Trots dess ringa storlek är Agnostus pisiformis ett märkvärdigt och dessutom användbart fossil. Det utdöda djuret blev bara cirka en centimeter stort, men har hittats exceptionellt välbevarat i stort antal. Inte bara de yttre hårda skalen utan även djurets mjukvävnad har bevarats så bra att man nu kan göra extremt detaljrika skulpturer av hur den lilla varelsen såg ut.
– Skulpturerna är uppförstorade och visar in i minsta detalj djurets fullständiga anatomi med alla extremiteter och spröt, säger Mats E. Eriksson, geologiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Eriksson forskar främst på mikroskopiska fossil och försöker bland annat rekonstruera flera hundra miljoner år gamla ekosystem. Det var i samband med att han skrev en vetenskaplig artikel om Agnostus pisiformis som han lät göra de aktuella skulpturerna. Han tog hjälp av en dansk konstnär och designer, Esben Horn, som i sitt företag 10 Tons har specialiserat sig på att tillverka naturtrogna skulpturer av såväl nutida som utdöda organismer till museer och institutioner runt om i världen.
Den urgamla Agnostus pisiformis finns framförallt i berglager från Skandinavien, men även i bland annat England och Ryssland. Tack vare att arten bara levde under en avgränsad tidsperiod för drygt 500 miljoner år sedan kan man använda de fossila fynden till att åldersbestämma olika berglager. Inom vetenskapen är därför Agnostus pisiformis en kändis.
Men arten är inte bara användbar för forskarna som tidsreferens utan den ger dem dessutom en värdefull inblick i det urtida livet på Jorden tack vare att dessa fossil är så välbevarade samt att de förekommer i så stort antal att organismens alla olika utvecklingsstadier finns bevarade.
– Den sanslösa detaljrikedomen har gjort att man fått kläm på hela djurets anatomi, vilket i sin tur avslöjar mycket om dess levnadssätt, säger Mats E. Eriksson.
Nu hoppas han att de aktuella skulpturerna av Agnostus pisiformis ska bli del av en vandringsutställning om den svunna djurvärld som existerade i havet för mer än 500 miljoner år sedan. Han vill sprida kunskap om det tidiga liv som befolkade Jorden under en i hans tycke mycket spännande tidsperiod i Jordens utveckling. Och så vill han slå ett slag för att paleontologi, det vill säga läran om fossil, inte bara handlar om dinosaurier.
– Det fanns faktiskt ekosystem som sjöd av fantastiska, bisarra och fantasieggande livsformer flera hundra miljoner år före dinosaurierna, säger Mats E. Eriksson.
Erikssons vetenskapliga artikel om Agnostus pisiformis publiceras nu i tidskriften Earth-Science Reviews.
Lena Björk Blixt