Nedan presenterar vi deras forskning i korthet. Tisdagen den 12 januari kl 12.15–14.00 kommer alla fyra att presentera sig själva och sin forskning i korthet i Lundmarksalen, Astronomihuset, Sölvegatan 27 i Lund. Alla intresserade är varmt välkomna!
Jessica Abbott
Jessica Abbott använder i sin forskning experimentell evolution som verktyg för att förstå hur könskromosomer utvecklas, och hur det kan leda till utveckling av könsskillnader. Hon har bananflugor och plattmaskar som modellorganismer.
– Att anslaget möjliggör ett längre tidsperspektiv i forskningen är jätteviktigt, eftersom experimentell evolution är tidskrävande och man vet oftast inte vad utfallet kommer att bli förrän efter ganska många generationer. Det kommer också att ge mig möjlighet att verkligen gå in på djupet när det gäller hur de olika experimentella evolutionsförsöken har påverkat djuren. På så sätt kommer vi kunna uppnå en bättre förståelse för hur generna på könskromosomer kan forma de fysiska skillnader som finns mellan hanar och honor.
Kontaktinformation: http://www.biology.lu.se/jessica-abbott
Caterina Doglioni
Caterina Doglionis forskning vill lösa en av universums gåtor: vad är mörk materia gjord av? I hennes ERC-projekt kommer hon att använda data från en av de stora partikelacceleratorerna vid CERN, ATLAS-detektorn vid Large Hadron Collider i Genève.
– Detta bidrag gör att jag kan bygga en grupp vid Lunds universitet som ägnar sig åt att söka efter mediatorer för mörk materia. Vi kommer att samarbeta med forskare från andra universitet över hela världen och utveckla ATLAS samarbetet, både när det gäller analystekniker och resultat. Vi kommer att använda nya tekniker för insamling och beräkning av data för att hitta spår av de nya partiklar som vi söker.
Kontaktinformation: http://www.hep.lu.se/staff/doglioni/
Erik Wahlén
Erik Wahlén studerar matematiska modeller för hur vattenvågor rör sig. Speciellt handlar det om hur ytvågor och vattenströmmar interagerar i tre dimensioner. Sådana interaktioner är till exempel viktiga vid stränder och man tror också att de kan vara en av mekanismerna bakom monstervågor.
– Jag kommer att utveckla nya matematiska metoder för att analysera tredimensionella modeller. De metoder som tidigare använts för tvådimensionella modeller fungerar inte i tre dimensioner. Anslaget innebär att jag kommer att kunna bygga upp en egen forskargrupp med flera doktorander och postdoktorer, vilket känns väldigt spännande. Det kommer att ge forskningen inom området en rejäl skjuts framåt.
Kontaktinformation: http://www.maths.lu.se/staff/erik-wahlen/
Helena Westerdahl
I vårt immunförsvar finns ett system av proteiner som kallas för MHC, Major Histocompatibility Complex. De hjälper immunförsvaret att veta vilken vävnad som är kroppens egen respektive främmande. MHC-generna varierar mycket mellan olika individer och man tror att denna variation drivs av de sjukdomar vi utsätts för. Idag känner vi bara till detaljer om MHC gener och MHC proteiner hos människor och några få modellorganismer.
– I mitt projekt kommer jag att studera MHC i detalj hos vilda sångfåglar i naturen. Sångfåglarna har många fler MHC gener än människor. Varför är det så? Betyder det att sångfåglar är bättre än vi på att hantera sjukdomar? En idé är att sångfåglarna har ett speciellt bra immunförsvar eftersom de måste hantera många olika sjukdomar på häcknings-, rastnings- och övervintringsplatser. Mer kunskap om immunförsvaret hos vilda djur gör att vi kan göra jämförelser och därmed förstå mer om människans immunförsvar.
Kontaktinformation: http://www.biology.lu.se/helena-westerdahl