Det är främst hennes insatser att omvandla praktiskt ingenjörsarbete i förbränningsmotorlabbet till algoritmer och teoretisk matematisk som belönas.
- Den största utmaningen har varit just det, att kombinera abstrakt matematik med praktisk arbete i motorlabbet. Reglerteknikforskning är ju av traditionen ganska teoretisk. Att anpassa det till något som fungerar i labbet är jättekul men tålamodskrävande, säger hon och nämner ett stort motorhaveri som uppstod i halvtid.
Intresset för den här typen av forskning är på starkt uppåtgående världen över. Orsaken är att bilen som så mycket annat datoriseras. Det är en dator i bilen som styr temperatur, insprutningstidpunkt, last, varvtal och annat som får motorn att snurra på bästa sätt. I takt med att sensorerna blir allt billigare kan den nu ta hand om och styra allt fler moment. För att klara uppgifterna behöver datorn information som den kan förstå, det vill säga algoritmer.
- Jag har särskilt tittat på hur tidigt man kan spruta in bränslet i förhållande till hur kolven rör sig i motorn. Allt detta inverkar på temperaturen som måste bli precis rätt. Varm förbränning är bränslesnålt, men blir det alltför varmt överskrids gränsen för hur mycket kväveoxider man får släppa ut.
Efter disputationen har hon börjat jobba på Ideon-företaget Modelon i Lund, som för övrigt en gång i tiden startades av just forskare i reglerteknik. Där finns liksom Maria Henningsson proffs som utvecklar tekniskt avancerade simuleringsmodeller för exempelvis process- och fordonsindustrin.
Prissumman då, vad ska hon göra med den?
- Det får vi se. Något med familjen kanske.