Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Att leva med ryggmärgsskada

Personer med ryggmärgsskada kan leva ett gott liv upp i hög ålder, trots en livslång funktionsnedsättning. En partner vid sin sida och goda psykologiska resurser verkar bidra stort till välmående. Men ökad lyhördhet kring smärta och depressiva symptom samt uppmuntran till fysisk aktivitet skulle kunna förbättra situationen ytterligare. Det visar ny forskning vid Lunds universitet.

ryggmärgsskada Foto: Sophie Jörgensen
Foto: Sophie Jörgensen

I ett slag kan livet förändras. Så var det för många av de äldre personer som levt med ryggmärgsskada i minst tio år och som har intervjuats i läkaren Sophie Jörgensens doktorandarbete. 123 personer (36 kvinnor och 87 män) har deltagit i projektet, som fokuserat på fem områden:

  • skadespecifika följdtillstånd i form av spasticitet (ofrivillig, ibland smärtsam muskelaktivitet), smärta och problem med blåsa och tarm
  • självständighet i vardagen
  • depressiva symptom
  • fysisk aktivitet
  • livstillfredsställelse

– Det är tydligt att det går att ha ett bra liv med en långvarig funktionsnedsättning. Exempelvis visar våra resultat på en lägre förekomst av spasticitet och problem med blåsa och tarm jämfört med andra, internationella studier. Däremot är smärta väldigt vanligt, hela 85 procent upplever smärta i vardagen, berättar Sophie Jörgensen.

Knappt var tredje person hade någon form av depressiva symptom, men bara en av tjugo hade så många symptom att de troligen led av en depression. De med svår eller medelsvår smärta uppvisade fler depressiva symptom, men de med goda psykologiska resurser (copingstrategier och känsla av sammanhang) hade färre. Just en stark känsla av sammanhang var nära kopplat till färre depressiva symptom.

– Resultaten tyder på att en stark förmåga att förstå och hantera motgångar - och att känna sig motiverad att ta sig an dem - kan ha en positiv inverkan på psykiskt mående.

Sophie Jörgensen. Foto: Kennet ruona
Sophie Jörgensen. Foto: Kennet ruona

Graden av fysisk aktivitet var låg, och faktorer som kön och ålder förklarade en väldigt liten del av varför personerna rörde på sig olika mycket.

– Detta är positivt  eftersom faktorer som kön och ålder inte kan påverkas. Det finns förmodligen andra faktorer som bättre förklarar deltagande i fysisk aktivitet – och som vård, samhälle och rehabilitering faktiskt kan påverka: Hinder i miljön och tillgång till anpassad fysisk aktivitet. Men också personfaktorer som motivation och självförtroende, tror Sophie Jörgensen.

Studiedeltagarna var generellt nöjda med sin livssituation. För livstillfredsställelsen i stort verkade den sociala miljön och meningsfulla aktiviteter ha störst betydelse. Att ha en partner verkade vara mest avgörande, följt av att ha ett arbete.

Rehabiliteringsperioden efter en ryggmärgsskada är intensiv till en början. Sedan följer en livslång uppföljning där personen kallas till regelbundna kontroller.

– Det finns ännu inte konsensus kring vad som ska tas upp vid uppföljningarna. I våra resultat blir det tydligt att hela teamets – till exempel läkarens, sjukgymnastens, arbetsterapeutens och psykologens – samlade kompetenser verkligen behövs.

Erika Svantesson

 

Kontakt

Sophie Jörgensen,  doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare vid Sektion rehabiliteringsmedicin, Skånes universitetssjukhus, 070-05 11 439, sophie.jorgensen [at] med.lu.se

Disputation och avhandling

Sophie Jörgensen disputerar den 8 september, vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
Tid och plats: kl 13.00 i Segerfalksalen, Biomedicinsk centrum, Sölvegatan 17, Lund

Sophie Jörgensens avhandling är en del av det större projektet SASCIS (Swedish Aging with Spinal Cord Injury Study), den första studien i norra Europa med syfte att öka kunskapen om äldre personer som levt länge med en ryggmärgsskada. Projektet drivs av Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. En uppföljande studie görs nu, och i den deltar 85 av de ursprungliga 123 personerna.

Länk till avhandlingen Older adults with long-term spinal cord injury

Fakta/ryggmärgsskada

Ryggmärgen ligger skyddad inuti vår kotpelare och är den viktiga förbindelsen mellan hjärnan och hela vår kropp.  Skador på ryggmärgen kan uppstå vid olyckor eller genom sjukdomar i ryggmärgen. Beroende på skadans omfattning och var den är lokaliserad drabbas personen av varierande grad av påverkan på motorik och känsel nedanför skadan. Förutom exempelvis svårigheter att gå leder skadan ofta även till mindre synliga funktionsnedsättningar, såsom påverkan på blås- och tarmtömning, smärta och spasticitet (ofrivillig muskelaktivitet). I Sverige drabbas nästan 300 personer varje år av en ryggmärgsskada (63% män) och idag lever ungefär 6000 personer med en traumatisk ryggmärgsskada. Den vanligaste orsaken till traumatiska skador är i Sverige fallolyckor och globalt är trafikolyckor den ledande orsaken. Det finns idag ingen bot för en skadad ryggmärg men med korrekt akut omhändertagande, rehabilitering och stöd från samhället kan en person med ryggmärgsskada leva ett aktivt och rikt liv utifrån de förutsättningar som skadan medför.

För mer information om ryggmärgsskador: https://ryggmärgsskada.se/

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen