Sant, falskt eller både och? El och energi

FALSKT. Sverige har inte elbrist i den meningen att elen tar slut. Sett över ett år producerar Sverige mer el än vad vi använder och exporterar till andra länder. Men i och med att vi har en allt större andel varierande elproduktion i systemet till följd av mer vind och solkraft, så kan det, till exempel kalla och vindstilla dagar, när efterfrågan är hög, uppstå effektbrist.

Vid dessa tillfällen importerar Sverige el från Norge, Finland eller Tyskland på samma vis som vi även exporterar el till dessa länder när vi har mycket elproduktion i systemet och låga priser. Det betyder inte att elen är slut, utan att den produceras någon annanstans i systemet. Sverige ingår i en europeisk elmarknad, men är närmast sammankopplat med det nordeuropeiska elsystemet, samtidigt som priser sätts lokalt.

I och med att elanvändningen lokalt har ökat i till exempel vissa städer har vi idag ibland tillfällig brist på nätkapacitet lokalt. Detta drabbar framför allt att nya elanvändare, till exempel nya industrier, som får vänta på att nätet byggs ut innan de kan bli anslutna till elnätet.

I vissa fall kan även reservkraft användas, till exempel oljeeldade anläggningar, men det sker max under enstaka timmar vissa år och utgör en mycket liten del av Sveriges elproduktion. I än mer extrema situationer kan samhället ransonera effekten efter en förutbestämd turordning (så kallad styrel) där viktiga verksamheter prioriteras. Elransonering har dock inte behövts sedan oljekriserna på tidigt 1970-tal.

Källa: Max Åhman, professor i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

FALSKT. Än så länge minskar faktiskt elanvändningen i Sverige. Det beror främst på att de eldrivna produkter vi använder effektiviseras. 

Men i takt med att industrin elektrifieras för att nå klimatmålen förväntas elanvändningen att öka kraftigt de kommande tjugo åren. Industrin ska elektrifieras för att ersätta kol och oljeanvändning i industrin. Det är framför allt de stora satsningarna i norra Sverige på fossilfritt stål, datacenter och e-bränslen som förväntas öka elkonsumtionen kraftigt.

Källa: Max Åhman, professor i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

SANT OCH FALSKT. Påståendet lutar dock mer åt att vara falskt än sant.  Utifrån dagens kunskap är det sannolikt att priserna blivit mer stabila, men högre i genomsnitt över året. 

Den genomsnittliga beräknade ersättningen för ny kärnkraft (uppskattad till över 80 öre/kWh) ligger högt över de elpriser vi har i genomsnitt i Sverige i dag. År 2025 låg snittpriserna på runt 20 öre i norr och 50–70 öre i södra delarna.

Som finansieringsmodellen ser ut nu, alltså hur de statliga subventionerna skulle betalas ut till ny kärnkraft, så skulle elpriset bli mer stabilt, men kostnaden skulle i stället läggas på konsumenternas elskatt. Hushållens totala elkostnad (elhandel + skatt + elnät) är därför väldigt svår att förutspå.

Det finns också mycket som talar för att en betydande del av svensk kärnkraft skulle exporteras till Tyskland och att det därför vore klimateffektivare att placera kärnkraft i kolberoende länder. 

Källa: Max Åhman, professor i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

Hannes Sonnsjö, doktorand i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

SANT OCH FALSKT. Sverige har mindre vindkraft per yta än våra grannländer och övriga Europa. Särskilt den havsbaserade vindkraften är begränsad. Lägg därtill en lång kuststräcka med goda möjligheter till sådan utbyggnad. 

Samtidigt stod vindkraften för knappt 25 procent av den svenska elproduktionen under 2025, vilket är en hög andel i en europeisk kontext. Så svaret beror på hur man räknar och vad man jämför med. 

Naturvårdsverket och Energimyndigheten har utarbetat en strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Enligt denna bör vindkraften byggas ut med cirka 100 TWh (terawattimmar) till 2040-talet, varav 80 TWh på land. Med dagens snabba teknikutveckling inom vindkraft motsvarar detta ungefär 5000 moderna vindkraftverk, alltså lika många som idag men betydligt effektivare. 

Källa: Max Åhman, professor i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

Hannes Sonnsjö, doktorand i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

FALSKT. Det stämmer inte att lastbilar elektrifieras snabbt, även om det är en definitionsfråga vad som avses med ”snabbt”. Andelen eldrivna tunga lastbilar i EU är fortfarande låg och uppgår till cirka 3–4 procent av nyregistreringarna. Det innebär att elektrifieringen från ett systemperspektiv går långsamt, eftersom den befintliga fordonsflottan byts ut över lång tid.

Som jämförelse har elektrifieringen av personbilar ökat snabbt de senaste åren och utgör i dag en betydande andel av nyförsäljningen i Europa.

Även om nyregistreringen av eldrivna lastbilar ökar från en låg nivå, begränsas omställningen av höga kostnader och brist på laddinfrastruktur med tillräcklig kapacitet. 

EU har infört regelverk som AFIR (Alternative Fuels Infrastructure Regulation), med målet att bygga ut laddinfrastruktur i Europa. Dessutom införs ett nytt utsläppshandelssystem för transportsektorn (EU ETS2), vilket kommer att göra fossila bränslen dyrare och därmed öka konkurrenskraften för alternativen.

Källa: Hannes Sonnsjö, doktorand i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

SANT. Även om det är oklart vad man menar med ”stor” och vilken tidshorisont som avses. 

I Sverige står väderberoende el, främst vindkraft, för omkring en fjärdedel av elproduktionen idag. Andelen kan bli betydligt högre. Samtidigt ställer en hög andel väderberoende el ökade krav på flexibilitet, lagring och reservkapacitet, särskilt vid långa perioder med låg vindkraftsproduktion. Hur stor andel som kan hanteras beror därför på hur elsystemet i övrigt utvecklas.

Tekniken finns och dagens elsystem utvecklas nu i snabb takt med bland annat batterier, gasturbiner och nya marknader för stödtjänster för att hantera en ökad andel icke-planerbar förnybar el i systemet. Sverige har dessutom väldigt goda förutsättningar för att använda vattenkraft som reglerkraft.

Källa: Max Åhman, professor i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

SANT OCH FALSKT. Detta är mestadels sant. De tidigare elcertifikatsstöden har fasats ut då de inte längre behövs. Elcertifikatsstöden var ett system där producenter av förnybar el fick extra betalt genom certifikat som elbolag måste köpa för att göra grön el mer lönsam. 

Däremot är det få som investerar i förnybart idag. Det beror på att elpriserna är relativt låga då det finns  ett överskott av el och elektrifieringen av industrin inte kommit i gång ännu.  När priser varierar mycket, subventioner har tagits bort och det finns utmaningar med elnät, tillstånd och lokal acceptans så blir lönsamheten osäker.

En subvention som finns kvar är skattereduktion för installation av solceller för villor.

Källa: Max Åhman, professor i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

SANT. Ökad mängd väderberoende elkraft leder till stora överskott av elenergi med låga och rentav negativa elpriser som följd. De negativa elpriserna kan förklaras med att Sveriges elsystem och elmarknaden inte är anpassat till den mängd vind och solkraft vi har idag. Med fler batterier, mer flexibilitet i systemet och bättre styrning av vind och solkraft kan negativa elpriser undvikas. Dock är det så att med mer icke-planerbar elkraft i systemet kommer elpriserna att variera mer än förut. Det är denna variation i elpriser som gör batterier och andra flexibilitetslösningar lönsamma. 

Källa: Max Åhman, professor i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning

SANT. Sverige har goda förutsättningar för att producera så kallat grönt stål med låga elpriser, hög stålindustriell kompetens och god tillgång på järnmalm. 

Med kombinationen av klimattullar och höga priser för utsläpp av koldioxid som nu införs inom EU så har de svenska gröna stål-projekten bra förutsättningar att bli konkurrenskraftiga. Grönt stål förväntas kosta ca 20 till 40 procent mer än fossilt stål men denna prisskillnad kan ätas upp av priset på utsläpp av koldioxid som fossilt stål nu tvingas betala via utsläppsrättshandelssystemet (EU ETS).

Samtidigt finns betydande osäkerheter, särskilt kring tillgång till elnät och ny elproduktion, finansiering av mycket kapitalintensiva projekt samt hur snabbt tekniken och marknaden kan skalas upp.

Källa: Max Åhman, professor i Miljö- och energisystem. Läs mer om hans forskning