Har du tänkt på att du anpassar språket efter den du talar med – med kompisar, äldre släktingar eller arbetskamrater? Inom logopedin kallas det funktionell språkförmåga.I sin forskning ser Ketty Andersson hur vi använder språket och hur det utvecklas.
– En treåring berättade för sin förskollärare att hon trillade. När förskolläraren frågade vad hon sa, ändrade sig treåringen och sa ”jag ramlade”. Det är fascinerande att vi redan som så små kan anpassa oss till vår samtalspartner.
Ketty Andersson sökte sig till yrket eftersom hon var intresserad av språk,och psykologi samt ville jobba med människor. Hon har jobbat med såväl vuxna som barn och med fortbildning av förskollärare för att skapa en mer språkutvecklande miljö i förskolan. I dag arbetar hon även med högskolepedagogisk utveckling.
– Att jobba med språket är aldrig tråkigt utan föränderligt och spännande hela tiden. Språket är vårt viktigaste redskap.
– En lärare är tränad att ta hand om en grupp, vi är mer tränade på att ta hand om en individ. Jag tänker i första hand utifrån min individ. Målen är desamma och det gäller att främja och optimera personens möjligheter genom anpassningar på alla nivåer.
– Om man har en läs- och skrivsvårighet kan man utveckla sina förmågor med hjälpmedel som exempelvis talsyntes (som omvandlar ord till tal) eller ordprediktion (funktionen i mobiltelefonen som föreslår ett ord efter ett par bokstäver). Men har du svårt med språk eller kommunikation behöver du guidning i hur du ska använda de hjälpmedel som finns.
I dag är hjälpmedlen tillgängliga för alla. Problemen märks därför inte av lika mycket.
– Har man lättare svårigheter kanske man aldrig märker av dem, men de som har större behöver fortfarande få hjälp.
Ketty Andersson nämner AI som ett hjälpmedel på frammarsch.
– AI är dåligt på det som vi är bra på, som grammatiska ändelser, och har i dag svårt att förstå svenska som talas av andra än vuxna. Men det blir bättre hela tiden.
– En treåring berättade för sin förskollärare att hon trillade. När förskolläraren frågade vad hon sa, ändrade sig treåringen och sa ”jag ramlade”. Det är fascinerande att vi redan som så små kan anpassa oss till vår samtalspartner.
Språk och språkutveckling
Logopeder arbetar med språk och språkutveckling. Det kan också finnas problem med stamning (talflyt) eller uttal, svårigheter att förstå eller uttrycka sig, heshet eller sväljproblem (dysfagi). Problemen kan uppstå efter hjärnskador, utvecklingsstörningar, vid neurologiska sjukdomar eller efter operationer men många av tillstånden och svårigheterna vet vi inte orsaken till utan kan uppkomma under utvecklingen.Ketty Andersson sökte sig till yrket eftersom hon var intresserad av språk,och psykologi samt ville jobba med människor. Hon har jobbat med såväl vuxna som barn och med fortbildning av förskollärare för att skapa en mer språkutvecklande miljö i förskolan. I dag arbetar hon även med högskolepedagogisk utveckling.
– Att jobba med språket är aldrig tråkigt utan föränderligt och spännande hela tiden. Språket är vårt viktigaste redskap.
Likheter med läraryrket
Likheterna med läraryrket är många och många logopeder finns i skolan där de jobbar tillsammans med skolsköterskor, skolpsykolog, kuratorer, studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att bistå med insatser på organisation-, grupp och individnivå.– En lärare är tränad att ta hand om en grupp, vi är mer tränade på att ta hand om en individ. Jag tänker i första hand utifrån min individ. Målen är desamma och det gäller att främja och optimera personens möjligheter genom anpassningar på alla nivåer.
Läs- och skrivsvårigheter
Utifrån tester och observationer som ger bakgrundsinformation och beskriver patientens sjukdomshistoria, tar logopeden reda på vad problemet är och vad man kan göra åt det genom att anpassa miljön i skolan eller på arbetsplatsen.– Om man har en läs- och skrivsvårighet kan man utveckla sina förmågor med hjälpmedel som exempelvis talsyntes (som omvandlar ord till tal) eller ordprediktion (funktionen i mobiltelefonen som föreslår ett ord efter ett par bokstäver). Men har du svårt med språk eller kommunikation behöver du guidning i hur du ska använda de hjälpmedel som finns.
I dag är hjälpmedlen tillgängliga för alla. Problemen märks därför inte av lika mycket.
– Har man lättare svårigheter kanske man aldrig märker av dem, men de som har större behöver fortfarande få hjälp.
Ketty Andersson nämner AI som ett hjälpmedel på frammarsch.
– AI är dåligt på det som vi är bra på, som grammatiska ändelser, och har i dag svårt att förstå svenska som talas av andra än vuxna. Men det blir bättre hela tiden.
