Varje år inbjuds 100 000-tals kvinnor i åldern 40-74 år till mammografiscreening för att upptäcka onormala förändringar och tumörer i bröstet så tidigt som möjligt. Undersökningarna upprepas med 1,5-2 års mellanrum.
Trots det omfattande screeningprogrammet så är en stor del av alla bröstcancerfall självupptäckta. Detta kan ha flera orsaker, men en är att inte alla kvinnor deltar i screening. Tidigare forskningsstudier visar att smärtan som uppstår när bröstet pressas samman mellan kompressionsplattorna i samband med bildtagning är en viktig orsak till att avstå från deltagande.
Magnus Dustler, civilingenjör och doktorand vid Institutionen för transaltionell medicin vid Lunds universitet, visar i sin forskning att det är långt ifrån säkert att hård sammanpressning av bröstet leder till bildunderlag som förbättrar läkarnas diagnostikmöjligheter. I sitt avhandlingsarbete har han gjort noggranna mätningar av hur trycket fördelas i bröstet i samband med mammografiscreening:
- Att minska kompressionskraften med hälften har liten påverkan på hur trycket fördelar sig över de centrala delarna av bröstet. Och det är dessa som är viktigast vid cancerdiagnostik.
Han visar i sin forskning också att flexibla kompressionsplattor, som anpassar sig efter bröstets lutning, omfördelar trycket på ett fördelaktigt vis. Trycket mot den oftast kraftiga vävnaden vid bröstkorgsväggen minskar och istället ökar trycket mot bröstets centrala delar.
Bildtext: Vid bröstcancerscreening ger fasta respektive flexibla plattor olika mycket tryck över bröstet. Datorgrafiken till vänster visar trycket vid användning av rigid platta, medan bilden i mitten bygger på tryckdata från flexibel platta. Ju hårdare tryck, desto ljusare färg. Bilden till höger visar utseendet för fast platta och därunder flexibel platta.
- Med flexibla plattor går det därför att få bättre bildkvalitet utan att trycka mer. Man kan också välja att nöja sig med befintlig bildkvalitet och i så fall minska trycket och smärtan, förklarar Magnus Dustler.
Ett annat problem med dagens undersökningar är att många återkallas i onödan. Uppskattningsvis 10-20 procent av de kvinnor som återkallas pga. misstänkta förändringar i brösten har cancer. För övriga orsakar återkallning onödig oro, och det innebär också stora kostnader för sjukvården.
En möjlig väg att minska antalet återkallningar är tillägg av tryckmätning. Då placeras trycksensorer på kompressionsplattorna före bildtagningen. Eftersom cancertumörer är styvare än omgivande vävnad och fett blir det möjligt att från mätdata dra slutsatser kring eventuella tumörer i bröstet.
- Resultaten pekar på möjligheten att ange ett tröskelvärde, där kvinnor som hamnar över gränsen genomgår ytterligare undersökningar. Metoden är dock ännu inte redo att ta i kliniskt bruk, säger Magnus Dustler.
Samlad kunskap om tryck, smärta och bildkvalitet i samband med mammografiscreening har hittills endast i mindre skala intresserat forskningen. Och i ännu mindre grad tillverkarna av den utrustning som används på kliniker över hela världen. Den utrustning som används för att pressa samman bröstet är idag enligt Magnus Dustler till stor del likvärdig med den som användes i mammografins barndom på 1960-talet.
- Men nu finns det intresse för våra resultat och jag hoppas att de kan komma till nytta, berättar han.
Avhandlingens studier bygger på patientdata från Skånes universitetssjukhus i Malmö (20-150 deltagare). Magnus Dustler och hans kolleger hoppas i sin fortsatta forskning kunna fördjupa och utöka studierna som ingår i avhandlingen.
Magnus Dustler disputerar på avhandlingen ” Pressure distribution in mammography” vid Institutionen för translationell medicin, Lunds universitet den 7 oktober 2016.
Studierna har finansierats av bl.a. Bröstcancerfonden, Allmänna sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer och General Electrics.
Björn Martinsson