Det inre av en cancertumör är en ogästvänlig miljö med syrebrist, lågt pH och brist på näringsämnen. De celler som klarar sig där kallas för stressade celler och anses extra aggressiva.
Professor Mattias Beltings forskargrupp publicerade nyligen en artikel om ett möjligt sätt att föra in cellgifter i just dessa celler. Nu publiceras nya fynd från ett annat forskningsspår som gruppen arbetat med i flera år. Det handlar om de stressade cellernas likhet med fettceller.
– För att överleva i tumören går de stressade cellerna in i en vilofas. Då blir de oåtkomliga för strålning och cellgifter, men kan ändå samla på sig fettdroppar. Fettet utgör bränsle för dem, när de senare lämnar vilofasen för att växa till och sprida sig, förklarar Mattias Belting.
Att cellerna i en cancertumör upplever en växling mellan ”bättre och sämre tider” har varit känt en tid. Det är i de ur cancercellernas synvinkel bättre tiderna som cancern kan sprida sig och orsaka återfall i sjukdomen.
– Man vet att det är en mycket liten andel av de cancerceller som ger sig ut i blodban som förmår bilda metastaser. Vi tror att det är just de fettcellsliknande cellerna som är mest benägna att bilda metastaser. De kan använda fettdepåerna för att få energi, för att bygga upp sina cellmembran eller för att tillverka signalsubstanser, eller allt detta på en gång, säger doktoranden Julien Menard. Han är förstaförfattare till den forskningsartikel som gruppen nu publicerat i Cancer Research.
Den nya kunskapen kan användas för att bekämpa cancercellernas spridning, som ligger bakom de allra flesta dödsfall i cancer. När man lärt sig mer om hur de stressade cellerna samlar på sig fettreserver, så skulle man kunna hindra dem från att skaffa sig denna extra energi.
Kanske finns ett läkemedel med den effekten redan på marknaden. Heparin, ett känt blodförtunnande medel, har inte bara förmåga att lösa upp blodproppar utan också att minska cancercellers upptag av fettpartiklar.
– Studier av många tusen patienter har visat att cancerpatienter som fått heparin i blodförtunnande syfte klarat cancern bättre än patienter utan heparin. Därför pågår redan flera kliniska studier som utreder heparinets effekt mot mot cancer. Om behandlingen fungerar, så kan det delvis bero på att de stressade cellerna hindras från att bygga upp fettreserver, säger lundaforskarna.
Artikeln i Cancer Research visar bl.a. i bilder från patientprover att fettcellsliknande cancerceller finns just i de delar av en tumör där det råder syrebrist, dvs där cellerna är stressade. Kopplingen mellan fett och cancer stämmer också bra med det kända faktum att fetma innebär en riskfaktor för vissa typer av cancer. Hos feta personer finns mer fettpartiklar i blodet, där de skulle kunna bli tillgängliga för de stressade cancercellerna. Det är också känt att tumörer hos patienter med fetma kan vara mer aggressiva.
Studien har finansierats av bl.a. Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Region Skåne, Gunnar Nilssons Cancerstiftelse, Fru Berta Kamprads Stiftelse, samt en donation från Viveca Jeppsson .