck-ning systematisk kunskap dels om vad god arkitektur i stads-byggnads-sammanhang är, dels om hur den kommer till. Den nya lagstiftningen väcker också frågor om hur hänsynen till estetiska kvaliteter ska genomföras praktiskt. Hur skapar man från samhällets sida en konsekvent och rättssäker praxis för vilken kravnivå som är rimlig på detta område? Skiljer sig kraven mellan olika bebyggelseområden eller olika typer av projekt, och hur ska den enskilde i så fall veta vilken nivå av hänsyn som gäller? Det är frågor som dessa som bildar bakgrund till avhandlingen Seaside, Celebration och Windsor: Studier av urbana estetiska regler.
Teoretiskt finns det tre huvudsakliga sätt att upprätthålla eller höja den arkitektoniska kvaliteten: Det första är en designgranskning av en enskild person eller av en grupp av bedömare så som sker vid en bygglovsgranskning eller en jurybedömning av en arkitekttävling. Det andra tänkbara sättet är uppbyggandet av en enhetlig smak- eller kvalitetskultur där alla ingående individer är överens om vad som är arkitektonisk kvalitet och nödvändigheten av att sträva efter den. Det tredje sättet är att formulera estetiska regler, och det är detta sätt som avhandlingen har undersökt närmare. Mer precist handlar avhandlingen om bruket av estetiska regler i stadssammanhang. Ämnet behandlas dels genom teoretiska analyser, dels genom tre fallstudier – studier av tre relativt nybyggda städer eller bostadsområden i Florida i USA. Dessa fall (avhandlingstitelns tre orter) är samtliga nära relaterade till en samtida amerikansk stadsbyggnadsrörelse som heter New Urbanism – den nya urbanismen. Denna rörelse, formellt grundad 1993, arbetar för att sprida ett traditionellt småstadsideal som enligt rörelsens företrädare ska minska bilberoendet och skapa vackra platser med en tydlig identitet. Dessa platser ska kännetecknas av en regionalt eller lokalt anknuten arkitektur, ett traditionellt gatunät med väldefinierade offentliga rum, social och funktionell blandning och en högre täthet runt kollektivtrafikstationer. Ett av nyurbanisternas medel för att åstadkomma detta ideal är de estetiska regler, så kallade urbana designkoder, som avhandlingen studerar.
De tre studerade orterna är tillkomna under 1980- och 90-talen. Seaside är en badort med 300-400 hus i nordvästra Florida som började byggas i början av 80-talet. Den är planerad som en liten, relativt tät småstad med ett centrum med affärer och kontor, ett traditionellt gatunät och hus vars utformning anknyter till en regional byggnadstradition. Staden fick ett stort genomslag i media och i 80-talets amerikanska arkitekturdebatt och kom på många sätt att bli startskottet för det som så småningom kom att bli New Urbanism. Windsor är en exklusiv semesterby med golf- och hästpoloklubb, av ungefär samma storlek som Seaside, som ligger på Floridas östra kust, inte så långt norr om Miami. Området är planerat i slutet av 80-talet av samma arkitektkontor som Seaside: det Miami-baserade kontoret Duany & Plater-Zyberk Architects, som här hade utvecklat sina arbetsmetoder jämfört med det tidigare projektet. Celebration, slutligen, är det senast planerade projektet av de tre. Det är en helt ny liten stad sydväst om Orlando, inte långt från Disney World. Staden är känd just för att det är ett av Disneykoncernens dotterbolag som är exploatör. Precis som i Seaside finns här en stadskärna med affärer och kontor, omgiven av bostäder med traditionell arkitektur. Detta är dock en stad med permanenta invånare som bor och arbetar i Orlandoområdet, till skillnad från Seaside och Windsor som båda är semesterorter. Färdig beräknas staden få cirka 20 000 invånare.
Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för estetiska regler som fenomen, och att belysa förhållandet mellan estetiska regler och arkitektonisk kvalitet. Därför har de urbana designkoderna och den färdiga miljöns arkitektoniska kvalitet stått i fokus i de tre fallstudierna. Syftet har varit att klargöra vilken roll designkoderna spelat för den färdiga miljöns kvalitet. Erfarenheterna från fallstudierna visar att samtliga har en högre arkitektonisk kvalitet än motsvarande områden planerade på gängse sätt och att de estetiska reglerna åtminstone delvis bidragit till detta. Slutsatsen blir att estetiska regler inte står i motsats till, eller förhindrar, uppkomsten av god arkitektonisk kvalitet. För att ytterligare fördjupa diskussionen kring dessa frågor diskuteras i avhandlingens teoretiska delar olika synsätt på regler och kvalitet som kan öka förståelsen för estetiska regler. Ett av de viktigare begreppsparen som diskuteras är stabil och spontan kvalitet. Stabil kvalitet står för fenomen som är bra därför att de stämmer överens med våra förväntningar och normer för hur just detta fenomen ska vara, medan spontan kvalitet står för fenomen som vi uppskattar för att de står för något nytt och positivt, djärva lösningar på nya problem. Fallstudierna tycks visa att estetiska regler framför allt har en koppling till (och en positiv inverkan på) den stabila kvaliteten. Spontan kvalitet kan uppstå om de estetiska reglerna inte är för detaljstyrande. Det verkar också som om den typ av designkod som använts i Seaside (en typologisk kod som utgår från löst beskrivna hustyper) lämnar större utrymme för uppkomsten av spontan kvalitet än den mönsterbok (som utgår från detaljerade beskrivningar av stilar) som använts i Celebration.
Frågan är hur man går från dessa amerikanska fallstudier till en svensk verklighet. New Urbanism är en mångtydig och svårfångad företeelse. Det är också en typiskt amerikansk företeelse. I sin amerikanska kontext framstår rörelsen ofta som radikal, exempelvis med sitt miljö-engagemang, samtidigt som den i andra avseenden är uppenbart värde-konservativ. På samma gång som rörelsens aktörer har en stark tro på planering agerar de helst på marknadens villkor. Det är därför inte självklart att det går att dra slutsatser med giltighet i Sverige av de amerikanska fallstudierna. Trots stora skillnader mellan Sverige och USA finns det ändå tillräckliga likheter för att dra vissa slutsatser. Urbana designkoder borde kunna användas som planeringsteknik också i Sverige, även om innehållet i de estetiska reglerna måste anpassas till det aktuella svenska projektet. Estetiska regler kan användas som ett led i ett arbete för en högre arkitektonisk kvalitet i den byggda miljön. Den övergripande slutsatsen blir därför att urbana designkoder kan vara ett instrument av flera i en strävan efter en högre kvalitet hos den byggda miljön.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2002
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Theoretical and Applied Aesthetics
Ämne
- Design
Nyckelord
- Arkitektur
- interior design
- Architecture
- Anläggningsteknik
- Construction technology
- Windsor
- Celebration
- Seaside
- New Urbanism
- design codes
- aesthetic rules
- urban
- aesthetics
- quality
- inredningsarkitektur
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-973649-1-6
Försvarsdatum
12 april 2002
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
Lectureroom A:C, School of Architecture, Sölvegatan 24, Lund
Opponent
- Jerker Lundequist (Professor)