Maria undervisar på ämnesutbildningen i konsthistoria och visuella studier samt på det internationella masterprogrammet i visuell kultur. Hon använder både humor och allvar som verktyg i sin undervisning och försöker att inte leverera färdiga svar.
– Humor öppnar upp samtalet och gör svårare frågor tillgängliga. Allvar tar jag till när vi behöver stanna i komplexa eller utmanande perspektiv. Jag vill att studenterna ska bli aktiva medtänkare, inte passiva mottagare.
Hennes konstintresse började med ett möte med målningen "Judith som halshugger Holofernes" av Artemisia Gentileschi, under ett besök i Florens.
– Jag minns hur jag reagerade starkt på bildens intensitet och kraft. Hur kunde en målning med ett religiöst tema från 1600-talet kännas så omedelbar? Hur var det att vara kvinnlig konstnär i en så mansdominerad värld? Det väckte min nyfikenhet för fortsatta konststudier.
Marias forskning om kön, makt och auktoritet används även i hennes undervisning. Just nu forskar hon om hur porträtt av kvinnliga författare under renässansen hjälpte dem att få synas och höras i en tid då kvinnor sällan fick ta plats offentligt.
– Jag uppmuntrar studenterna att alltid ställa frågor. Vem har makt att synas? Vem får tala, och vem blir representerad, på vilka sätt? Hur skapas auktoritet genom bilder? Genom att arbeta med sådana perspektiv tränas studenter i att se att bilder aldrig är neutrala.
På en typisk föreläsning eller ett seminarium växlar hon mellan teoretisk överblick och konkreta exempel.
– Till skillnad från många andra humanistiska ämnen kan våra föreläsningar och seminarier ofta äga rum ute på fältet: på museer/samlingar, på gatan, framför originalverken och arkitekturen. En av utbildningens stora styrkor är att den kombinerar träning i analytiskt tänkande med direktkontakt med konst och arkivmaterial.
Maria betonar att studier i konsthistoria och visuella studier är särskilt relevanta för unga i dag, eftersom vi lever i ett överflöd av bilder: i sociala medier, politik, reklam, och populärkultur.
– Vi lever i en bildmättad värld. För att förstå hur bilder formar normer, identiteter och makt behöver vi historiska och analytiska perspektiv. Konsthistoria ger det kritiska seende som vår samtid kräver.
