På Martin Dribes kontor är det böcker överallt. Titlar om medeltidens historia, innovationer och kvinnor och kapitalet. Men väggarna talar också om att det här är kontoret hos en ekonomisk historiker. På ena väggen, ett svartvitt foto av en ung pojke i boxningshandskar.
– Min morfar, säger Martin Dribe.
Äldre handritad karta
På andra väggen, bakom skrivbordsstolen: en kopia av en äldre handritad karta över Skåne. Där har vi essensen av dagens befolkningsforskning: de stora perspektiven och de mer inzoomade, på individen.
– På 70-talet var det fokus på tidsserier och statistiska tabeller, ofta på landsnivå. Nu är det i stället stort fokus på individen. Det kan vara sociala data, yrkesuppgifter och där man mäter över flera generationer, säger Martin Dribe, professor och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi
Han beskriver hur stora databaser av olika slag är jätteviktiga för all slags kvantitativ samhällsvetenskap. Men också hur tillgången och presentationen av data, framför allt på individnivå, har förändrats under de senaste femtio åren.
Är framtiden
Med konferensen Lund Population Day den 18 november vill Martin Dribe och hans kollegor lyfta fram vikten av samhällsvetenskaplig forskningsinfrastruktur, ett område som han tycker förtjänar såväl mer strålkastarljus som finansiering.
– Naturvetenskap, medicin och teknik får miljoner varje år till sin forskningsinfrastruktur. Men humaniora och samhällsvetenskap har länge fått en väldigt liten bit av det där. Nu har universitetet och forskningsfinansiärer börjat vakna. Jag tror och hoppas att de ser att det här är framtiden.
Konkret handlar det ofta om att ta till exempel administrativa, historiska uppgifter om en familj och överföra dem från en skannad församlingsbok till ett formulär. Helheten – databasen – utgör sedan en god grund för fortsatt forskning.
Lite som ett labb
Det stora forskningsprogrammet ”En industristads uppgång och fall: Landskrona befolkningsstudie” är ett exempel på både tillgängliggörandet av data och forskningen på densamma.
– Vi ser Landskrona lite som ett labb, där vi kan testa olika hypoteser eller påståenden, med grund i den rika flora av data som vi har systematiserat i projektet. Även om staden inte är statistiskt representativ för Sverige finns det ingen anledning att tro att Landskrona skulle skilja sig särskilt mycket från någon annan svensk gammal industristad, säger Martin Dribe.
Moderna register
I projektet har forskarna hjälp av ett antal assistenter som har sina arbetsplatser på Arkivcentrum Syd i Lund. De fyller formulären med uppgifter från exempelvis husförhörslängder, församlingsböcker, ekonomiska mantalslängder, inkomst- och taxeringslängder. Det hela länkas till moderna register med bland annat yrke, familj, inkomst, när man levde och dog.
Mycket fokus inom Landskrona befolkningsstudie ligger på att studera olika aspekter av socioekonomiska skillnader.
– Vi har visat att dagens ojämlikhet i hälsa och dödlighet har växt fram under de senaste decennierna. Först från cirka 1970 finns det en tydlig socioekonomisk riktning i vuxendödligheten för både män och kvinnor. Vi får alltså skillnader mellan grupper vad gäller hälsa, samtidigt som alla får det bättre genom välfärdsstaten. Tidigare under 1900-talet hade faktiskt bättre bemedlade män högre dödlighet i vuxen ålder än arbetarklassen. Det beror sannolikt på att tjänstemännen på den tiden i högre grad rökte, var överviktiga och hade stillasittande kontorsjobb.
Kan verka paradoxal
Martin Dribe menar att den här historieskrivningen om folkhälsa kan verka paradoxal, men det är egentligen inte så konstigt som det låter.
– Många tror att det var stora skillnader i livslängd mellan fattig och rik förr i tiden. Men det stämmer inte. Ingen av grupperna hade kunskapen att skydda sig. Epidemier och barnsjukdomar drabbade barn i alla samhällsklasser. När spanska sjukan kom visste folk inte fullt ut skillnaden mellan virus och bakterier. När folk väl börjar förstå vad som orsakar olika saker, använder man sin utbildning till att kompensera. Det är då vi ser att till exempel bättre utbildade lever längre än andra samhällsklasser.
Fotnot: Lund Population Day äger rum fysiskt och online den 18 november på Ekonomihögskolan i Lund, se ed.lu.se.
