Stadsbarndom : Om barns vardag i en modern förort
Urban Childhood : Everyday Life of Children in a Modern Suburb
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Barns villkor i stadsmiljö är ett viktigt tema för förståelsen av den moderna barndomen. Barn har emellertid sällan tillfrågats om sin syn på stadens miljövillkor. Avhandlingens syfte är sammanfattningsvis:
* Att beskriva de sakkunnigas försök att skapa goda uppväxtvillkor för barn i stadsmiljö, utifrån det jag sammanfattande benämner "de för barnen tänkta perspektiven".
* Att undersöka, beskriva och analysera den fysiska och sociokulturella miljön ur barns perspektiv i en modern förort. Studien avgränsas till barn i 9-10-årsåldern och deras vardagstillvaro utanför skola och fritidshem.
* Att pröva olika kvalitativa metoder för att få insyn i barns perspektiv på sin närmiljö och vardagstillvaro i en modern förort.
Den empiriska studien omfattar 28 barn, som alla bor på Norra Fäladen i Lund, ett förortsområde beläget i södra Sverige. Området byggdes på 1970-talet och har ca 11 000 invånare. Studien har genomförts som en fallstudie med användande av ett flertal olika kvalitativa metoder - uppsatser, dagböcker, teckningar, fotografering (barnens), individuella intervjuer, promenader i bostadsområdet tillsammans med barnen samt gruppintervjuer. Erfarenheterna av att använda ett flertal olika metoder är övervägande positiva vad gäller möjligheterna att få insyn i barns vardag och erfarenhetsvärld. Utifrån barnens sätt att beskriva och visa hur de tar i anspråk bostadsområdets miljöerbjudanden, är det tydligt att det finns överensstämmelse mellan barnens egna perspektiv och "de för barnen tänkta perspektiven" beträffande möjligheterna till service, rörelsefrihet och lek. Det förekommer stora individuella skillnader mellan barn vad gäller rörelsemönster, aktiviteter och erfarenheter. Däremot finns inga tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i dessa avseenden. Både negativa och positiva uppfattningar av den fysiska och sociokulturella miljön förekommer. Det finns både faror och trygghetsskapande faktorer i grannskapet. Barn medverkar i hög grad till att skapa sina egna livsrum, både individuellt och kollektivt. De använder den fysiska och sociala miljön i sitt meningsskapande, i sin identitetsbildning, kompetenssträvan och erfarenhetsbearbetning.
Barns villkor i stadsmiljö är ett viktigt tema för förståelsen av den moderna barndomen. Barn har emellertid sällan tillfrågats om sin syn på stadens miljövillkor. Avhandlingens syfte är sammanfattningsvis:
* Att beskriva de sakkunnigas försök att skapa goda uppväxtvillkor för barn i stadsmiljö, utifrån det jag sammanfattande benämner "de för barnen tänkta perspektiven".
* Att undersöka, beskriva och analysera den fysiska och sociokulturella miljön ur barns perspektiv i en modern förort. Studien avgränsas till barn i 9-10-årsåldern och deras vardagstillvaro utanför skola och fritidshem.
* Att pröva olika kvalitativa metoder för att få insyn i barns perspektiv på sin närmiljö och vardagstillvaro i en modern förort.
Den empiriska studien omfattar 28 barn, som alla bor på Norra Fäladen i Lund, ett förortsområde beläget i södra Sverige. Området byggdes på 1970-talet och har ca 11 000 invånare. Studien har genomförts som en fallstudie med användande av ett flertal olika kvalitativa metoder - uppsatser, dagböcker, teckningar, fotografering (barnens), individuella intervjuer, promenader i bostadsområdet tillsammans med barnen samt gruppintervjuer. Erfarenheterna av att använda ett flertal olika metoder är övervägande positiva vad gäller möjligheterna att få insyn i barns vardag och erfarenhetsvärld. Utifrån barnens sätt att beskriva och visa hur de tar i anspråk bostadsområdets miljöerbjudanden, är det tydligt att det finns överensstämmelse mellan barnens egna perspektiv och "de för barnen tänkta perspektiven" beträffande möjligheterna till service, rörelsefrihet och lek. Det förekommer stora individuella skillnader mellan barn vad gäller rörelsemönster, aktiviteter och erfarenheter. Däremot finns inga tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i dessa avseenden. Både negativa och positiva uppfattningar av den fysiska och sociokulturella miljön förekommer. Det finns både faror och trygghetsskapande faktorer i grannskapet. Barn medverkar i hög grad till att skapa sina egna livsrum, både individuellt och kollektivt. De använder den fysiska och sociala miljön i sitt meningsskapande, i sin identitetsbildning, kompetenssträvan och erfarenhetsbearbetning.
Avdelning/ar
Publiceringsår
1998
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Meddelanden från Socialhögskolan
Volym
1998
Issue
7
Fulltext
- Available as PDF - 11 MB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
School of Social Work, Lund University
Ämne
- Social Work
Nyckelord
- neighbourhood
- adult perspectives of the best interest of the child
- qualitative methods
- child´s perspective
- developmental task
- middle childhood
- Urban childhood
- Sociology
- Sociologi
Status
Published
Forskningsgrupp
- Den sociala barnavården
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0282-6143
- ISSN: 0282-6143
- ISRN: LUSADG/SASW--98/1020--SE
Försvarsdatum
29 maj 1998
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Edens hörsal, Paradisgatan 5H, Lund
Opponent
- Hanne Haavind (Professor)