Problematiska matvanor och ätstörningar

Genvägar till sidans innehåll:

• Tecken på ätstörningar
• Vad kan jag göra själv?
• När bör jag söka hjälp och var finns hjälp att få?
• För dig som är anhörig till någon med en ätstörning

Oftast tänker en person med en ätstörning mycket på sin kropp, sin vikt och på mat – till exempel när och vad som ska ätas. Dessa tankar är ofta negativa och brukar uppta en stor del av vardagen och påverkar personens mående både psykiskt, fysiskt och socialt.

Tecken på ätstörningar

• De negativa tankarna på kroppsform och mat tar mycket kraft och energi.
• Du är kritisk och missnöjd med din kropp, till exempel i form av äckel eller självförakt. Även om du utåt sätt har en sund fysik, blir vikten och kroppsformen avgörande för hur du värderar dig själv. 
• Du kanske försöker göra dig av med den energi du fått i dig. Till exempel genom överdriven träning (ofta på ett tvångsmässigt sätt), självframkallade kräkningar, fasta eller genom att äta en restriktiv diet.
• Du har en mycket stark rädsla för viktuppgång och en stark önskan om viktnedgång. 
• Du delar in mat i förbjuden/farlig mat, i relation till tillåten mat.
• Du kan få ångest av att äta normalstora portioner.
• Det är inte ovanligt med ett starkt sug efter att hetsäta sådant som du anser vara onyttigt. Många upplever att man tappar kontrollen över sitt ätande.

Det är inte ovanligt att studenter tänker på sin vikt eller provar olika dieter eller träningsformer. Vissa får dåligt samvete efter att man ätit något onyttigt. Men det betyder inte att alla utvecklar en ätstörning.

Men om du tänker mycket på din kropp och vad du äter på ett negativt sätt kan det röra sig om en ätstörning. Du kan kontakta Studenthälsan för hjälp och stöd. Det är bra om du söker hjälp så snart som möjligt. Ju längre tiden går, desto svårare kan det bli att komma till rätta med problemen.

Om du misstänker att du har, eller håller på att utveckla en ätstörning, kan du göra ett test på Ätstörning.se. Det kan ge dig en fingervisning om ditt mående.

Gör testet om ätstörningar – atstörning.se

Vad kan jag göra själv?

Du kan börja med att läsa och ta reda på information och råd om ätstörningar och hur de behandlas. Ta del av självhjälpsböcker och undvik information om dieter och viktminskning. Det kan vara ett bra första steg mot att söka hjälp.

Fördjupad information om ätstörningar – atstörning.se

När bör jag söka hjälp och var finns hjälp att få?

Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har en ätstörning. Det kan vara svårt att komma över en ätstörning på egen hand. Även om det kan gå med hjälp av att läsa på om ätstörningar och ändra sina mönster. 

Att komma till insikt om att du har ett problem och att du behöver hjälp av andra är ett stort och viktigt steg. Redan där har du startat tillfrisknandeprocessen. Behöver du stöd kan du boka en tid hos oss på Studenthälsan. Vi tar dock inte emot personer med medicinsk undervikt. Då hänvisar vi dig i stället till din vårdcentral.

Boka en tid hos Studenthälsan

Du hittar information om kontaktuppgifter till din närmaste vårdcentral på 1177.se

Hitta din närmaste vårdcentral – 1177.se

Har du tidigare haft kontakt med psykiatrin för problem med ätstörningar och behöver hjälp igen, ska du kontakta ätstörningsmottagning i psykiatrin i Skåne.

• Kontaktinformation till ätstörningsmottagning i Lund – vard.skane.se
• Kontaktinformation till ätstörningsmottagning i Malmö – vard.skane.se

För dig som är anhörig till någon med en ätstörning

Du som är närstående (eller själv har en ätstörning) kan kontakta riksföreningen mot ätstörningar Frisk och fri. Föreningen drivs av personer med egen erfarenhet. Du kan nå dem via chatt, mejl eller telefon.

Föreningen Frisk och fris webbplats

Även Shedo är en ideell förening som kan ge stöd åt drabbade och anhöriga.

Föreningen Shedos webbplats