Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Från Lund till Bryssel – Möt Sam Whalley! (Översatt från engelska)

Möt Sam Whalley, som har varit projekt- och partnerskapsassistent på constellr (Farming and Climate Monitoring from Space) det senaste året och ett halvt och kommer att övergå till uppskjutningssegmentet inom rymdindustrin under de kommande månaderna.
Sam Whalley, foto.

Kan du säga var du ursprungligen kommer ifrån, var du studerade före Lund och varför du bestämde dig för att studera där?

Jag är född och uppfödd i södra London och flyttade till Sverige 2017, vid 19 års ålder, för att studera internationella relationer vid Malmö universitet. Det var också här jag började specialisera mig i rymdpolitik och rymdrätt. Därefter flyttade jag till Lunds universitet för min master i europeiska frågor, under vilken jag kunde genomföra en praktikplats vid Europeiska rymdorganisationen (ESA). Jag hade alltid velat flytta till Sverige för att studera, och baserat på akademiska program, historia, yrkesmöjligheter och socialt liv utmärkte sig Lunds universitet verkligen som det självklara valet. Biblioteket är också fantastiskt, vilket hjälpte...

För det första, vad var din arbetsbeskrivning och vilka var dina huvuduppgifter på Constellr?

Helt enkelt på grund av Constellrs natur som en startup i ett så dynamiskt ekosystem (den europeiska New Space-industrin) fanns det ständigt nya projekt och utmaningar att ta itu med. Det betyder att det är mycket sällsynt att några på varandra följande dagar är exakt likadana.

Men sedan flytten till Bryssel har vi kunnat samarbeta mycket närmare med den europeiska offentliga sektorn, bland annat genom att etablera relationer med rymdindustrins intressenter inom EU:s grenar, delta i olika branschevenemang och bidra till policydiskussioner, såsom de kring det pågående utarbetandet av EU:s rymdlag.

Även i denna särskilt dynamiska miljö är dock en konstant den exceptionellt internationella och mångsidigt begåvade gemenskapen som utgör rymdindustrin i Bryssel. Och att arbeta så nära så passionerade och engagerade individer är verkligen en höjdpunkt under min tid i Bryssel inom denna nisch.

Hur skulle du beskriva processen att få ditt EU-relaterade jobb? Hur lång tid tog det? Sökte du en mängd olika jobb? Var det tydligt vilken examen, vilka färdigheter eller vilken bakgrund som krävdes för de jobb du sökte?

En av mina utmaningar i min jobbsökning efter min masterexamen var att rymdteknik (och särskilt rymdpolitik och juridik) är exceptionellt nischad. Det innebär att det inte finns ett stort antal relevanta jobb som cirkulerar, och de som gör det tenderar att vara mycket konkurrensutsatta. Eftersom jag redan hade varit engagerad i rymdindustrin i flera år vid det laget, hade jag förmånen att ha ett visst nätverk som jag kunde använda för att till exempel koppla mig till andra relevanta intressenter, ge referenser och så vidare, och detta var oerhört värdefullt för att öppna dörrar för potentiella roller. På grund av rymdsfärens natur var många av de ansökningar jag skickade in dock helt oombedda, och jag tillbringade mycket tid med att spamma inkorgar till teamledare från olika företagsavdelningar, vilket jag fann mer relevant för min bakgrund. Jag hittade till slut Constellr och tillbringade ett år i München innan jag till slut flyttade till Bryssel för att engagera mig närmare EU-ekosystemet.

I min nuvarande övergång från Constellr till uppskjutningssegmentet inom rymdindustrin har jag sett på nära håll hur konkurrenskraftig sysselsättningsbubblan i Bryssel är. Du finner dig ofta konkurrera med mycket passionerade och kvalificerade personer från hela kontinenten, och vid det laget är din största tillgång din förmåga att diversifiera/vässa dina färdigheter bortom gränserna för din specifika utbildning. Jag kan inte nog uttrycka hur avgörande det har varit för mig att ha haft en kompletterande erfarenhet av forskning, offentligt talande och så vidare när jag sökt nya jobb. Och jag tror att samma sak kan sägas om många andra färdighetsområden, såsom media/kommunikationsfärdigheter, dataanalys etc. Det är viktigt att ständigt söka praktiska sätt att särskilja ditt CV från andra kandidaters som sannolikt kan vara lika kvalificerade och passionerade som du när du söker samma roller.

Vilka universitetsinlärda färdigheter hade du som var nödvändiga eller användbara för ditt jobb?

Min akademiska bakgrund var inom statsvetenskap, vilket gav mig en rad exceptionellt användbara färdigheter som jag använder dagligen i mitt arbete. Till exempel var forskning, allmänt kritiskt tänkande, skriv- och analysfärdigheter med mera alla centrala i mina studier och har blivit helt avgörande för att jag ska kunna utföra vardagliga uppgifter på rätt sätt i mitt arbete.

