Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Alzheimersforskare får Lunds lokala Fernströmpris

Forskaren Oskar Hansson vid Lunds universitet studerar mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom: vilka är orsakerna till de viktigaste symtomen, och hur kan man på ett så tidigt stadium som möjligt avgöra om dåligt minne beror på begynnande Alzheimers? För detta får han nu 100.000 kr av Eric K. Fernströms stiftelse.

Fernströmstiftelsen delar varje år ut dels ett stort nordiskt pris, som offentliggörs senare i september, dels lokala priser till forskare vid Sveriges sex medicinska fakulteter. Oskar Hansson har fått Lunds universitets lokala pris för sina studier av den tidiga fasen av Alzheimers sjukdom.

Oskar Hansson är docent och överläkare vid Enheten för klinisk minnesforskning. Tillsammans med sina medarbetare har han bl.a. utarbetat sätt att genom olika markörer i ryggvätskan kunna förutse vilka patienter som om 10-20 år kommer att få Alzheimers. Ett ryggvätskeprov är ganska enkelt och smärtfritt, och kan därför snart komma att ingå i den kliniska praktiken.

Oskar Hansson
Oskar Hansson. Foto: Linnéa Jeschke

Men vill då människor som sökt sig till en minnesmottagning verkligen veta att de riskerar att få Alzheimers?

– Ja, de som är så oroade att de sökt dit, de vill verkligen ha svar. I drygt hälften av fallen är resultaten normala och de kan sluta oroa sig. I de övriga fallen vet patienten och dess familj vad som gäller, vilket kan kännas som en lättnad, säger Oskar Hansson.

Även om Alzheimers sjukdom ännu saknar bot, så finns det också en del annat att göra. Viss medicinering kan göra hjärnan mer alert, och även fysisk aktivitet, bra kost och en rätt inställning av patientens eventuella övriga läkemedel kan förbättra tankeförmågan.

– Det kom också nyligen lovande resultat av så kallad antikroppsbehandling av de plack – sjukliga klumpar i hjärnan – som bidrar till Alzheimers. Därför finns det just nu en större optimism på området än på länge, menar Oskar Hansson.

Vid tester av nya läkemedel mot Alzheimers är det viktigt att kunna sålla fram rätt patienter på ett tidigt stadium. När sjukdomen är fullt utvecklad är det nämligen för sent att behandla den. Därför kan forskargruppens markörer bidra till att man väljer ut försökspersoner som befinner sig i den första, utåt nästan osynliga fasen av sjukdomen. Då behöver inte heller friska personer utsättas för de biverkningar som kan vara knutna till de nya läkemedlen.

Att minnet försvinner är det mest kända symtomet vid Alzheimers sjukdom. Men det finns också andra symtom, som språksvårigheter, svårigheter att hitta och svårigheter att utföra vanliga rörelser, som t.ex. att knäppa en jacka. Oskar Hansson tror att de olika symtomen är knutna till skador i olika delar av hjärnan, och hänger samman med förändringar i ett protein kallat tau.

– Tau ska finnas i nervcellerna, där det hjälper till med transporten av olika ämnen. Men vid Alzheimers sjukdom klumpar proteinet ihop sig och nervcellerna dör. Den förändringen kan uppstå i olika delar av hjärnan och ger då olika symtom, förklarar han.

Forskarna vid Enheten för klinisk minnesforskning har nyligen fått tillgång till en ny bildteknik med vars hjälp man ska kunna se dessa förändringar hos levande patienter. På så sätt kommer det att bli lättare att studera de olika processerna i hjärnan, och reda ut vilka som är mest avgörande för sjukdomens utveckling.

Oskar Hansson har tidigare fått flera andra stora priser och anslag, bl.a. från Crafoordska stiftelsen, Inga Sandeborgs fond och det europeiska forskningsrådet ERC. Det pris han nu fått av Fernströmstiftelsen kommer att delas ut vid det populärvetenskapliga arrangemanget Forskningens dag i Lund den 4 november.  

 

Den 28 september kommer pristagaren av Eric K. Fernströms Nordiska pris på en miljon kronor att offentliggöras.

Ingela Björck

 

 

FERNSTRÖMFAKTA:

  • Eric K Fernströms stiftelse delar varje år ut ett pris på 100.000 kr till "yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare" vid de sex medicinska fakulteterna i Sverige.
  • Stiftelsen delar också ut en miljon kronor i ett stort pris till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna. Namnet på årets mottagare offentliggörs den 28 september.
  • Eric K. Fernströms sex lokala priser samt "Nordiska priset" delas ut vid det populärvetenskapliga arrangemanget Forskningens dag den 4 november i Lund. Journalister som så önskar kommer att kunna träffa pristagarna samma dag.

Kontakt

Oskar Hansson, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Enheten för klinisk minnesforskning

Tel: 072-226 77 45
e-post: Oskar.Hansson@med.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.