Current Change in Public Transport - Public Procurement and the Transition to Electric Buses
Författare
Summary, in Swedish
Elbussar har blivit en allt vanligare syn i stadstrafiken de senaste åren. På kort tid har utvecklingen gått från enstaka fordon och testprojekt till elektrifiering av en betydande del av den svenska bussflottan. Elektrifiering av busstrafiken anses vara en viktig del i att nå mål om minskad klimatpåverkan och nollutsläpp, och kollektivtrafiken har kommit längre än andra delar av transportsektorn vad gäller elektrifiering. Omställningen har drivits av både teknisk utveckling och politiska mål och realiseras framför allt genom offentlig upphandling. Eftersom 90 procent av svensk busstrafik upphandlas under konkurrens är detta en viktig del i omställningen till elbussar, där upphandlare kan initiera och driva teknikskiftet genom exempelvis olika typer av krav eller mål i upphandlingsunderlag.
Mycket av den tidigare forskningen om elbussar har präglats av ett teknikfokus och har varit inriktad på hur denna omställning kan åstadkommas på ett så energi- och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Den här avhandlingen visar att organisatoriska och institutionella frågor är minst lika avgörande. När en så stor och komplex verksamhet som kollektivtrafiken byter teknisk grund ändras inte bara fordonen som rullar mellan hållplatser som ändras utan även ansvar, roller och arbetssätt för aktörer som planerar och utför busstrafiken.
Denna avhandling fokuserar på att förstå dynamiken mellan elektrifiering och upphandling av busstrafik. Elektrifiering innebär att nya delar av systemet behöver byggas upp, så som laddinfrastruktur, nya sätt att planera trafik, och nya sätt att ställa teknik- och miljökrav i upphandling. Samtidigt så finns det tydliga ramverk och strukturer som styr hur upphandling fungerar, exempelvis normer kring ägarskap av depåer, formella aktörsroller och principer om rättvis konkurrens. Detta skapar en dynamik där omställningen till elbussar och upphandling växelvis påverkar varandra, tekniken som introduceras och aktörers olika roller och arbetsuppgifter.
Genom en djupdykning i svenska upphandlingar av elbussar, med internationella utblickar till Norge och Nederländerna, följer denna avhandling den snabba omställningstakten i kollektivtrafiken, där elektrifierade bussar gick från att utgöra endast två procent av alla svenska stadsbussar år 2018 till 40 procent år 2025. Omställningen medför inte bara att en ny typ av buss sätts i drift, utan även att normer inom upphandling av busstrafik har utmanats, att ändrade former för ägarskap och ansvar för infrastruktur har krävts, att nya hållbarhetsparametrar behöver hanteras inom ramen för offentlig upphandling samt att både beställar- och utförarkompetens behöver utvecklas för den eldrivna busstrafiken. Exempelvis visar resultaten att frågor rörande miljö och social hållbarhet för batterier har blivit viktiga de senaste åren, vilket då kräver att kravställningen i upphandlingen måste spegla detta. Detta ställer i sin tur krav på beställarens kompetens att både utforma och utvärdera sådana typer av krav, men också att det finns resurser för uppföljning och kontinuerlig utveckling av kravprofilen. Dessutom ser vi att kravställningen för fordon och laddinfrastruktur blir alltmer specifik i takt med att elektrifieringen fortgår och det nya systemet etableras. Både laddinfrastruktur och elbussar har en (förväntad) teknisk livslängd som sträcker sig längre än kontraktstiden, och resultaten pekar på ett ökat användande av övertagandeklausuler samt specifika krav på fordon för att dessa ska kunna passa med befintliga laddare och elsystem.
Åt andra hållet har även regelverk och normer inom upphandling och förväntningar på teknikutvecklingen och framtiden påverkat vilken typ av elbussteknik som har införts och hur denna har hanterats inom upphandlingsramverket. Konkurrens- och teknikneutralitet och normer kring detta har format vilken aktör som anses bäst lämpad att ta ansvar och ägarskap för nya delar av bussystemet. Avhandlingen pekar på att det finns en trend mot ökat offentligt ägande av depåer och laddinfrastruktur för att säkerställa att konkurrensen inte blir snedvriden i framtida upphandlingar och för att säkerställa kostnadseffektivitet av investeringarna i infrastruktur. Därtill har normer kring teknikneutralitet och vilken typ av krav som ställs i upphandling haft inflytande på vilka laddstrategier som införts. Operatörer ansågs ha bättre marknadskunskap om vilken strategi som kan fungera bäst i olika kontexter och har även ansvar för den dagliga driften och handhavandet av laddinfrastruktur. Därför ansågs det tidigt i omställningen lämpligt att operatörer ansvarar för en del av teknikvalen som rör laddare. Däremot är laddstrategier i senare upphandlingar alltmer förutbestämda av beställaren, och genomgående verkar depåladdade batteri-elbussar vara den föredragna tekniken.
Elektrifiering av bussar i kollektivtrafiken genom offentlig upphandling innebär alltså inte bara ett teknikskifte, utan kan beskrivas som en dynamisk utveckling där ny teknik och etablerade arbetssätt och normer växelvis påverkar varandra och tillsammans formar det nya systemets ramverk. Detta gäller både för det ramverk som utgörs av ny fysisk infrastruktur och teknik och för ramverk för aktörers ansvar och roller och vilka normer och värden som prioriteras i omställningen.
