När Fredrik Andersson, som bland annat har kontraktsteori som forskningsområde, gästforskade på Harvard träffade han bägge pristagarna. Han blev inte förvånad när Kungliga Vetenskapsakademien idag tillkännagav deras namn.

Vad säger du om det här valet?

– Mycket glädjande! Det här är två personer med breda intressen, både inom ämnet och för större samhällsfrågor. Det finns en bred praktisk tillämpning för deras teorier. Till exempel hur man kan styra med kontrakt, och hur kontrakt styr – antingen vi vill eller inte.

Vad handlar priset om?

– Enkelt beskrivet: Man ska alltid tänka ett steg längre. Om du vill att brorsan ska städa ditt rum kan det vara dumt att ge honom tjugo kronor. Då kommer han att lära sig att kräva minst tjugo kronor när han ska göra det nästa gång. Dessutom kan det bli så att han struntar helt i att göra det som inte står med i kontraktet – vilket kanske betyder att det sägs i klartext i ett sådant sammanhang. Han kanske bäddar sängen, men låter det vara kvar massvis av dammråttor under den. Säg att du då skriver in i kontraktet att det ska vara rent även under sängen. Då kanske han istället fyller garderoben med kläder som kastas in huller om buller.
– Ett exempel ser vi bland de privata fängelserna i USA, där saker som inte reglerats i kontrakten har gått åt skogen – varpå man justerat kontraktet, bara för att ytterligare någonting som fanns utanför kontraktet går åt skogen, och så vidare. Kort sagt: Man ser inte helheten utan väljer ut någonting som belönas, vilket får till följd att någonting annat försummas.

Varför är kontraktsteori viktigt?

– Vi behöver få en större förståelse – en systemförståelse – för hur incitament ibland kan slå tillbaka, därför att de också skapar incitament att försumma det som inte belönas. Som en spegelbild av mätbara mål – om det finns viktiga saker som inte mäts, så påverkas de också när man ger incitament. Det pristagarna bidragit med är förståelse för vikten av att tänka helhetsmässigt.
– Det har handfasta tillämpningar både i privat, offentlig och ideell sektor. Väldigt mycket av smörjmedlet i en ekonomi, som ofta pågår under ytan i nationalekonomiska teorier handlar om att parter har skrivna eller underförstådda kontrakt med varandra om hur saker ska göras. Styrning i det lilla och det stora, från barnkammaren, livsmedelsbutiken över till kommunala utjämningssystemet och forskningsfinansieringssystemet.

Vad kan pristagarnas upptäckter och forskningsbidrag betyda för omvärlden?

– Teorierna hjälper den som vill strukturera incitament på ett bra sätt, och ökar förståelsen för vad som går att mäta, vad som går att observera och vad som går att belöna. Det är centralt för vilka incitament som fungerar.