Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sant, falskt eller både och? Ekonomi

Testa dina kunskaper om några vanliga påståenden i samhällsdebatten.

Här hittar du några vanliga påståenden om samhällsekonomi – skatter, jobb, tillväxt och fördelning – men vad stämmer egentligen? Nationalekonomerna Åsa Hansson och Fredrik NG Andersson svarar. För att se svaren behöver du först ta ställning själv – sant, falskt eller både och.

Person räknar på ekonomi med kalkylator och papper. Foto.
De ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige de senaste tio åren

SANT. Visserligen har den samlade förmögenheten i Sverige ökat kraftigt de senaste åren, men under samma period har inkomstskillnaderna ökat väsentligt. Förmögenheten har med andra ord ökat men fördelats mer ojämnt.

Varför har det blivit så? Sedan finanskrisen 2008 har möjligheterna för fattiga att bli rika, det vill säga inkomstdynamiken, försämrats, bland annat på grund av förändrade skatteregler men också på grund av låg ränta vilket gynnat kapitalägare. Sverige har ett skattesystem där skatt på kapital är lägre än skatten på arbete, vilket gör det förhållandevis svårt att lönearbeta sig till rikedom. För att bli förmögen ökar chansen med aktier och fastigheter. Läs mer ”2025:8 De fattiga och de rika – en ESO-rapport om inkomstjämlikhet och inkomströrlighet i Sverige 1991–2021 - ESO - Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi”

Källa: Åsa Hansson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hennes forskning

Att köpa sin bostad är en säker investering

SANT OCH FALSKT. Bostäder har historiskt sett varit en av de mer säkra investeringarna, men det är viktigt att komma ihåg att alla investeringar är förenade med risk. Den prisuppgång Sverige såg mellan 2000 och 2019 var exceptionell och kan inte tas för given framöver. Bostadspriserna kan i längden inte öka snabbare än hushållens inkomster, och man bör därför inte förvänta sig att de senaste decenniernas värdeökning upprepas.

Källa: Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hans forskning

Sverige har världens högsta skatter

FALSKT. Det stämmer att Sverige och Danmark tidigare haft världens högsta skattekvot mätt som andel av BNP, även om andra länder kan ha högre skatter på enskilda områden som moms eller bolagsskatt. Men numera  är det Frankrike och Belgien som har världens högsta skatter, även om Sverige och Danmark fortfarande tillhör de länder med högst skattekvot. 

Källa: Åsa Hansson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hennes forskning

Sänkt matmoms är ett träffsäkert sätt att hjälpa hushåll med små marginaler

FALSKT. En sänkning av matmomsen från 12 till 6 procent behöver inte leda till att matpriserna sjunker i motsvarande grad. Konkurrensen i grossistledet i Sverige är begränsad vilket talar för att en del av sänkningen hamnar hos grossister och inte når konsumenterna full ut. Dessutom är detta en sänkning som når alla, oavsett ekonomiska behov. Forskning  visar att det är effektivare att rikta ekonomiskt stöd till dem som verkligen behöver det mest, till exempel genom höjt barnbidrag eller andra transfereringar.

Slutligen spelar det roll var maten produceras. Svenska skatter påverkar inte priset på den internationella marknaden, det vill säga vad matproducenter i andra länder får betalt. Dock kan en sänkning av skatten delvis gå till lokala producenter.

Källa: Åsa Hansson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hennes forskning

Det svenska skattesystemet gynnar den som redan är förmögen

SANT. Sverige har låg fastighetsskatt, låg skatt på vissa sparformer (till exempel ISK) och saknar arvs- och förmögenhetsskatt. Detta gör att det svenska skattesystemet i flera avseenden är fördelaktigt för personer som redan har en förmögenhet. Läs mer i rapporten ”Ett skattesystem för Sverige i en global värld”.

Källa: Åsa Hansson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hennes forskning

Svenska hushåll är nästan dubbel så skuldsatta som amerikanska hushåll

SANT. Detta är nästan sant. Svenska hushåll har skulder som motsvarar ungefär 1,7 gånger den disponibla årsinkomsten. I USA uppgår skulderna till drygt en årsinkomst. Hushållens skulder i Sverige ökade trendmässigt fram till 2021 och har därefter minskat något. I USA har hushållens skulder i stället minskat sedan den globala finanskrisen 2008–2009.

Källa: Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hans forskning

Färre jobbar i Sverige än i andra europeiska länder

FALSKT. Sverige är ett av de länder i världen med högst andel vuxna i arbete. Att arbetslösheten samtidigt är relativt hög beror på att utanförskapet, det vill säga andelen som varken arbetar eller aktivt söker jobb, är lägre här än i många andra länder. Att våra grannländer ofta redovisar lägre arbetslöshet beror alltså inte på att fler är i arbete, utan på att gruppen som varken arbetar eller söker jobb större, vilket gör att arbetslösheten kan se lägre ut trots att färre faktiskt arbetar.

Källa: Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hans forskning

Sverige har sämst tillväxt i Europa

FALSKT. Sverige har inte lägst tillväxt i Europa. Tillväxten varierar över tid och vissa år går Sverige bättre, andra år sämre. Ser man till den samlade utvecklingen sedan början av 2000-talet ligger Sverige i tillväxttoppen i Västeuropa tillsammans med länder som Irland och Nederländerna. Riktigt dåligt har det gått för Italien som knappt haft någon tillväxt alls under motsvarande tid. 

Källa: Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hans forskning

Höjd bolagsskatt påverkar inte arbetstagare

FALSKT. Höjd bolagsskatt påverkar arbetstagare. Bolagsskatten ligger i Sverige idag på 20,6 procent och är den skatt som företag betalar på sin vinst. Även om det är ägarna som betalar skatten, så påverkas även arbetstagarna. Högre bolagsskatt kan göra investeringar mindre lönsamma med lägre produktivitet och löner som följd. Vidare kan kapital ganska enkelt flyttas mellan länder medan arbetstagare är mer platsbundna. Om företag flyttar produktion utomlands drabbar det också arbetstagare. Många studier finner att en del av bolagsskatten bärs av arbetstagare i form av lägre löner eller långsammare löneutveckling.

Att påståendet lever kvar beror på att det är politiskt användbart (”företag betalar, inte människor”), effekterna är indirekta och långsiktiga (löner sjunker inte över en natt) och det är svårt att se sambandet (står inte på löneavin).

Stora företag kan ofta enklare parera en högre bolagsskatt medan småföretag har mindre utrymme och påverkas ofta mer direkt.

Källa: Åsa Hansson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hennes forskning

Svenska staten har halverat sin skuld sedan 1990-talet

SANT. I mitten av 1990-talet låg statsskulden på knappt 70 procent av BNP. Sedan dess har den minskat till omkring 20 procent. Även den offentliga skulden, som också inkluderar kommunernas och regionernas skulder, har minskat kraftigt, från cirka 75 procent till omkring 35 procent av BNP. Att den offentliga skulden har minskat mindre än statsskulden beror på att kommuner och regioner har ökat sina skulder.

Källa: Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hans forskning

Sverige investerar inte i AI

FALSKT. Siffror från OECD visar att investeringar i nystartade AI-företag är nästan lika höga i Sverige som i USA när man justerar för befolkningsstorlek.

Sverige investerar också mycket i informations- och kommunikationsteknik, som datorer, mjukvara och bredband, i vissa fall mer än USA. Här skiljer sig Sverige tydligt från många andra EU-länder där investeringarna i AI och IT är betydligt lägre.

Källa: Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hans forskning

Investeringarna i vägar och annan infrastruktur har halkat efter till följd av statens överskottsmål

FALSKT. Sedan överskottsmålet – det vill säga målet att den offentliga sektorns inkomster i genomsnitt ska överstiga utgifterna över en konjunkturcykel – började tillämpas år 2000, har de offentliga investeringarna i Sverige ökat kraftigt, i vissa fall mer än i de flesta andra västeuropeiska länder. Det var i stället under 1990‑talets år med svaga offentliga finanser, före det finanspolitiska ramverket infördes, som investeringarna minskade.

Samtidigt visar studier att delar av infrastrukturen i dag är eftersatt. Det beror dock främst på att kommuner, regioner och staten under lång tid har prioriterat andra utgifter framför investeringar i infrastruktur. Det handlar alltså om politiska prioriteringar, inte om att överskottsmålet i sig skulle ha lett till minskade samlade investeringar.

Källa: Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hans forskning

Sverige har en hög ränta

SANT OCH FALSKT. Det beror på vilken tidsperiod man jämför med. Ur ett historiskt perspektiv är räntan relativt låg idag, men den är högre än vad den var på 2010-talet. 

Källa: Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hans forskning

Europa har en välfungerande inre marknad

SANT OCH FALSKT. För varor fungerar den väl, men för tjänster och kapitial finns mycket nationell lagstiftning som försvårar handel länder emellan. Det skapar handelshinder som många gånger motsvarar beloppet av en tull. Enligt internationella valutafonden leder dessa regler till en kostnadsökning på mellan 45 procent och hundra procent.

Källa: Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hans forskning

Sveriges befolkning minskar

FALSKT. Barnafödandet minskar samtidigt som livslängden ökar. Det leder sammantaget till att befolkningen ökar. Från ungefär år 2060 förväntas befolkningen minska globalt enligt FN, även om utfallet beror på en flera olika framtida, osäkra företeelser. Men i många kommuner, mer än hälften minskar befolkningen, men växer i storstäder.

Källa: Åsa Hansson, forskare i nationalekonomi. Läs mer om hennes forskning

Senast uppdaterad: 2026-04-09 | Kristina [dot] Lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se