Mycket av den tidigare forskningen om elbussar har präglats av ett teknikfokus och har varit inriktad på hur denna omställning kan åstadkommas på ett så energi- och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Den här avhandlingen visar att organisatoriska och institutionella frågor är minst lika avgörande. När en så stor och komplex verksamhet som kollektivtrafiken byter teknisk grund ändras inte bara fordonen som rullar mellan hållplatser som ändras utan även ansvar, roller och arbetssätt för aktörer som planerar och utför busstrafiken.
Denna avhandling fokuserar på att förstå dynamiken mellan elektrifiering och upphandling av busstrafik. Elektrifiering innebär att nya delar av systemet behöver byggas upp, så som laddinfrastruktur, nya sätt att planera trafik, och nya sätt att ställa teknik- och miljökrav i upphandling. Samtidigt så finns det tydliga ramverk och strukturer som styr hur upphandling fungerar, exempelvis normer kring ägarskap av depåer, formella aktörsroller och principer om rättvis konkurrens. Detta skapar en dynamik där omställningen till elbussar och upphandling växelvis påverkar varandra, tekniken som introduceras och aktörers olika roller och arbetsuppgifter.
Genom en djupdykning i svenska upphandlingar av elbussar, med internationella utblickar till Norge och Nederländerna, följer denna avhandling den snabba omställningstakten i kollektivtrafiken, där elektrifierade bussar gick från att utgöra endast två procent av alla svenska stadsbussar år 2018 till 40 procent år 2025. Omställningen medför inte bara att en ny typ av buss sätts i drift, utan även att normer inom upphandling av busstrafik har utmanats, att ändrade former för ägarskap och ansvar för infrastruktur har krävts, att nya hållbarhetsparametrar behöver hanteras inom ramen för offentlig upphandling samt att både beställar- och utförarkompetens behöver utvecklas för den eldrivna busstrafiken. Exempelvis visar resultaten att frågor rörande miljö och social hållbarhet för batterier har blivit viktiga de senaste åren, vilket då kräver att kravställningen i upphandlingen måste spegla detta. Detta ställer i sin tur krav på beställarens kompetens att både utforma och utvärdera sådana typer av krav, men också att det finns resurser för uppföljning och kontinuerlig utveckling av kravprofilen. Dessutom ser vi att kravställningen för fordon och laddinfrastruktur blir alltmer specifik i takt med att elektrifieringen fortgår och det nya systemet etableras. Både laddinfrastruktur och elbussar har en (förväntad) teknisk livslängd som sträcker sig längre än kontraktstiden, och resultaten pekar på ett ökat användande av övertagandeklausuler samt specifika krav på fordon för att dessa ska kunna passa med befintliga laddare och elsystem.
Åt andra hållet har även regelverk och normer inom upphandling och förväntningar på teknikutvecklingen och framtiden påverkat vilken typ av elbussteknik som har införts och hur denna har hanterats inom upphandlingsramverket. Konkurrens- och teknikneutralitet och normer kring detta har format vilken aktör som anses bäst lämpad att ta ansvar och ägarskap för nya delar av bussystemet. Avhandlingen pekar på att det finns en trend mot ökat offentligt ägande av depåer och laddinfrastruktur för att säkerställa att konkurrensen inte blir snedvriden i framtida upphandlingar och för att säkerställa kostnadseffektivitet av investeringarna i infrastruktur. Därtill har normer kring teknikneutralitet och vilken typ av krav som ställs i upphandling haft inflytande på vilka laddstrategier som införts. Operatörer ansågs ha bättre marknadskunskap om vilken strategi som kan fungera bäst i olika kontexter och har även ansvar för den dagliga driften och handhavandet av laddinfrastruktur. Därför ansågs det tidigt i omställningen lämpligt att operatörer ansvarar för en del av teknikvalen som rör laddare. Däremot är laddstrategier i senare upphandlingar alltmer förutbestämda av beställaren, och genomgående verkar depåladdade batteri-elbussar vara den föredragna tekniken.
Elektrifiering av bussar i kollektivtrafiken genom offentlig upphandling innebär alltså inte bara ett teknikskifte, utan kan beskrivas som en dynamisk utveckling där ny teknik och etablerade arbetssätt och normer växelvis påverkar varandra och tillsammans formar det nya systemets ramverk. Detta gäller både för det ramverk som utgörs av ny fysisk infrastruktur och teknik och för ramverk för aktörers ansvar och roller och vilka normer och värden som prioriteras i omställningen.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2026
Språk
Engelska
Avvikelse
341
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Technology and Society, Lund University
Ämne
- Science and Technology Studies
- Transport Systems and Logistics
Nyckelord
- Kollektivtrafik
- Omställning
- Upphandling
- elektrifiering
- public transport
- Transitions
- procurement
- Electrification
Aktiv
Published
Projekt
- Current Change in Public Transport - Public Procurement and the Transition to Electric Buses
Forskningsgrupp
- Rail and Transit
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1653-1930
- ISBN: 978-91-8104-959-6
- ISBN: 978-91-8104-960-2
Försvarsdatum
4 september 2026
Försvarstid
09:00
Försvarsplats
Lecture Hall V:A, building V, Klas Anshelms väg 14, Faculty of Engineering LTH, Lund University, Lund.
Opponent
- Carolina Camén (Sr. Lect.)