MAX IV – konkurrenskraften börjar på atomnivå
Med ett av världens starkaste och skarpaste ljus ...
... kan forskare vid MAX IV i Lund se det som är osynligt för det mänskliga ögat. Exakt hur det går till är svårt att förklara – även för många av dem som besökt anläggningen. Ändå påverkar forskningen oss alla, från kartongen som vi häller mjölk ur till vilka läkemedel som kommer att finnas i framtiden.
– Att kunna se exakt hur läkemedlen fungerar på atomnivå är extremt viktigt och hjälper oss att snabba på vår forskning avsevärt, säger Anders Holmén, chef för pharmaceutical sciences på Astra Zeneca.
Det osynliga steget i läkemedelsjakten
I en liten källarskrubb på Astra Zeneca i Mölndal, Sverige, sitter en forskare klistrad framför gigantiska skärmar. Med några knapptryckningar styr hon en robot som utför experiment 26 mil bort, vid MAX IV i Lund. Framför henne rullar data in i realtid. För varje nytt prov som analyseras stiger spänningen.
Så kommer svaret. Resultaten bekräftar det hon och hennes kollegor anat. De har inte hittat något nytt läkemedel idag, men de har tagit ett stort steg på vägen. Nyheten sprider sig snabbt i korridorerna.
Kemisterna som har jobbat i blindo gör vågen, beräkningskemisterna kastar sig över modellerna och hela teamet känner: nu har vi något. Det blir feststämning helt enkelt, berättar Tove Sjögren, som är gruppchef på Astra Zeneca.
Det är just sådana här ögonblick som fått henne att fastna för sitt jobb, trots att hon kan få vänta i åratal på att få se sin forskning bli till ett färdigt läkemedel. Efter 20 år är aha-upplevelsen när nya data kommer in fortfarande svårslagen.
– Plötsligt faller allt på plats: okej, det är så här vi ska göra. Det är väldigt, väldigt kul, säger hon.
Men för att komma dit måste forskarna först se det som inte går att se med det mänskliga ögat.
Ett ljus som visar materialen ända ner på atomnivå
För att förstå hur en läkemedelskandidat fungerar behöver forskare se exakt vad som händer när läkemedlet möter det protein i kroppen som det är tänkt att påverka. Lösningen kallas synkrotronljus: ett röntgenljus starkt nog att tränga igenom materia och skarpt nog att urskilja atom från atom. Där sjukhusröntgen visar ett skelett, visar synkrotronljuset var varje enskild atom sitter i en molekyl.
Ljuset skapas i en byggnad omgiven av åkrar i nordöstra Lund. Inuti kretsar elektroner i nära ljusets hastighet runt i en lagringsring lika stor som Colosseum. Magneter böjer deras bana och får dem att avge synkrotronljus, som leds genom strålrör ut till experimentstationer. Och det är här, med hjälp av ljuset som skapats, som forskare kan se sådant de annars skulle behöva prova sig fram till under flera decennier.
Därför skickar Astra Zeneca sina prover till Lund
Astra Zeneca utvecklar läkemedel mot några av våra vanligaste folksjukdomar, från hjärt- och njursjukdomar till lungsjukdomar och immunologiska sjukdomar. Bakom varje läkemedelskandidat ligger hundratals molekyler som designats, tillverkats, testats, analyserats och förbättrats. Så det är lätt att lista ut att tid är en viktig faktor.
– Närheten till MAX IV är helt avgörande. Tidigare har det hänt att vi missat experimenttider för att prover fastnat på en flygplats i tre dagar. , säger Tove.
Att MAX IV bara ligger några timmar bort är en av anledningarna till att cirka 65 procent av läkemedelskandidaterna som utvecklas där analyseras här. Prover kan skickas snabbt, experiment genomföras med kort varsel och forskare enkelt resa hit om det behövs. Men det är inte bara närheten som fått läkemedelsjätten att välja just MAX IV.
– Kombinationen av snabba mätmetoder, teknik och expertstöd är det som gjort MAX IV till ett nav för läkemedelsutveckling i Sverige. När jag frågar mina forskare om det är någonting som kan förbättras så svarar de: ”Nej, det är spot on”, säger Anders.
Och Astra Zeneca är långt ifrån det enda företaget som tar hit sina mest komplexa forskningsproblem.
Forskning med ljuset från MAX IV
MAX IV används framför allt av forskare från lärosäten och forskningsinstitut. Här är några exempel på vad de forskar på.
Bättre batterier
Forskare undersöker hur batterier fungerar och hur deras material förändras. Det kan ge kunskap om hur batterier kan lagra mer energi, laddas snabbare och hålla längre. Målet är också att utveckla batterier som inte kräver sällsynta eller miljöskadliga ämnen.
Material inspirerade av naturen
Mantisräkans klo, narvalens tand och skorpiongiftsödlans hud är några exempel på material som är ovanligt starka eller tåliga. Genom att förstå hur material som naturen själv har utvecklat är uppbyggda går det att utveckla idéer till nya material och konstruktioner.
Ny kunskap om sjukdomar
Med MAX IV kan forskare studera vävnad på cellnivå. Tekniken används för att undersöka bland annat lungfibros, lårbensbrott och sjukdomar i hjärna och blodkärl. Det kan ge ny kunskap om sjukdomar och bidra till bättre diagnostik och behandling.
Från papperssugrör till mjölkförpackningar
Samma ljus som visar hur en molekyl binder till ett protein kan också visa varför ett papperssugrör håller, eller inte håller, när det blir blött. För Tetra Pak blev den frågan akut 2019 när EU beslutade att förbjuda plastsugrör. Ett nytt alternativ behövdes för dryckerna i kyldisken, och det snabbt. Utmaningen var att papper beter sig olika beroende på hur det tillverkats, hur länge det ligger blött och vilken belastning det utsätts för. Vid MAX IV kunde forskarna studera materialets struktur i detalj och se vilka konstruktioner som höll.
Utan MAX IV hade vi aldrig kunnat få fram de här papperssugrören på så pass kort tid och därmed stötta våra kunder i omställningen, säger Marie Sandin, vd för Tetra Pak i Sverige.
I ett annat forskningsprojekt riktar företaget blicken mot något betydligt större: själva kartongen, den som i princip sett likadan ut sedan 1960-talet. Med nya insikter från MAX IV ersätts nu lagret av aluminium med en pappersbaserad barriär och plasten tillverkas i större utsträckning av sockerrör i stället för olja. På så sätt blir klimatavtrycket 43 procent lägre, enligt Tetra Paks beräkningar. För att driva utvecklingen vidare investerar Tetra Pak 630 miljoner kronor i en ny pilotanläggning i Lund 2026. Platsen valdes bland annat på grund av närheten till materialforskning, samarbetet med Lunds universitet och möjligheterna att genomföra avancerade tester vid MAX IV.
– För att skapa nästa generations hållbara förpackningar behövs tre saker: innovation, industrialisering och världsledande forskningsinfrastruktur. Och i Lund finns alla tre på samma plats, säger Marie.
Samma problem, olika branscher
MAX IV ligger mitt i Lunds innovationsdistrikt, där anläggningens värd Lunds universitet, forskningsanläggningar, universitetssjukhus och över tusen företag möts. Resultatet? I korridorerna och vid experimentstationerna korsas vägar mellan forskare och företag som annars sällan skulle ha hamnat i samma rum. Det var så Magnus Fredriksson, som leder Alfa Lavals samarbete med MAX IV, kom att prata med Anders Holmén på Astra Zeneca.
– Vi kommer från verkstadsindustrin. De kommer från läkemedelsindustrin. Ändå har vi upptäckt att vi försöker lösa samma typ av problem: att få material att fungera som vi vill, säger Magnus.
För Alfa Lavals del handlade det om rostfritt stål. Företagets utrustning används bland annat inom livsmedelsindustrin, där mjölk och juice hettas upp och kyls ned i stora stålmaskiner innan de hamnar i förpackningen. Rostfritt stål rostar inte, tack vare ett skydd de flesta aldrig tänker på: ett osynligt tunt skikt som bildas av sig självt på ytan när metallen möter luft. Men i hetta eller frätande miljöer kan skiktet ge vika. Problemet var att Alfa Laval inte kunde säga exakt när problemet uppstod – innan de tog hjälp av MAX IV. Här kunde forskare studera ytan medan den utsattes för hetta och frätande miljöer, och följa var skyddet gav vika först och varför. Efter den erfarenheten blev MAX IV en självklar del av företagets utvecklingsarbeten.
När vi stöter på ett problem är en av de första frågorna vi ställer oss: Kan MAX IV hjälpa oss att förstå det här?
Alla problem får inte plats i ringen
Här skulle berättelsen kunna sluta. Företag med svåra problem och en anläggning som löser dem. Men MAX IV är ingen automat där företag lämnar in problem och får ut färdiga svar. Företagen måste själva kliva in i processen, förstå vad som går att mäta och vara med och forma frågorna tillsammans med MAX IV:s forskare. Det är tidskrävande, men är samtidigt en möjlighet att påverka forskningsanläggningen.
– Industrin kan vara en utvecklingspartner. De hjälper oss att bygga upp nya arbetssätt som andra sedan kan dra nytta av. Två sådana exempel är fjärrstyrda experiment och automatisk datainsamling, säger Magnus Larsson, chef för industrisamverkan vid MAX IV.
Men företag konkurrerar med forskare från hela världen. Stråltiden är högt eftertraktad och fördelas efter ansökan. Den som lovar att publicera sina resultat öppet får stråltid utan kostnad, oavsett om hen kommer från akademin eller näringslivet. Den som vill hålla resultaten för sig själv får betala.
Samtidigt finns det vissa saker som aldrig förändras inom forskning, oavsett om den bedrivs på MAX IV eller i ett universitetslabb.
– De allra flesta försöken, de allra flesta proverna, blir ingenting, berättar Tove.
Ett ord återkommer …
…i alla berättelser om MAX IV. Oavsett om samtalet handlar om läkemedelsmolekyler, pappersfibrer eller rostfritt stål. Tid. Inte bara tiden det tar att få fram en ny produkt – utan all den tid som inte behövt läggas på gissningar, återvändsgränder och misstag.
– MAX IV hjälper oss att minska tiden mellan idé och innovation. Och i dagens konkurrens är tid det viktigaste vi har, säger Marie på Tetra Pak.
Fakta om MAX IV
Var ligger MAX IV?
MAX IV ligger i stadsdelen Brunnshög i nordöstra Lund. Anläggningen är en del av Lunds innovationsdistrikt och granne med ESS, Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Ideon Science Park och Medicon Village. Närmaste större internationella flygplats är Köpenhamns flygplats (CPH/Kastrup), ungefär en timme bort med tåg och spårvagn.
Vad är MAX IV?
MAX IV är en nationell forskningsinfrastruktur inom material- och livsvetenskap, med Lunds universitet som värd. Vid MAX IV skapas ett av världens starkaste och skarpaste ljus, så kallat synkrotronljus. Med hjälp av det kan forskare undersöka hur material är uppbyggda på atomnivå. MAX IV öppnade för forskning 2016.
Vad är synkrotronljus?
Synkrotronljus är ett mycket intensivt röntgenljus som uppstår när elektroner accelereras till nära ljusets hastighet och deras bana böjs av med hjälp av magneter. Ljuset leds ut genom strålrör till experimentstationer, där forskare använder det för att se hur atomer och molekyler sitter i ett material och hur de beter sig under olika förhållanden.
Vad används MAX IV till?
Tack vare ljusets höga kvalitet kan forskare undersöka ett materials struktur och yta i större detalj än vad som tidigare varit möjligt. Tekniken används bland annat inom nanovetenskap, för att utveckla nya material och för att ta fram nya läkemedel. MAX IV:s experimentstationer är öppna för många olika forskningsområden och används av både universitet och näringsliv.
Vad är skillnaden mellan MAX IV och ESS?
MAX IV och ESS är två olika forskningsanläggningar i Lund som kompletterar varandra. MAX IV använder synkrotronljus, det vill säga röntgenstrålning, medan ESS använder neutroner som skapas genom så kallad spallation. Röntgenljus och neutroner ger olika information om ett material: neutroner är till exempel särskilt användbara för att urskilja lätta grundämnen som väte. Många forskare använder båda anläggningarna för att undersöka samma material från olika håll.
Vad kan företag använda MAX IV till?
Företag som använder MAX IV får tillgång till mätmetoder och expertis som få kan bygga upp i egen regi. Genom att se vad som sker på molekyl- och materialnivå kan de förstå ett problem tidigare i utvecklingsarbetet och i vissa fall spara flera års försök. Astra Zeneca använder MAX IV i utvecklingen av läkemedelskandidater, Tetra Pak har studerat pappersfibrer för sugrör och förpackningar, och Alfa Laval har undersökt korrosion i rostfritt stål för att utveckla tåligare värmeväxlare.
Vilka finansierar MAX IV?
MAX IV:s största finansiärer är Vetenskapsrådet, Vinnova, svenska universitet, Formas, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Novo Nordisk Foundation.
Publicerad: 7 september 2026
Senast uppdaterad: 7 september 2026
Text: Amanda Lindström
Produktion: Amanda Lindström, Catrin Jakobsson, Ellen Albertsdóttir, ellen [dot] albertsdottir [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (ellen[dot]albertsdottir[at]kommunikation[dot]lu[dot]se)
Källor: Anders Holmén, Tove Sjögren (Astra Zeneca), Marie Sandin (Tetra Pak Sverige), Magnus Fredriksson (Alfa Laval) and Magnus Larsson (MAX IV).
Fotografier: Catrin Jakobsson, Kennet Ruona, Johan Persson, Tove Sjögren (privat bild)