– Det unika med stelen är att den visar gudarna Amun-Re och Toth tillsammans. De två gudarna framställs sällan tillsammans, säger Maria Nilsson. Vi tror att kombinationen har att göra med en koppling till månen. En studie vi gör indikerar att det finns en månkult som inte blivit belyst tidigare, berättar hon vidare.
Det internationella svenskledda forskningsprojektet, som är finansierat av Vetenskapsrådet, har pågått sedan 2012 och består av ett 15-tal forskare. Gruppen har gjort många upptäckter. Jabal al-Silsila är ett gammalt stenbrott utanför staden Aswan, 85 mil söder om Kairo. Stenbrottet har försett bland annat Luxor med sten, men också andra tempelbyggen i södra Egypten.
Ett annat intressant fynd är två fysiska obelisker i sandsten som sitter på sin ursprungsplats, men som har blivit lämnade på grund av en spricka vid stenbrytningen. Tidigare har forskare känt till den kända obelisken som sitter i Aswan stenbrott, men nu har Maria Nilssons forskarteam funnit två till. De inristade obeliskerna är framställda i en bildscen inne i det kända monumentet "speos of Horemheb".
– Det spektakulära med detta fynd är att scenen syns igenom en annan scen som ristats ovanpå, och genom stilistiska jämförelser tror vi att den underliggande scenen som föreställer en båt som fraktar obelisker tillhör den tidiga 18e dynastin, möjligtvis den kända kvinnliga faraon Hatshepsut, berättar Maria Nilsson.
Tidigare forskarteam som varit i stenbrottet har menat att platsen inte har haft några förhistoriska lämningar att tala om.
– Vi har hittat över 60 stenristningsplatser med tillhörande flintaverktyg och dokumenterat runt 5000 bildinristningar och 800 texter sedan starten 2012. Vi har motbevisat det som sagts tidigare och därmed skrivit om historien för platsen, säger Maria Nilsson.
Utöver forskningsledaren Maria Nilsson har två andra forskare från Lunds universitet deltagit i höstens fältarbete - Stefan Lindgren, vid Lunds universitets Humanistlaboratorium och Giacomo Landeschi från Institutionen för arkeologi och antikens historia. De har arbetat med fototeknik som handlar om 3d-rekonstruktioner av våra monument och med hjälp av den tekniken kan man läsa av lämningarna i olika ljus och vinklar, vilket gör det lättare att upptäcka detaljer som inte går att se med det nakna ögat.
Några av syftena med projektet i Jabal al-Silsila är att för första gången i en omfattande form dokumentera, kategorisera och analysera graverade märken ("stenbrottsmärken”) för att få veta mer om vem som var ansvarig för dem och varför de skapades.
– För antikens människor var det inte bara en arbetsplats. De omgav sig av religion och allt de gjorde var med beskydd av gudarna. Och stelen, den inristade reliefen, är ett exempel på något som den tidens arbetare gav till gudarna. Bland annat som en slags uppskattning för att ingen skadats under arbetet, berättar Maria Nilsson.
Vad händer nu?
– Det finns många upptäckter kvar att göra. Bland annat skulle vi gärna vilja hitta stenhuggningsverktyg för att läsa oss mer om arbetarna, säger Maria Nilsson som ser framemot cirka 20 års forskning till i området om bara forskningsmedlen räcker.
Forskningsprojektet i forskardatabasen