Men som är förbannelsen för vilken politisk (eller 'mjuk' vetenskapsman som helst), eftersom du inte har en uttryckligen yrkesmässig kompetens, såsom programmering eller dataanalys, kan jobbsökandet ofta vara lite bredare och ospecificerat. Detta är på många sätt en välsignelse, eftersom det låter dig utforska en mycket större variation av roller, vilket i slutändan potentiellt leder dig mot att upptäcka en ny nisch eller ett intresseområde. Men det innebär också att jobb kan vara svårare att hitta, eftersom det är mer komplicerat att marknadsföra sig själv när man inte har en rent yrkesmässig kompetens att söka till så fort man börjar.

För att relatera detta till min tidigare punkt vill jag säga att det är av dessa skäl som det kan vara mycket fördelaktigt att komplettera sina studier med ytterligare lärande/färdighetsutveckling i jakten på jobb, särskilt om du kommer från en 'mjuk' naturvetenskaplig bakgrund.

Vilka skulle du säga är de mest givande aspekterna av att arbeta i en internationell miljö? Finns det några särskilda utmaningar?

Att arbeta i en så internationell miljö är verkligen en av de största glädjeämnena med att bo i Bryssel. Utöver de sociala fördelarna med att vara omgiven av en stor italiensk och fransk demografisk grupp (och därmed oändligt mycket fantastisk mat, vin och fester), känns arbetsplatsen omedelbart mycket rikare i sina kulturella perspektiv och arbetssätt. Och du saknar aldrig möjligheter att träffa människor från hela världen, ständigt med nya perspektiv – ett privilegium som ofta inte finns i mycket mer slutna och lokala arbetsmiljöer.

Att anpassa sig till denna hyperinternationella arbetskultur kan dock alltid innebära utmaningar, eftersom vi ofta skiljer oss kraftigt från land till land när det gäller förväntningar på balans mellan arbete och privatliv, kommunikationsstilar (jag tittar på dig, Tyskland) och allmänna arbetssätt. Jag kommer aldrig att glömma min första dag på Europeiska rymdorganisationen (ESA), där jag arbetade med ett team av fantastiska italienare, där mitt första möte på jobbet började två timmar för sent, och jag möttes av frasen "Du hanterar mer än 2000 år av romersk arbetskultur här nu... saker händer när de händer". Så när du arbetar i Bryssel, omgiven av dussintals språk, nationaliteter och kulturer, hantera dina förväntningar något, eftersom 'saker ofta händer när de händer', och du lär dig helt enkelt att acceptera det.

Känner du till några av dina tidigare kurskamrater i Lund som också har olika jobb i Bryssel eller EU-relaterade jobb på andra platser? Bara för att ge oss fler idéer om EU-relaterade jobb.

En av de saker som lockade mig till European Affairs-programmet i Lund var att se hur många alumner som till slut hamnade i Bryssel. Och exakt samma sak kan sägas om mina klasskamrater, många av dem flyttade direkt till Belgien direkt efter examen. De roller de har haft är också typiska för mångfalden av möjligheter i Bryssel, där före detta klasskamrater till mig är verksamma inom journalistik, energisektorn, policyutformning med mera. Även rymdområdet, som är exceptionellt nischat, är mycket väl representerat i Bryssel, med en mängd olika aktörer som verkar i olika roller över hela staden, från lobbyarbete till tillverkning av rymdutrustning. Så låt dig inte luras att tro att Bryssel bara är EU. Det finns många vägar genom vilka du kan flytta till Bryssel, engagera dig direkt med EU-institutionerna, men aldrig faktiskt bli anställd av någon av grenarna.

Nu när du har lämnat Lund och ser tillbaka på din tid här, vilket råd skulle du ge till nuvarande studenter som överväger karriärer inom eller relaterade till EU?

Jag tror att det mest förutsägbara men värdefulla rådet jag kan ge är helt enkelt att försöka hitta en nisch som du verkligen brinner för. Oavsett om det är medan du fortfarande studerar eller när du börjar din karriär, kommer du genom att upptäcka en passion omedelbart att bli mycket mer motiverad att lära, utforska och specialisera dig inom ditt valda intresseområde, vilket i slutändan också ger dig ett naturligt blomstrande nätverk och en allmän förståelse för områdets egenskaper och nyckelintressenter. Och detta stimuleras bara av ytterligare konferensbesök, forskningsdeltagande osv. Denna sociala och yrkesmässiga grund är avgörande för att utveckla din karriär under de kommande åren. Att faktiskt bry sig om vad du gör gör också livet MYCKET enklare i vardagen. Försök att inte falla i den typiska Brysselfällan att ta vilken roll som helst bara för att ta dig till Bryssel och därmed i slutändan ge upp din passion för diplomati, astronautik, ond oljelobbying, etc. Hitta din passion och kasta dig huvudstupa in i den.

Bryssel har också en tendens att skapa relativt giftiga arbetsmiljöer där man ofta är underbetald och undervärderad. På grund av den massiva konkurrensen är unga yrkesverksamma ofta så tacksamma över att vara i dessa positioner att de inte sätter sina egna gränser och inte ser till att deras bidrag uppskattas ordentligt. Så för er som hamnar i Bryssel, känn ert värde och sträva efter att skapa en bättre professionell miljö både för er själva och för de unga yrkesverksamma som kommer efter er.