Professionens problematik : lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling.
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
År 2011 är det exakt 20 år sedan lärarkåren kommunaliserades. Reformen ger fortfarande upphov till diskussioner, inte minst från liberalt håll diskuteras idag lärarprofessionens status och vilka konsekvenser kommunaliseringen har medfört. I Professionens problematik analyseras motiven bakom kommunaliseringen. Historikern Johanna Ringarp visar att reformen var ett led i en större omvandling av den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen. Där välfärdsstaten anpassades till de nya ekonomiska villkoren, samtidigt som ansvaret för lärarkåren fördes till kommunerna.
Avhandlingens syfte har varit att analysera utvecklingen inom välfärdstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme. Dagens utbildningspolitiska debatt är ett skäl till att en avhandling om motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren är av intresse. Undersökningen är också viktig ur ett historiskt perspektiv, eftersom utbildning under hela efterkrigstiden har varit en central del i det svenska välfärdsbygget. Socialdemokraterna hade, genom sitt långa regeringsinnehav, utifrån idéer om ett "jämlikt och likvärdigt samhälle" byggt upp stora delar av välfärdsstaten. Tillsammans med bland andra Folkpartiet hade de också stridit för en gemensam skola för alla barn, bortom parallellskolsystemets klassmotsättningar.
På 1980-talet beslutades det om stora utbildningspolitiska förändringar, men även inom välfärdsstaten generellt skedde strukturella omvälvningar som påverkade lärarkåren. Förändringarna reser en rad frågor: Vilka var drivande bakom förändringen? Vilka motiv hade dessa till reformen? Av intresse för avhandlingen är också frågan hur aktörerna diskuterade lärarprofessionens roll i samband med reformen samt hur lärarkåren ställde sig till kommunaliseringen när det gäller professionaliseringsfrågor.
Avhandlingen bygger på ett rikt källmaterial hämtat från de tre lärarförbundens, Svenska Kommunförbundets, Statens arbetsgivarverks samt Utbildningsdepartementets arkiv. Dessutom har intervjuer gjorts med bland andra Göran Persson, Ingvar Carlsson, Christer Romilson, Solveig Paulsson och Ove Engman.
Avhandlingen har tillkommit inom ramen för ett forskningsprojekt som handlar om förändringar för statliga tjänstemän till följd av välfärdsstatens förvandling och har finansierats av Vetenskapsrådet. Projektledare har varit professor Thomas Bull, Uppsala universitet. Avhandlingen ges ut på Makadam förlag.
År 2011 är det exakt 20 år sedan lärarkåren kommunaliserades. Reformen ger fortfarande upphov till diskussioner, inte minst från liberalt håll diskuteras idag lärarprofessionens status och vilka konsekvenser kommunaliseringen har medfört. I Professionens problematik analyseras motiven bakom kommunaliseringen. Historikern Johanna Ringarp visar att reformen var ett led i en större omvandling av den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen. Där välfärdsstaten anpassades till de nya ekonomiska villkoren, samtidigt som ansvaret för lärarkåren fördes till kommunerna.
Avhandlingens syfte har varit att analysera utvecklingen inom välfärdstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme. Dagens utbildningspolitiska debatt är ett skäl till att en avhandling om motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren är av intresse. Undersökningen är också viktig ur ett historiskt perspektiv, eftersom utbildning under hela efterkrigstiden har varit en central del i det svenska välfärdsbygget. Socialdemokraterna hade, genom sitt långa regeringsinnehav, utifrån idéer om ett "jämlikt och likvärdigt samhälle" byggt upp stora delar av välfärdsstaten. Tillsammans med bland andra Folkpartiet hade de också stridit för en gemensam skola för alla barn, bortom parallellskolsystemets klassmotsättningar.
På 1980-talet beslutades det om stora utbildningspolitiska förändringar, men även inom välfärdsstaten generellt skedde strukturella omvälvningar som påverkade lärarkåren. Förändringarna reser en rad frågor: Vilka var drivande bakom förändringen? Vilka motiv hade dessa till reformen? Av intresse för avhandlingen är också frågan hur aktörerna diskuterade lärarprofessionens roll i samband med reformen samt hur lärarkåren ställde sig till kommunaliseringen när det gäller professionaliseringsfrågor.
Avhandlingen bygger på ett rikt källmaterial hämtat från de tre lärarförbundens, Svenska Kommunförbundets, Statens arbetsgivarverks samt Utbildningsdepartementets arkiv. Dessutom har intervjuer gjorts med bland andra Göran Persson, Ingvar Carlsson, Christer Romilson, Solveig Paulsson och Ove Engman.
Avhandlingen har tillkommit inom ramen för ett forskningsprojekt som handlar om förändringar för statliga tjänstemän till följd av välfärdsstatens förvandling och har finansierats av Vetenskapsrådet. Projektledare har varit professor Thomas Bull, Uppsala universitet. Avhandlingen ges ut på Makadam förlag.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2011
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Makadam förlag
Ämne
- History
Nyckelord
- Swedish educational system
- Welfare system
- New Public Management
- decentralization
- municipalization
- Swedish history
- The Swedish Association of Local Authorities
- Social Democrat
- compulsory school
- modern history.
- teachers’ associations
- teacher
- de-professionalization
- semi-profession
- Profession
Status
Published
Handledare
- Kjell Östberg
- Jenny Björkman
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-7061-091-2
Försvarsdatum
18 mars 2011
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
Sal MB313, Södertörns högskola, Alfred Nobels allé 7, Huddinge
Opponent
- Torbjörn Lundqvist (docent)