Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

God inkomstutveckling inom jordbruket

Jordbruket beskrivs ofta som en sektor med dålig inkomstutveckling men jordbrukarhushåll har haft en större inkomstökning än genomsnittshushållet under 1997-2012. Skillnaden i förvärvsinkomst mellan jordbrukarhushåll och andra hushåll har minskat från 29 till 17 procent under perioden. Detta visas i en ny studie av AgriFood Economics Centre där inkomstutvecklingen för svenska jordbrukarhushåll studeras.

Även om jordbruket fortfarande är en låglönesektor minskar skillnaderna i förvärvsinkomst, vilket står i kontrast till den gängse mediebilden.

– Utvecklingen är snarlik i gårdar av olika storlek, olika områden och med olika driftsinriktning, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi och en av författarna bakom studien.

Vill man jämföra skillnader i levnadsstandard är det bättre att studera disponibel inkomst, vilket inkluderar skatter och transfereringar, än förvärvsinkomst. Jordbruksstöd inkluderas i båda då det är en skattepliktig inkomst och inte ett bidrag. En sådan jämförelse visar att jordbrukarhushåll har lika hög disponibel inkomst som andra hushåll.

– Det främsta skälet är att skattesystemet gynnar jordbrukare. Det skulle även kunna bero på höga kapitalinkomster eller höga bidrag, som exempelvis barnbidrag. Men jordbrukare har ungefär lika höga kapitalinkomster och bidrag som andra hushåll, säger Sören Höjgård, docent i nationalekonomi och den andra författaren bakom studien.

Partners inkomster en viktig del

Den gynnsamma utvecklingen beror lika mycket på en ökning av inkomsterna från jordbruk som på en ökning av partnerns inkomster från arbete utanför gården.

– Det kan tyckas märkligt att blanda in partnerns inkomster utanför gården. Men det är vanligt att studera inkomster på hushållsnivå och då utgör partnerns inkomster utanför gården en viktig del av jordbrukarnas totala hushållsinkomster, fortsätter Martin Nordin.

Studien visar att det finns en tydlig arbetsdelning inom hushållen – jordbrukaren jobbar på gården och partnern utanför gården. Endast en tredjedel av jordbrukarnas partners har inkomst från jordbruket.

– Vi ser en poäng i att framförallt jämföra inkomster på individuell nivå. Bilden av att jordbruket är ett familjeprojekt är inte längre korrekt. Partnern har istället en egen karriär, ofta inom vård eller omsorg, tillägger Sören Höjgård.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. 

Till Agrifoods webbplats och relaterad Policy Brief

Kontakt

Martin Nordin docent i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. 046 222 07 90, martin.nordin [at] nek.lu.se

Anna Löthman , pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 96 82, anna.lothman [at] ehl.lu.se

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen