Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Det är inte säkert det känns bättre imorgon…

”Sov på saken. Imorgon känns det bättre ” är en vanligt förekommande uppmaning. Alltmer forskning visar dock att detta inte nödvändigtvis stämmer. Och en ny avhandling från Lunds universitet ger nu ytterligare belägg för detta.
Per Davidson
Per Davidson har forskat om sömnens inverkan på emotionella minnen

- Påståendet att man kommer må bättre efter att ha sovit uttrycker en allmän tro på att man i sömnen bearbetar känslosamma upplevelser, säger forskaren i psykologi Per Davidson. Men forskning på sömnens effekter på emotionella minnen visar dock inte alls särskilt entydiga resultat, och det pågår en stor debatt huruvida det är bra eller dåligt att sova i direkt anslutning till en negativ upplevelse.

För att undersöka sömnens betydelse för en traumatisk händelse riggade Per Davidson tillsammans med forskarkollegor ett experiment i laboratoriemiljö.

- Vi använde oss av klassisk inlärning, så kallad betingning, där försöksdeltagarna fick se en bild på en cirkel samtidigt som de fick en mild elchock, berättar Per Davidson.

Denna process gjorde så att bilden på cirkeln till slut gav upphov till en rädslorespons i sig själv, även när den inte följdes av en elchock. Efter detta fick deltagarna antingen ta en två timmars lång tupplur eller vila i lika lång tid. Efter detta visades sedan cirkeln en gång till tillsammans med andra cirklar som steg för steg varierade i storlek jämfört med den cirkel som hade varit associerad med elchocken.

- På det här sättet kunde vi studera sömnens effekt på minnet av deltagarnas rädlseinlärning, det vill säga se hur väl de hade lärt sig vilka cirklar som gav elchocker och vilka som var ofarliga samt ifall sömnen hade förändrat deras emotionella reaktion till dessa, säger Per Davidson.

Resultaten visade att de som bara hade vilat fortfarande var rädda för det farliga stimulit och orädda för det ofarliga. Efter sömn hade något däremot hänt, deltagarna skiljde sig inte åt i responser mellan farliga och ofarliga stimulin utan uppvisade lika stor rädsla för samtliga stimuli, oavsett hur mycket fara de var associerade med. Den totala rädsloresponsen var varken högre eller lägre än för vilogruppen utan rädsloresponserna i sömngruppen var ”medelhöga” för samtliga stimuli, oavsett deras rädslorelevans.

- Detta visar att sömn inte bevarar minnet av rädsloinlärningen i sin sanna form utan istället förändrar minnet. Detta kan få positiva eller negativa konsekvenser men just i detta fall är det förmodligen problematiskt att inte kunna urskilja vad som är farligt och vad som inte är det, säger Per Davidson och tillägger att det dock ska nämnas att tidigare studier av andra forskare hittat resultat i den exakt motsatta riktningen. Därför är det svårt i nuläget att dra allt för stora slutsatser mer än att det är långt ifrån säkert att en negativ händelse kommer att upplevas som mindre negativ av att vi går och lägger oss.

 

Kontakt

Per Davidson har nyligen disputerat med avhandlingen Wake and be fine?: The effect of sleep on emotional memory http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/wake-and-be-fine(a928f14b-713c-4a42-bd02-a48756e3b16f).html
Han blir gärna intervjuad om sömnens effekt på minne och emotion. Han nås på per.davidson [at] psy.lu.se, eller 0735520931, 046 222 46 08

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen