Om Deniz Kirik fått som han önskat hade Lunds universitet också varit en partner i samarbetet.
– Men tyvärr satte regelverket till slut käppar i hjulet för detta, säger Deniz Kirik.
Han skulle vilja få till stånd större handlingsmöjligheter för universiteten, inte minst mot bakgrund av behovet av ”translationell forskning”: medicinsk forskning som överbryggar gapet mellan patientens sjuksäng och grundforskarnas laboratorier.
– Det talas mycket om värdet av translationell forskning, men det är inte lika mycket som genomförs. Vägen från forskningsidé till färdigt läkemedel är enormt lång. Och det är extra svårt när det gäller sådant som inte är läkemedel i traditionell mening, som gener som inte kan tillföras utan speciell utrustning och speciell kompetens, säger Deniz Kirik.
Den utrustningen och den kompetensen ska nu byggas upp på SUS. Region Skåne har tillsammans med Deniz Kiriks avknoppningsbolag BrainGene bildat bolaget Genovation Care. Detta ska stå för infrastrukturen för den framtida genterapin, och även ansvara för den nya organisationen Genterapeutiskt centrum. Där ska man utbilda lämpliga specialister och organisera kliniska försök inte bara inom Parkinsons sjukdom – Deniz Kiriks eget område – utan också andra sjukdomar med tydlig genetisk bakgrund.
Deniz Kirik fick år 2009 ett av Europeiska Forskningsrådet ERC:s eftertraktade ”Starting Grants” för sin genterapiforskning. Tre år senare fick han ytterligare anslag, den här gången för att starta företag, kontakta finansiärer, söka patent etc. och på så sätt göra forskningsresultaten praktiskt användbara.
– Jag hade ju kunnat stanna inom akademin och skriva ännu fler vetenskapliga artiklar. Men jag är mer intresserad av att pröva våra teorier i verkligheten och låta dem bli till nytta för patienterna! säger han.
Idag är det vanligt att läkare med en SUS-anställning i botten får möjlighet att forska på deltid vid sidan av sin kliniska tjänst. Deniz Kirik hade velat få till också den omvända situationen: att LU-forskare skulle få möjlighet att verka inom SUS. Men universitet kan, som statlig myndighet, inte ingå i ett bolag som Genovation Care.
– Jag har haft diskussioner med många på LU, både inom universitetsledningen och på andra håll. Alla såg positivt på idén i sig, men det verkade omöjligt att få med LU som en partner. Till sist gav jag upp försöket, säger Deniz Kirik.
Helena Ljusberg på LU Innovation System har ihop med Forskningsservice och sektionen Juridik gett en hel del stöd till projektet.
– Deniz Kirik är både en sann entreprenör och en excellent forskare, vilket är en ovanlig kombination. Men som entreprenör blir det lätt så att man uppfattar det akademiska tempot som för långsamt, säger hon.
Medicinska fakultetens dekanus Gunilla Westergren-Thorsson har samma åsikt.
– Jag beundrar Deniz Kiriks engagemang och energi… men han har mer bråttom än vad den akademiska världen är van vid! Ändå tror jag säkert att LU på något sätt kommer att vara med i det framtida arbetet. Även om det mest handlar om sjukvård, så bör forskningen också kunna komma in på ett hörn.
Ingela Björck
FAKTA om genterapi
Genterapi går vanligen ut på att med hjälp av virus tillföra gener till celler som inte har den aktuella genen eller har den i en skadad version. Viruset har på förhand gjorts ofarligt, så att det inte kan överföra några sjukdomar utan bara föra in den gynnsamma genen i cellen.
Ett problem är att virus ofta angriper alla typer av celler i kroppen, inte bara dem man vill behandla. Detta spelar dock mindre roll när det gäller hjärnan, där viruset inte tillförs genom blodet utan sprutas in exakt på det ställe som ska behandlas. Ett annat problem är att den införda genen kan hamna på fel ställe i DNA-spiralen och i värsta fall leda till ohämmad celldelning, dvs. cancer. Även här är dock hjärnan mindre utsatt, eftersom hjärnceller sällan delar sig. Med den metod som Deniz Kirik använder integreras inte heller virusets gener i patientens arvsmassa. Metoden har därför godkänts av den amerikanska kontrollmyndigheten FDA för försök med Parkinson-patienter.
