Innan jag började plugga jobbade jag i Norge med frysteknik och frysmat i fyra år. Sedan flyttade jag hem och ville göra något nytt. Jag sökte till utbildningen av en slump, och här är jag nu!
Anledningen till att det blev just livsmedelsteknik är framför allt mitt intresse för mat och erfarenheterna från mitt tidigare yrke. Det handlade om kvalitetssäkring och koll på säkerhet kring mat, vilket krävde mycket detaljstyrning. Jag ville få bättre koll på det och vidga mitt perspektiv.
Jag har upplevt utbildningen som väldigt givande. Sedan jag startade har jag haft en progression från att tänka “det här kanske jag klarar av”, till att bli trygg i mig själv och de kunskaper och krav som finns i utbildningen. Inte minst i frågorna om kvalitétsutveckling, som då bottnar i naturvetenskap, vilket är jättespännande! Det har också varit väldigt roligt att träffa massor av nya sociala kontakter, kursare och vänner.
Två bitar jag framför allt tar med mig från utbildningen är: kritiskt tänkande och gruppdynamik. Likt en ingenjör som drillas i matematik så drillas vi livsmedelstekniker att kunna tänka konstruktivt och kritiskt i de många frågor som finns, för att kunna leda området framåt. Det, tillsammans med alla grupparbeten vi haft, där vi lärt oss att jobba med olika människor i olika gruppkonstellationer, tycker jag utmärkt sig extra.
Tack vare min utbildning känner jag mig trygg i att kunna söka och konkurrera om intressanta tjänster. Just nu lutar mitt intresse åt produktutveckling, efter att tidigare ha varit mer intresserad av livsmedelsinspektör. Men det kan också bli något helt annat. Vi får se!
Den som söker till kandidatprogrammet i livsmedelsteknik kan egentligen vara vem som helst, så länge du på ett eller annat sätt har ett engagemang för livsmedelsbranschen och ett intresse för mat.