Vanliga frågor och svar om studievägledning

Det finns många anledningar till att läsa en akademisk utbildning:

• Du kommer i kontakt med människor du aldrig skulle ha träffat annars.
• I möten med andra studenter kommer du få prata om sådant som du kanske aldrig hade gjort annars.
• Du hamnar i en ny miljö.
• Du får möjlighet att träffa nya vänner.
• Studietiden ger dig erfarenheter och perspektiv som du har med dig hela livet.

Universitetsstudier lär dig också att ta till dig kunskap och analysera information. Du lär dig att skapa egen kunskap och du lär dig att lära.

Att läsa på universitet eller högskola öppnar upp möjligheter till kvalificerade jobb som kräver högskoleutbildning. Det innebär att du får en större flexibilitet på arbetsmarknaden.

På Lunds universitet har du möjlighet att studera utomlands under din studietid. Du kan studera utomlands oavsett om du läser program eller fristående kurser hos oss.

Livet som student på ett universitet/högskola skiljer sig från studier på gymnasiet eller komvux. Här förväntas du att från första stund ta eget ansvar för dina studier. Att studera på universitetet är ganska annorlunda mot att plugga på gymnasiet. Om du läser en utbildning på helfart så innebär det ungefär 40 timmar studier i veckan. Det tar lika mycket tid att studera på heltid som att jobba på heltid.  

Undervisning: Du har inte undervisning hela tiden, utan du läser en del på egen hand. Det är oftast stora textmängder som ska läsas in.

Större eget ansvar: Du har större frihet att lägga upp dina studier och ansvarar för att planera in det du ska göra, utöver det som är schemalagt. Det kan vara föreläsningar, grupparbeten eller uppgifter som du ska lämna in. På universitetet studerar du ofta endast ett ämne åt gången och du får fördjupa dig mer i det som intresserar dig. 

Examination: Varje gång en kurs eller ett delmoment i en kurs avslutas ska kunskapen examineras. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom skriftlig eller muntlig tentamen, inlämningsuppgift, laboration eller grupparbete. 

Uppsats och exjobb: I slutet av många utbildningar måste du göra ett större arbete. På forskningsinriktade utbildningar gör du ett mindre forskningsarbete som kallas uppsats. På tekniska och konstnärliga utbildningar gör du ofta ett exjobb då du ska göra en praktisk tillämpning av det du lärt dig. Både uppsatser och exjobb tar flera månader.

All akademisk utbildning består av kurser. Lärosätena väljer att sätta ihop olika kurser till strukturerade program. Programmen kan leda till en yrkesexamen eller generell ämnesexamen. 

Ibland kan samma kurser kombineras av studenten själv genom att man söker och studerar fristående kurser och tar ut en generell examen. Om innehållet är detsamma är det ingen skillnad på utbildningen i slutändan. 

Det finns alltså två olika vägar för att studera till en generell examen: 

• att söka program 
• att söka fristående kurser. 

Ta gärna hjälp av en studievägledare om du vill veta mer om de alternativ du har!

För att studera på heltid under en hel termin (20 veckor) ska studierna omfatta 30 högskolepoäng (hp). Det innebär att du avverkar 1,5 högskolepoäng (hp) per vecka.

Svenskspråkiga utbildningar kan du söka under perioden 15 mars – 15 april om du önskar starta studierna på höstterminen. Vissa utbildningar startar även på vårterminen. Dessa ansöker du till under perioden 15 september – 15 oktober.

Ibland kan datumen variera något. Du hittar exakta datum för varje ansökningsperiod på sidan:

Viktiga datum – antagning.se

Alla som vill studera på ett universitet/högskola behöver ha grundläggande behörighet. Det vanligaste sättet att få detta är att du har en gymnasieexamen.

Du kan läsa mer om andra sätt att få grundläggande behörighet på sidan:

Betyg och behörighet – antagning.se

Sedan kan det finnas särskilda behörighetskrav för en viss utbildning, till exempel att du ska ha läst minst Matematik 2. För att ta reda på vilken behörighet som krävs för en viss utbildning kan du oftast läsa det i utbildningsbeskrivningen. Om du är osäker på om du är behörig, prata med en studievägledare.

Är du osäker på om dina betyg räcker för att komma in på den utbildning du tänkt söka? Då kan högskoleprovet vara ett alternativ. Du kan läsa mer om högskoleprovet på sidan:

Högskoleprovet – studera.nu

Det kan också finnas möjligheter att läsa om kurser för att försöka höja betyg från gymnasiet via vuxenutbildningen (komvux) i din hemkommun – kontakta vuxenutbildningen i din hemkommun för mer information.

Om du kan tänka dig att ansöka till en särskild utbildning vid flera olika högskolor och universitet ökar det också dina chanser. Kanske det finns andra utbildningar du också kan ansöka till som leder till liknande yrken?

Ditt meritvärde används för att du ska kunna konkurrera om en plats på utbildningen du vill gå.

Du kan själv räkna ut ditt meritvärde om du har betyg från gymnasium eller komvux. Besök sidan "Betyg och behörighet" för att klicka dig vidare till den typ av utbildning du genomgått. På dessa sidor hittar du information om behörighet, meritpoäng och hur betygen räknas ut.

Betyg och behörighet – antagning.se

Du kan få hjälp med själva uträkningen genom att använda dig av Räknehjälpen:

Räknehjälpen – antagning.se

Tänk på att om du saknar fullständigt betyg från gymnasial eller folkhögskoleutbildning och ansöker om att bli behörig genom reell kompetens så får du inget meritvärde. Du kan behöva göra högskoleprovet för att ha chans att få en plats.

Läs mer om reell kompetens

Du kan inte ändra din prioritetsordning eller lägga till helt nya utbildningar i din ansökan till Lunds universitet efter sista ansökningsdag. Du kan däremot stryka utbildningar i din ansökan om du sökt flera alternativ. Om du till exempel stryker prioritet 1 så hamnar din prioritet 2 i stället på första plats i din ansökan. Detta kan du göra från sista ansökningsdag fram till någon vecka innan antagningsbeskedet kommer. 

Du kan läsa mer vilken betydelse din prioriteringsordning av utbildningar har på sidan:

Prioritera – antagning.se

Efter första urvalet, när första antagningsbeskedet har kommit, kan utbildningarna välja att öppna upp igen för sena anmälningar på Antagning.se. Detta är i de fall utbildningen önskar fler sökande till den specifika kursen. När sen anmälan öppnar är det först till kvarn som gäller till de lediga platser som finns. Detta under förutsättning att man uppfyller behörighetskraven.

Sen anmälan – antagning.se

På allmänna studievägledningen kan du få en bred överblick över vilka masterutbildningar vi erbjuder vid Lunds universitet och vad dessa innehåller. 

För behörighetsfrågor, urvalsfrågor samt mer detaljerade frågor kring innehåll och fördjupningar i aktuellt masterprogram kontaktar du ansvarig masterkoordinator eller studievägledare vid utbildningen.

Studievägledning för specifika program och kurser

Du som är student vid Lunds universitet kan få karriärstöd. Karriärvägledning och karriärverksamheter finns på de flesta fakulteter och de är till för dig som student. 

Arbetslivssamverkan - stöd, jobb och praktik