"Ett essentiale af friheten" – En studie av den svenska tryckfriheten 1766-1812
Författare
Summary, in Swedish
Den 2 december 2016 firar den svenska tryckfriheten 250 år. Tryckfrihetens första halvsekel var en turbulent tid då inte mindre än fem olika tryckfrihetsförordningar infördes. Denna uppsats undersöker perioden 1766-1812 ur ett rättshistoriskt perspektiv med frågeställningar kring vilken historisk och idémässig kontext som låg till grund för förändringarna. Detta görs med fokus på den värdsliga censuren.
1766 års förordning var ett resultat både av en upplysningsfilosofisk idébakgrund och av den rådande politiska situationen. Förordningen var mycket liberal och unik för sin tid. När Gustav III ersatte den med sin egen tryckfrihetsförordning 1774 motiverades den med argument i enighet med upplysningsidealen. I verkligheten gav dock regleringen inte uttryck för en liberal tryckfrihet, det var framförallt av politiskt egenintresse förordningen kom till stånd. En liknande historia gäller 1792 års förordning författad av Gustav Adolf Reuterholm, som sägs varit inspirerad av den tid han spenderade i den revolutionära Paris 1789. Den hårt kritiserade förordningen, både vad gäller tryckfrihetsvänlighet och juridiskt hantverk föregicks av högfärdiga ord om frihet, men kom att lägga grunden för ett utbrett förtryck. Den liberala tryckfriheten återkom inte fören införandet av en ny konstitution och nya tryckfrihetsförordningar 1810 och 1812.
Tryckfrihetens utveckling var således mycket komplicerad under perioden. 1766 års förordning var unik för sin tid, men tryckfrihetstraditionen bröts till stor del under den gustavianska eran, under falska flagg försökte makthavarna framställa sig i bättre dager än vad deras agerande lät påvisa. Till stor del återupptogs dock traditionen vid stiftandet av 1810 och 1812 års förordningar, och således kan 1766 års förordning sägas utgöra en grund för den svenska tryckfrihetstraditionen.
1766 års förordning var ett resultat både av en upplysningsfilosofisk idébakgrund och av den rådande politiska situationen. Förordningen var mycket liberal och unik för sin tid. När Gustav III ersatte den med sin egen tryckfrihetsförordning 1774 motiverades den med argument i enighet med upplysningsidealen. I verkligheten gav dock regleringen inte uttryck för en liberal tryckfrihet, det var framförallt av politiskt egenintresse förordningen kom till stånd. En liknande historia gäller 1792 års förordning författad av Gustav Adolf Reuterholm, som sägs varit inspirerad av den tid han spenderade i den revolutionära Paris 1789. Den hårt kritiserade förordningen, både vad gäller tryckfrihetsvänlighet och juridiskt hantverk föregicks av högfärdiga ord om frihet, men kom att lägga grunden för ett utbrett förtryck. Den liberala tryckfriheten återkom inte fören införandet av en ny konstitution och nya tryckfrihetsförordningar 1810 och 1812.
Tryckfrihetens utveckling var således mycket komplicerad under perioden. 1766 års förordning var unik för sin tid, men tryckfrihetstraditionen bröts till stor del under den gustavianska eran, under falska flagg försökte makthavarna framställa sig i bättre dager än vad deras agerande lät påvisa. Till stor del återupptogs dock traditionen vid stiftandet av 1810 och 1812 års förordningar, och således kan 1766 års förordning sägas utgöra en grund för den svenska tryckfrihetstraditionen.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2016
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 394 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Examensarbete för kandidatexamen
Ämne
- Law and Political Science
Nyckelord
- rättshistoria
- legal history
- tryckfrihet
Handledare
- Christian Häthén (assistant professor)