Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Betydelsen av bostadsområdets miljö för hälsan betonas i ny stor studie

I flera studier från Centrum för primärvårdsforskning, CPF, har bostadsområdets roll för vår hälsa satts i fokus. Den nya studien, som publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology, har undersökt hälsan för de 60,000 flyktingar som kom till Sverige från Mellanöstern och Nordafrika mellan 1987 och 1991.

- Studien är unik eftersom den bygger på data från en tidsperiod då flyktingar slumpmässigt placerades ut i olika delar av Sverige med syftet att förbättra integrationen, framhåller professor Kristina Sundquist vid CPF. Detta ger en förbättrad möjlighet att klargöra orsakssamband eftersom det i tidigare studier inte har varit möjligt att särskilja om sjuka individer flyttar till mera utsatta områden – definierat med hjälp av andel personer med låg inkomst, låg utbildning, socialbidrag eller arbetslöshet – eller om de utsatta områdena verkligen leder till en sämre hälsa.

Denna studie talar för det sistnämnda, d.v.s. att det finns ett verkligt orsakssamband mellan bostadsområde och dålig hälsa.

- Vår studie visar att de flyktingar som initialt kom till de mest socialt utsatta områdena i Sverige har en 22 procent större risk att drabbas av typ 2 diabetes, än de som kom till mindre utsatta bostadsområden, säger professor Kristina Sundquist, som lett den svenska delen av studien..

Även om personerna i studien redan hade en ökad risk för att insjukna i diabetes, både på grund av bland annat den stress de utsätts för som flyktingar och eftersom många kom från länder med en av världens högsta förekomster av diabetes, menar forskarna att miljön i bostadsområdena i Sverige – främst handlar det om storstadsregionerna – inverkade på den långsiktiga risken att drabbas av diabetes.

- I likhet med vad våra tidigare studier visat, till exempel en analys av överlevnadsprognosen för män som drabbas av förmaksflimmer, så har bostadsområdets socioekonomiska miljö en stor betydelse för allas vår hälsa, framhåller Kristina Sundquist. Våra resultat är ett incitament för vidare forskning kring detta.

Studien är baserad på uppgifter från Sveriges befolkning- och hälsovårdsregister. Urvalet som gjordes i studien omfattar flyktingar i åldern 25–50 som beviljades uppehållstillstånd mellan 1987 och 1991. I forskargruppen ingick University of California San Francisco, Centrum för primärvårdsforskning och Stanford University.

Forskningsstudien genomfördes med anslag från US National Heart, Lung, and Blood Institute, US National Center for Advancing Translational Sciences, US National Institute on Minority Health and Health Disparities samt Vetenskapsrådet.

Centrum för primärvårdsforskning är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.

Bertil Kjellberg

Kontakt

Kristina Sundquist, professor, kristina.sundquist@med.lu.se, 072-5503933

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.